Inlägg av

Speciella annonser, del 9

http://www.blocket.se/alvsborg/Godsel_25406259.htm?ca=23_11&w=3

En riktig SKIT-annons skulle man kunna säga, eller hur :=)?

Tanken är verkligen god; att gratis bli av med sin hästgödsel samtidigt som någon annan får nytta av den men jag undrar hur stort kundunderlaget egentligen är?

Väldigt litet dristar jag mig till att påstå.

Under mer än 20 år på en av Malmös största ridskolor, som dessutom är granne med ett VILLA-område, har jag nog sett människor som kommit för att fråga efter/ ta gödsel till sina rabatter och dylikt kanske…..tja….inte ens en handfull gånger.

Annars hade man ju lätt kunnat avsätta ett hörn på gödselstacken där man la helt ren gödsel (från när hästen bajsar på stallgången eller i transporten tex) som folk kunde hämta men jag tror som sagt att intresset är mer eller mindre noll.

Billigare under tvång eller dyrare frivillighet?

Om en av grannkomunernas ridskolor kunde man läsa följande i helgens Sydsvenska:

http://sydsvenskan.se/omkretsen/burlov/article618979/Stallvagran-betyder-boter.html

Jag får en känsla av att konceptet håller på att bli allt vanligare, har läst om liknande upplägg på andra ridskolor den senaste tiden.

Ja, vad ska man tycka om detta?

Själv är jag rabiat motståndare av alla former av ”tvång” enligt ovan och har alltid varit.

Jag är inte ogin med min tid eller tjänster men då ska det vara för att jag vill, inte för att jag blir tvingad.

Vi vet ju alla också att det som sker framtvingat aldrig görs lika bra som det man gör frivilligt; en viktig aspekt att beakta tycker jag.

Sedan ska jag vara ärlig och säga att om jag hade haft min häst på en ridskola där allt stallarbete sköttes av olika ungdomar varje helg så hade jag inte varit alls förtjust i detta.

Har man ingen erfarenhet av stallarbete och dessutom bara ska göra det kanske 1 helg i halvåret så är det lätt hänt att det blir tokigheter på vägen och ibland rent av farliga sådana.

Minns en gång då en av ridskolans ridlärare bad några elever om hjälp med fodringen.

Heron hade hönät som skulle hängas in och då jag kom såg jag att nätet hängde så lågt att det nuddade marken!!!!

Verkligen stor risk för intrassling men har man aldrig sett ett hönät är det ju inte lätt att veta hur man ska hänga upp det.

Andra gånger hade vissa elever glömt att titta i hästarnas krubbor innan de fodrade (eller så har de varit äckelmagade???) för hästar som hade råkat bajsa i krubban fick vackert stå och äta i sin egen skit! Sådant gör mig VANSINNIG!!!!!

Nej, det här idiotiska systemet med tvång och böter om man inte ställer upp är bäddat för konflikter och det måste gå att hitta bättre sätt att lösa stallarbetet på helgerna.

Till syvende och sist får man ju höja priserna på ridlektioner om det inte går att lösa på annat vis men att bötfälla sina elever gör bara att man riskerar att förlora dom i stället. Det är vad jag tror.

Att som klubben i artikeln påstå att man ”vill öka ryttarnas ideella engagemang” är för det första enligt mig rent bull… och bara en omskrivning för att man vill ha gratis arbetskraft och dessutom så ska man, som jag redan varit inne på öka sitt engagemang om man vill det, inte för att någon försöker tvinga en.

Veckan som gått

Den gångna veckan har varit den tredje och sista med ledighet under ordinarie arbetsvecka och det kommer nog att bli tungt och ovant att börja jobba heltid igen :-). En del (oftast trevliga) saker vänjer man sig fortare vid än andra….

För att i viss mån kompensera detta kommer jag att sluta tidigare 2 dagar i veckan under resten av månaden- det blir mitt sätt att uthärda vintern. Jag tycker att man får ut otroligt mer av dagen bara av att sluta 2 timmar tidigare så det är ett väl beprövat koncept för min del.
Det är bara att vara tacksam över att jag har ett arbete där detta är möjligt, det är ju tyvärr inte alla förunnat.

Vädermässigt har Skåne åter visat sig från sin mest varierade sida.
Ena dagen – 11 och vindstilla och sol, nästa dag -3, blåst och mulet och tredje dagen mycket hårda vindar och nollgradigt!

Som bekant blir det ju avsevärt kallare när det blåser och då uppskattar man ”sitt” ridhus till fullo vill jag lova.

