Inlägg i kategorin Birgitta utan djuren

The moment of truth

Påsken närmar sig med stormsteg och det kommer nog att visa sig då, om inte förr, hur ”allmänheten” i Sverige agerar.

När man är ledig, vädret förhoppningsvis är fint och man också börjar känna sig trött på ”coronatjat”.

Kommer ”man” att resa på ledighet tex?

Jag hoppas innerligt inte men det återstår att se….

Mer ilska

Härom dagen blev jag arg över att bli uppringd av en religionspådyvlare- igår blev jag minst lika sur när jag körde till jobbet på kvällen.

Lördagar i allmänhet och ”löne-helger” i synnerhet brukar innebära svårigheter att hitta parkering inne i Malmö men igår trodde jag i min enfald att det skulle vara lättare.

Och tja…det var marginellt lättare ja men verkligen bara marginellt.

Och när jag tittade genom skyltfönstret till en restaurang såg jag att den var smockad med folk!?!

Alltså vad är det ”man” inte begriper?

Brinner det så i plånboken att man måste ut och socialisera sig med x främlingar i dessa tider?

Vad hjälper det att många är superförsiktiga, undviker att både åka till jobbet, handla mat och gud vet vad när andra ”måste” ut och partaja bara för att det råkar vara lördag och lönen precis har kommit?

Nej, jag befarar att vi står inför en lockdown och är helt övertygad om att risken inte alls hade varit lika stor om alla kunde respektera de rekommendationer som utfärdats.

Och bara för att man nu inte får samlas mer än 50 personer betyder det givetvis inte att det är helt ok och riskfritt att exempelvis sitta och fika/ äta ute, dricka drinkar och dylikt.

Jag lider utan tvekan med alla företagare som är till råttorna just nu men aldrig i livet att jag skulle riskera min egen hälsa bara för att stötta dom genom att tex sätta mig på en restaurang.

Nej gott folk….stanna för allt i världen hemma om ni inte måste ut och handla eller uträtta andra viktiga ärenden.

Och när ni är ute; iaktta hellre överdriven försiktighet! Försök att besöka affärer med få kunder, håll avstånd från andra och var supernoga med handhygienen.

Så klart kan man bli smittad hur man än lever (nästan) men vi kan väl ändå alla försöka att tänka oss för liiiite mer än vad vissa uppenbarligen gör?

Ilskan…..

…..man känner när telefonen ringer, man är ”dum” nog att svara (varför ska man ens behöva tveka…) och en kvinna presenterar sig och vill ”informera mig om Guds rike”.

Klick! Hälsar ateist sedan jag förstod innebörden av ordet.

Redan i första klass mimade jag till psalmerna vi tvingades sjunga med vår ”fröken” vid orgeln och om ni vill veta min åsikt så är religion ensamt orsak till så mycket krig och elände på denna jord att jag inte ens orkar tänka på det.

Så nej, jag vill oombedd definitivt inte ha någon information om Guds rike, varken via telefon eller på andra vis….

Sedan är religion för vissa absolut en stor (och enligt mig falsk…men det kan ju kvitta) tröst i livet och i det syftet är det bra för de som tror men snälla….håll mig utanför.

För att undvika missförstånd

I närheten av vår bostad, dvs i centrala Staffanstorp finns en allmän park.

I parken finns en damm och i dammen finns det lite fiskar; senast jag kollade en del guldfiskaktiga diton.

Man kan ju tycka att det är märkligt/ sorgligt att man ska behöva informera allmänheten om att det inte är tillåtet att fiska i dammen men tyvärr…better safe than sorry eller nåt.

För jag har sett fiske både i denna damm och en annan närliggande, av barn och ungdomar.

Man, en och namn som betyder något

Läser denna artikel och tycker den är spot on!

Det är måhända inte politiskt korrekt att erkänna det men jag tycker många gånger att det låter töntigt och krystat/ tillgjort att säga ”en” i stället för ”man”, i alla fall om det inte är dialektalt och/ eller det känns naturligt för en själv.

Jag hade tex en arbetskamrat som väldigt naturligt sa ”en” alltid; det var inget hon behövde tänka på och liksom förbereda vilket jag definitivt hade behövt göra.

Sedan tänker jag aldrig på könet man om jag säger eller skriver ”man känner sig snyggare om man har rakat benen” 🙂 eller i något annat sammanhang heller för den delen. Det är bara ett ord, inget statement gällande kön.

Har ni förresten tänkt på hur många namn som faktiskt betyder något? Björn, Sten, Lo, Linda, Bo, Stig, Knut, Axel, Klara, Maj…..det finns hur många som helst.

Och det är ju samma där; jag tänker inte på djuret Björn eller…..ja, ni fattar…när jag hör att någon heter samma sak som något som kan ha flera olika betydelser.

Snabbt jobbat Dafgård!

Igår kväll, innan jag åkte till jobbet värme jag en kyckling-lasagne i micron.

När jag hade ätit upp nästan hela portionen bet jag i något hårt och hann tänka ”helvetet….jag har brutit av en bit av en tand”.

Men det var ingen tand…inte min i alla fall….

Lokaliserade den lilla biten ni ser på bilden ovan och gissningsvis är det nog ingen tandbit utan snarare en benflisa?

Jag tog 5 minuter att maila Dafgård efter maten och redan i morse fick jag både ett mail och värdekuponger på 75 kronor.

En symbolisk gest mer än något annat men jag måste ändå hylla effektiviteten- helt i min….smak (om man ska vara lite ordvitsig)!

Delar av mailet:

Hej Birgitta,

Tack för ditt mail. 

Enl bilden ser det ut att var ben eller brosk från kycklingen. 
Vi beklagar verkligen det inträffade. Vi har benseparatorer på alla linjer där vi hanterar kött men i sällsynta fall kan små benbitar passera igenom. Detta misstänker jag har skett i detta fall.

Jag kommer rapportera ärendet till vår produktchef och produktion. 

Vi vill att du som kund ska vara nöjd och vill gärna skicka en symbolisk ersättning i form av värdekuponger via sms, så att du har möjlighet att köpa en ny maträtt.

Förklara gärna

Varför hamstrar folk just toalettpapper?

Om jag blev strandsatt i hemmet pga Corona skulle just dasspapper hamna väldigt långt ner på min prioriteringslista kan jag säga….

Finns liksom andra sätt att bli rent i häcken….eller är det detta man fruktar 🙂 ?

Ett sista skämt….sedan lovar jag att lägga av för ett tag 🙂 :

Rekord i sammanträffande

Jag har massvis av gånger skrivit om hur jag anser att livet är fullt av de märkligaste sammanträffanden men i helgen uppnåddes nog en rekordnotering i frågan. Jag kan verkligen inte förstå detta sammanträffande och det är synd att det inte handlade om en lott i stället; då hade jag garanterat varit miljonär 🙂 ! Så här var det:

Jag skulle sälja en ånggolvmopp (se bild) och satte in en annons på några olika köp och säljsidor på Facebook.

Det tog en evighet innan någon nappade och nu kommer det…..:

Köparen, en för mig helt okänd kvinna visade sig bo……håll i er….i samma stad (Lund), på samma gata, i samma trappuppgång och till och med på samma våning som Henriks föräldrar!?!?

Vad är oddsen för det liksom? Hur många hundratusen lägenheter finns det i Skåne?

Och Henriks föräldrar varken känner denna kvinna eller ens har Facebook så den vägen har köpet inte gått.

Ja, jag vet inte vad ni säger men jag tycker det är extremt märkligt!