Inlägg av

En kort film

Jag har fått många frågor kring ”ridfilm på Frenchie” och nu har jag faktiskt lyckats sammanställa en kort dito tack vare att Henrik har semester och kunde följa med till Nina.

Jag är av åsikten att många på nätet är snabba på att, även oombedda, kritisera och klaga på även sådant som den som publicerar whatever inte efterfrågar och detta, samt att jag är ohyggligt självkritisk gör att jag sällan visar tex ridfilmer och även tänker på vilka bilder jag lägger upp.

Med detta sagt kommer alla eventuella gnälliga kommentarer att raderas så strunta hellre i att kommentera utan nöj er med att kolla i 3 minuter om ni vill!

Jag är för ointresserad för att lägga för mycket tid på att klippa och klistra utan har bara valt några korta sekvenser (bad Henrik att inte filma några evighetsklipp) och orkade inte heller göra en längre film eftersom det som visas inte är Grand Prix precis 😂!

Hoppas ni som vill kan se filmen annars finns det några korta klipp på instagram (bm6610).

Måndag- Top Gun

Jag började dagen med att åka till Nina med Frenchie och det blev en bra och nyttig träning.

Idag blev det en del fokus på den samlade skritten som initialt var för osamlad och vinglig och på galoppfattningarna ur denna som (så klart) blev bättre ju mer samlad skritten blev.

Detta kan jag pyssla med lite hemma så att jag förhoppningsvis kan visa upp det bättre framöver.

Måste förresten berätta en rolig grej…eller något som kunde ha blivit roligt (eller tråkigt…beroende på hur lättroad man är….) innan träningen:

Jag tänkte att jag måste visa mina nya stövlar för Nina men i stället höll jag på att glömma dom och köra iväg med endast Henriks avlagda skor (som jag har adopterat som stallskor). Det hade nog inte blivit så mycket till träning med dessa på fötterna gissar jag?

Direkt efter träningen blev det en snabbdusch och sedan körde Henrik och jag in till Lund; först för lunch där vi valde att prova Surf Shack.

Efter maten blev det bio; Top Gun!

Jag vill nog ge filmen högsta betyg i sin genre; vill man se något intellektuellt eller ens verklighetstroget ska man dock välja en annan film.

Att meka med ett flygplan i en kritvit t-shirt utan att få ens en prick av smuts på den känns inte görbart….bara en sådan liten detalj bortsett från alla osannolika flygscener, dialoger som jag inte tror att någon pilot har tid att ägna sig åt under beskjutning osv.

Men jag gillade filmen och Tom Cruise, 60 bast, är….säkert plastik-fixad, väldigt njutbar att titta på under mängder av close-up sekvenser.

Kolla förresten den Corona-säkra salongen 🙂 !

Bortsett från mig och Henrik bestod publiken av endast ytterligare 2 (!) personer!

Livet på landet, om grann(o)sämja

En del flyttar ut på landet för att slippa påträngande grannar…..andra verkar dom i stället.

Läs nedan! Hade det hänt mig hade ni fått läsa om ett mord på Ryhus:

Idag blev jag så arg att jag måste skriva av mig ! Vårt dräktiga sto har fått fång o står efter veterinärens inrådan på box! Min sambo har tat ledigt extra för o övervaka henne !Valacken ropar ibland från hagen för o kolla att hon är kvar annars är det lungt ! Min sambo var tvungen att åka iväg på ett ärende o när jag kommer hem från jobbet så står ponnyn o äter gräs i hagen ! Efter att rusat o hämtat ponnyn o ringt vetrinären så börjar vi ju undra hur hon har kunnat få upp nån dörr alls det är helt omöjligt! När vetrinären kommer så kommer grann tanten rusande ( hon avskyr hästar ) o skriker du måste anmäla dem för djur plågeri de låter ponnyn stå innne i ett stall på sommaren utan gräs när de åkte bort så gick jag in i stallet o släppte ut henne så hon inte skulle svälta 😡vetrinären Sa till henne att de gör det här på min inrådan det är inget du behöver lägga dig i och det du gjort nu däremot är farligt för ponnyn! Jag har god lust att skicka räkningen på det besöket till grannen !

Ett annat ”trevligt” exempel:

Våra grannar bor på villatomt. De har bott där sen 80-talet….. vi flyttade till vår gård 2015. Dom var osams med förra ägaren och vi har liksom ärvt deras hat. Vi försökte va trevliga men det går liksom inte…. Vi har en fårhage runt deras lilla tomt. Dom pratar inte med någon, och skickar arga sms varje sommar till oss. Tex traktorn luktar, baggarna glor på oss, måste ni slå gräs/vända hö/ köra pressen JUST IDAG…..osv. Årets första arga sms kom idag. Orsak: jag har tagit bort fåren och röjer ormbunkar med röjsåg.