På Archie och Soya-fronten inget nytt, den förstnämnde tränar på och den sistnämnda löper fortfarande.
”Menseriet” har påverkat snabbspringarens aptit så att hon knappt har velat äta ens skinka eller grisöron vissa dagar men snart är ordningen förhoppningsvis återställd.

Turligt nog, i detta sammanghang i alla fall, finns det nästan inga hundar i grannskapet (bara 3 tikar) eller där vi rider så Soya har kunnat springa lös trots höglöp. Bästa kompisen Enzo är kastrerad så när de träffades hade de inga tankar på annat än den sedvanliga ”kom ikapp mig om du kan”-leken.

För min egen del har veckan resulterat i bland annat ett biobesök och precis som jag rekommenderade filmatiseringen av de 2 första Stieg Larsson-böckerna kan jag nu rekommendera den tredje. Fast man bör ha sett de två första filmerna för att verkligen ha behållning av filmen (”Luftslottet som sprängdes”).
Nu ser jag fram emot premiären av ”Snabba cash” (15 januari) eftersom boken var (för mig oväntat…trodde inte jag skulle gilla den genren…) mycket bra!

Ett sadelköp blev det också efter månader av letande på framför allt Blocket.

Det har blivit en trevlig vana att jag ger mig själv dyra och uppskattade julklappar varje år; förr-förra året gav jag mig själv en bil (den bästa jag haft), förra året blev det ett nytt släp (det bästa jag haft) och sedan gav jag och maken oss själva Soya- världens finaste hund!
Ska vi basera sadelköpet utifrån ovanstående kommer Archie snart att byta karriär och bli världens bästa hopphäst! Nääää….. Tror inte det va :-)!

Var tog taxen vägen? (hund/ras-funderingar)

Är det inbillning från min sida (föga sannolikt) eller är det så att vissa hundraser har blivit helt utkonkurrerade av andra?

När jag var liten var det tex väldigt vanligt med taxar, det var många, framförallt pensionärer, som hade dessa hundar.

Och om ni tänker efter; när såg ni senast just en tax? Nä…just det.

Om man ska döma av Blocket så verkar hundvärlden idag domineras av chihuahuor och amstaff-hundar och jag kan inte låta bli att fundera över varför?

Är det verkligen en enda människas verk (jag tänker så klart på Paris Hilton) att vi numera är översvämmade av dessa handväsk-hundar?

Vad gäller amstaffarna inbillar jag mig att de är de nya ”modehundarna” bland de som vill ha en hund med lite ”klös” i?

När jag var yngre skulle man ha en schäfer för att vara ”cool”, sedan övertog dobermannen den platsen för att därefter ersättas av rottweilern. Och nu är det alltså amstaffens tur, eller?

Det jag personligen kan tycka är tråkigt när det går mode i hundar är att det ofta kan vara de som är minst lämpade att ha hund som blir hundägare.

Precis som många gamla damer inte fattade att taxen egentligen är en JAKT-hund verkar många som köper raser som kräver mycket stimulans och motion ha missat just detta. Och en hund som inte får den motion den behöver kan snabbt bli odräglig på många mer eller mindre otrevliga sätt.

En av mina klienter köpte tex en rottweiler som han hade i sin lilla etta. Att hunden knappt fick plats pga alla möbler hade väl inte varit så farligt om det inte dessutom hade varit så att den knappt kom utanför dörren och blev ordentligt rastad.

Varje gång jag kom på besök blev jag nästan omkullvält av en ouppfostrad, överenergisk och givetvis understimulerad hund- inte kul!

Och att uppmuntra vissa hundars lite ”skarpare” sidor har tyvärr också gett mycket tråkiga konsekvenser vilket i sin tur gör att vissa raser nu får dras med en ”bad-boy”-stämpel de sluppit om bara inte så många olämpliga hundägare valt just denna ras.

Vad gäller whippet som jag ju själv har tror jag risken att de köps av ”fel” folk är liten. Rasens speciella utseende gör tex att det inte är en sådan hund folk skulle spontanköpa och sedan ångra sig, det är vad jag tror i alla fall.

Men har man inget emot dessa magra rackare 🙂 lär man snabbt upptäcka att de är väldigt trevliga sällskapshundar som är både friska, lättskötta och allmänt underbara att ha att göra med.

Nytt år-nya regler

Som vanligt vid ett årsskifte kommer det nya lagar och regler att rätta sig efter, så även för oss hästägare.

Jag läser på nätet att Jordbruksverket har infört flera nya regler för att förbättra djurskyddet för hästar och det som jag tycker är bäst är att det från 1 januari inte längre är tillåtet att ha taggtråd som stängsel i hästhagar, ett steg i riktning mot att förbättra hästarnas miljö och minska skaderiskerna.

Från den 1 augusti införs nya bestämmelser som reglerar hästarnas utevistelse och stallmiljö:

* Häst får inte hållas bunden i spilta mer än 16 timmar per dygn.

* Boxar och spiltor ska vara utformade så att hästarnas sociala behov tillgodoses.

* Hästar ska dagligen ges möjlighet att röra sig fritt i sina naturliga gångarter.

Vad gäller de 2 sista punkterna kan jag inte låta bli att fråga mig vad dessa halv-kryptiska formuleringar egentligen innebär i realiteten?

Om man släpper lös en häst i ridhuset/ paddocken 10 minuter varje dag – har man då uppfyllt kraven enligt den sista punkten tex?

När kan man få dispens från att följa den sista punkten?

Och vilka blir konsekvenserna om dessa regler inte efterföljs?

Ja, det ska bli intressant att se om reglerna bara blir en skrivbordsprodukt som man kan skita i eller vad som egentligen kommer att hända!

Jag vet att det redan idag är svårt för vissa storstads-ridskolor att släppa ut alla lektionshästar i hagen varje dag och frågan är hur man kommer att lösa detta framöver? Finns det inte mer mark att göra hagar av kring ridskolan så finns det liksom inte- dvs omöjligt att åtgärda så vida man inte flyttar hela anläggningen.

Och lektionshästar är säkerligen inte de enda som inte alltid får gå ut dagligen…..personligen vet jag några privatägda hästar som framlever sina dagar på samma vis :-(.

Som sagt; tiden får väl utvisa hur reglerna ska tolkas och vad som händer om de inte efterlevs.

Sadelutvärdering

Min ”nya” sadel!

Kort version: jag köpte Wintec-sadeln med luftstoppning!

Längre version: min första tanke då jag satte mig i denna tillplattade sak (det är ju en Close Contact hoppsadel) var ungefär ”NO WAY” och ”Ursäkta men sitter jag på en planka, eller vad?”.

Efter att ha ridit i ca 40 minuter, i både nersittning utan stigbyglar och lättridning samt efter hoppning av ett bebishinder några gånger var jag dock tvungen att revidera mitt första utlåtande och konstatera att sadeln var helt ok att rida även dressyr (!!!) i och…viktigast av allt: att Archie gick utmärkt med den på ryggen.

När jag dessutom kunde se att hans rygg såg helt ”perfekt” ut efter ritten var saken klar!

Av fler sadlar jag provat har Archie fått som en liten svullnad bakom manken och en sadel låg också tämligen snett efter avslutad ritt.

Det är ju en risk med att köpa begagnat; sadeln kan vara snedsutten och i rejält behov av omstoppning men kanske ändå aldrig riktigt återfår sina ”former”.

Nu är ju denna sadel i vad jag skulle vilja säga NYSKICK, den är enligt säljaren endast använd ett fåtal gånger vilket också stropparna och hela sadelns skick talar för så det känns som ett bra köp särskilt som det finns mer än 4 års garanti kvar på luftstoppningen (jag har fått inköpskvittot).

Förhoppningsvis kommer jag att vara lika nöjd med denna sadel som jag faktiskt ändå varit med min Stübben, som jag förresten räknade ut har kostat mig mindre än 200 kronor om ÅRET räknat på vad jag köpte den för och om jag så skulle SLÄNGA den idag (jag ska sälja den för 1000:– har jag tänkt).

Märkliga sammanträffanden, del 463 (hundinlägg)

Märkliga sammanträffanden drabbar mig i en aldrig sinande ström och idag var det dags igen.

Då jag kom till ridhuset för att hålla lektion för Sally mötte jag en kvinna jag aldrig sett förut i dörröppningen. Detta var i sig inget konstigt, vårt ridhus disponeras av ganska många som inte står på själva anläggningen, nej, det konstiga var vad hon SA!

Kvinnan började med att fråga om hon fick ”titta på min hund”, ”för det är väl en whippet” undrade hon.

Jag bekräftade att så var fallet, tog av Soya täcket och visade upp henne.

Det framkom då att kvinnan hade ”beställt” en whippet som ännu inte var avlad men som skulle vara leveransfärdig ungefär till sommaren.

Bara att denna hästägare skulle köpa just en whippet tyckte jag var lite anmärkningsvärt, de är inte så vanliga i hästkretsar i Skåne, men ÄNNU märkligare var det faktum att valpen skulle köpas från just Soyas uppfödare (som bor i Småland).