Bra svar i alla fall:

Själv är jag överlycklig över att vi numera bor med närmaste grannar någon kilometer bort.

Vi hade tidigare grannar som bodde närmare och där det fanns ridhästar.

Det tog inte många månader (typ 2)  innan vi blev ovänner eftersom jag inte ville låna ut min ridbana eller ridhus så som det fanns specifika önskemål om.

Jag fick via Messenger veta att jag var en stor egoist bla bla bla….text som inte gjorde mig MER villig att vara tillmötesgående om jag säger så.

I sak tyckte jag att det var otroligt tråkigt för vi kunde ha haft enorm nytta av varandra, vi hade kunnat hjälpas åt på många olika vis osv men det finns gränser för allt. Så funkar jag.

Söndag- inridning under plåttak

Igår funderade jag på om jag idag skulle kunna rida på utebanan eller ”tvingas” vara i ridhuset pga befarat regn.

I morse behövde jag inte fundera det minsta om jag säger så….

Redan på väg från jobbet skakade jag på huvudet och tyckte synd om ett tiotal hästar jag såg stå i var sin liten grusruta utan en näve foder.

Regnet vräkte ner och det hade blixtrat en bit bort några gånger en stund innan och jag ställde mig själv den retoriska frågan ”är det verkligen så viktigt med utevistelse att den ska ske till VARJE pris” ?

Tillbaka till dagens ridpass så passade jag på att börja ”inridningen” av mina nya stövlar.

Grinade lite av ”viss” smärta och tänkte på en väns fråga igår: ”är inte stövlarna lite korta i skaften” (bilden jag skickade till henne visade ett måhända felaktigt perspektiv).

Jag svarade nekande igår och hade gett ett ÄNNU mer nekande svar idag eftersom det kändes som att knivar högg mig i knävecken när jag tog de första stegen med stövlarna!

Att rida gick bättre och Frank skötte sig fint även om det blev något enstaka skrämt litet sidohopp när det smattrade lite väl mycket i ridhuset.

Mitt ridhus tillhör ju kategorin ”låter inomhus som om det är en syndaflod utomhus även när det duggregnar” och idag vräkte det ner så ni kan ju tänka er….

Bilden tog Henke igår; Molly i sin klassiska pose.

Lördag- nostalgi

Stövlarna jag köpte igår och som jag i morgonens inlägg påstod var ”märkeslösa” visade sig tack vare en observant bloggläsare vara ett par Königs och ni ser själva vad de kostar enligt internet.

Inte för att jag är märkes-rabiat för fem öre men det gör så klart inte ont att förhoppningsvis ha köpt en kvalitetsstövel.

Som jag skrev till en vän tänkte jag när jag köpte dom ”jag kan om inte annat ha dom vid uteritter, de är billigare än ett par nya short chaps av bättre märke” men så klart är de främst köpta för mina dressyrpass.

Efter att Henrik och jag hade ätit lunch på Linnea och Basilika i Staffanstorp gick vi tillbaka till Returhuset (där jag köpte stövlarna och som ligger granne med restaurangen) för en ny titt.

Dessa Pikeur-ridbyxor fick jag tyvärr avstå; de hade extra långa ben och det har definitivt inte jag 🙂 .

För summan de kostade, 250:-, valde jag instället dessa byxor- delvis av nostalgiska skäl:

För ungefär tusen år sedan när min ekonomi såg helt annorlunda ut mot idag hade jag en stallkamrat, Elisabet, som hade gott om märkes-utrustning och dito kläder, samma storlek som jag i mycket och ibland sålde en del till mig billigt.

Av Elisabet köpte jag en gång ett par mörkblåa manchester-ridbyxor som dels satt som gjutna på mig och dels var otroligt sköna att ha på sig.

Jag älskade dessa ridbyxor och nu köpte jag ett par likadana (Euro Star).

På ridfronten har det inte skett något; Frank har vilodag.

Både han och Lillis blev ofrivilligt duschade i morse under ett timmeslångt, varmt regn.

Jag vet inte om det bara är min känsla men jag upplever att sommaren inte riktigt har ”kommit igång”; det har inte varit en enda dag som jag, även om jag hade velat, hade kunnat ligga och sola i några timmar eller åka och bada.

Jag minns någon sommar på högstadiet (läs: bronsåldern); då var jag på ett utomhusbad med klasskamrater flera gånger någon vecka innan avslutningen!

För mina hästars skull får det gärna fläkta bra och solen behöver absolut inte gassa; de 2 föregående somrarna på Ryhus har det vissa dagar varit så att hästarna bara hängt vid grindarna efter några timmar och sett ut som att de helst ville vara inomhus. Och deras ekonomiska ägare ser hellre att de sparar på ströet och äter gratis gräs 🙂 !