Inte för att det finns ”tusentals” whippetuppfödare precis men ändå så pass många att detta för mig var ett otroligt sammanträffande av den trevliga sorten.

Jag kunde inte annat än bekräfta att rasen är helt underbar i mina ögon och att just dessa uppfödare är mycket seriösa och bra att köpa hund av.

Synd bara att valpen inte kommer förrän till sommaren; jag hoppas redan på ännu en vän till Soya :-)!

Kontrollera din halt och ryggning

Precis som jag tycker att jag sällan ser en korrekt utförd bakdelsvändning så tycker jag samma sak då en häst ska rygga.

Att hästen marscherar taktmässigt, i form och ett bestämt antal steg är en långt ovanligare syn än hästar som kastar sig bakåt alternativt vägrar att gå bakåt trots att ryttaren segdrar i tyglarna, hästar som kör upp huvudet i skyn och/eller hästar som då de enligt programmet ska rygga 6 steg antingen går bakåt 2 steg och sedan vägrar fortsätta eller de som slänger sig bakåt 10 steg i full karriär.

Av detta antar jag att ni förstår vad det är jag tycker att ni ska kontrollera när det gäller ryggningar:

– att hästen ryggar villigt bakåt i samma takt som den skrittar framåt
– att hästen ryggar bakåt i en oförändrad form(dvs på tygeln)
– att hästen ryggar så många steg som du som ryttare vill
– att hästen ryggar för diskreta hjälper (man ska alltså inte behöva ligga bakåt och draaaa i tyglarna)

När man börjar träna ryggningar tycker jag att det underlättar om man gör detta vid en vägg som hästen kan känna ett stöd av.
Att rygga från marken de allra första gångerna är också bra liksom att ha en medhjälpare som står framför och petar på hästen med ett spö.

Precis som med vändningarna ska man i början nöja sig med ett fåtal steg och därefter direkt skritta framåt.

Tyvärr ser man ibland ryttare som ryggar hästen i bestraffande syfte, framför allt vid hoppning. En del tränare förspråkar att man stannar och ryggar en häst som rusar mot hinderna och det må vara gott och väl om det sker LUGNT och kontrollerat. Att ”sätta hästen på r..ven”, slita den bakåt med häftiga hjälper och under allmän upphetsning tror jag däremot inte gagnar dressyrarbetet det minsta.

Ryggningen ska vara en rörelse man utför (och korrekt utförd är den lösgörande) inte ett sätt att STRAFFA en olydig häst. Punkt!

Vad gäller halterna tycker jag att även dessa, precis som vändningarna, helst bör tränas vid en spegel om man är ensam.

Att efter en halt luta sig framåt eller bakåt för att titta hur hästen står rubbar ofta den framför allt orutinerade hästen och hästen kan också börja flytta sig från en från början korrekt halt just för att man inte sitter stilla i sadeln.

Och att hästen flyttar sig efter att den har stannat är något vi absolut inte vill utan hästen ska givetvis så STILLA i halten. Om hästen endast flyttar fram ett ben som från början inte stått rakt under den för att placera detta korrekt är detta inte fel utan tvärtom bra men det är skillnad på detta och att hästen börjar framåt, bakåt eller i sidled utan att ha fått signal om detta.

En del hästar har svårare än andra att stå stilla (titta på en världscup i dressyr så förstår ni vad jag menar :=)) och då får man nöja sig med bara några sekunders stillastående innan MAN SJÄLV ger signalen för ”framåt”.

Man kan ju göra halt ur alla gångarter och ju mer tränad din häst är desto större krav kan du ställa på att halten kommer direkt och utan en massa steg i mellanliggande gångart. Från början får du nöja dig med att hästen kan stanna ur skritt men sedan kan du träna på att hästen stannar även ur trav och galopp- direkt!

Så för att sammanfatta vad man ska kontrollera när det gäller halter så är det:

– att hästen stannar var du vill, i form och med alla benen korrekt placerade
– att hästen står stilla så länge du vill
– att hästen efter halten går villigt fram i den gångart du önskar

Detta var det sista lilla ”kapitlet” i olika saker man kan kontrollera när man rider i sin ensamhet och får du allt att fungera till 100 % så lovar jag att det bara är att bege sig ut på tävlingsbanan och hämta en drös rosetter, om det är det du vill. Annars får du ”nöja dig med” (ha ha) att ha en superlydig häst som är behaglig att rida på och som många kommer att avundas dig :=)!