Hur jag shoppar (ibland)

Så här gick det till när jag fyndande igår:

17.00: jag läser på Facebook att Returhuset i Staffanstorp (som bla köper in försäkringsärenden, tex lager från butiker som gått i konkurs eller utsatts för brand) har fått in häst och ryttarsaker.

Jag kollar Returhusets video på Instagram och ser utbudet.

17.15: jag kör till Staffanstorp

17.30: jag går in i butiken

17.45: jag betalar ”dagens fynd”; stövlarna på bilden som är kopior av mina Petrie-tävlingsstövlar. Dessa är märkeslösa och i aningen mjukare läder än Petries stenhårda dito, sitter som en smäck och kostar (som alla stövlar där idag) ….349 pix!!!

18.00: jag är hemma igen!

De som är insatta i horoskop har jag ibland hört säga att VÅGEN är velig. Det stämmer i alla fall inte på mig….(jag väger ofta för och emot men kan göra det med blixtens hastighet).

Fredag- det som göms i hö…

Avdelning ”märkliga saker man kan hitta i en hö/ hösilage-bal”.

Men jag hittar heller en uttjänt fotboll än ett dött djur…

Annars har jag inte gjort många knop idag mer än ridit på utebanan.

Så är det vissa dagar, framför allt om jag har jobbat på natten.

En ny (?), tråkig tradition

Som en del av er kanske minns hade Henrik och jag enorma problem med Molly kring nyår när vi bodde i Staffanstorp där idioter smällde med smällare och raketer ibland från oktober till januari.

För vår del upphörde problemen till 100 % i samband med flytten till Ryhus eftersom ingen häromkring håller på med detta fruktansvärt egoistiska och genomkorkade ”nöje”.

Andra, och det är tiotusentals hundägare minst bara i Sverige är inte lika lyckligt lottade och att få höra av man ska ”träna bort skotträdsla” hjälper definitivt inte deras ibland fullkomligt traumatiserade djur.

Jag kan absolut förstå att en del hundägare räknar dagarna tills helvetet ska vara över för denna gången (läs: oftast en eller två veckor efter nyår) men nu finns det tydligen en ny tradition som jag läser om på Facebooks hundsidor:

Studenter har i samband med sina avslutningar börjat med samma idiot-smällande och det är ”here we go again” med vettskrämda hundar.

Alltså…jag blir nästan skogstokig när jag läser detta!

Jag fattar att studenten är en tydligen enormt livsomvälvande händelse för vissa som måste firas i x dagar men varför denna obetänksamhet från ungdomar och deras omgivning och flathet från myndigheterna?

Att en ungdoms hjärna inte är fullt utvecklad må vara hänt men nog borde de som har någonting att säga till om ha en fullt fungerande dito?

Jag är såååå tacksam att vi bor här i ödemarken för det var inte kul på den tiden Molly skakade i soffan och knappt kunde förmås att gå ut och vi plågades nästan lika mycket som vad hon gjorde.

Henrik väckte t.o.m. frågan om vi skulle bli tvungna att avliva henne till slut och nu var vi inte ens i närheten av något sådant beslut men hade vi bott någonstans där man smällde konstant så hade vi kanske fått göra det.

Torsdag- out and about

Idag blev det lite träning av skolor i skritt och trav utmed vägarna kring Ryhus.

Jag ”vågade” inte rida i skogen av rädsla för a) irritation över flygfän hos Frenchie och b) rejäla bett på mig själv så vi höll oss på mer öppen mark så att säga.

Jag kollade om det gick att rida på fältet bakom ridhuset (se bilden som togs sommaren 2020) där jag de 2 tidigare åren ibland ridit dressyr med Vicke.

Men näe….jag tyckte att gräset hade växt på tok för högt för att det skulle kännas säkert faktiskt.

Dels vill jag inte riskera feltramp och dels har jag fått en annan rädsla för fästingar sedan Vickes anaplasmos.

Jag plockade årets första fästing (satt kring ena örat) på Molly igår och jag vill inte att varken hon eller Frenchie ska utsättas i onödan.

Som tur är verkar Molly undvika att springa i högt gräs, så även idag och Frenchie kändes inte heller så där sugen på att vada fram där.

”Måste” förresten berätta om en fin liten ”stund” igår:

När jag kom tillbaka från träningen och skulle släppa ut Frenchie i hagen gick jag dit med Molly i släptåg.

Lillis stod vid sin ingång, typ 10 meter från oss.

Bakom Lillis, i hans hage låg och stod ca 30 dovisar kanske 30 meter ifrån honom.

Ingen gjorde någon ansats till drama; hund, hästar, dovisar.

Så härligt att se denna harmoni bland djur. Synd att människor inte kan leva likadant….