Inlägg i kategorin Blogg/lästips

Kostnadsrädsla

Läser denna vettiga krönika, instämmer i mycket men kan nog också svara skribenten.

Nej vi hästägare är generellt att inte rädda för veterinären per se utan för den räkning hen kommer att presentera för oss.

Så tror jag och så har väldigt många svarat på nätet har jag läst.

Jag kan också tycka att det är helt fel väg att gå om man börjar med att ringa ut en ”kotknackare” om hästen inte känns fräsch men jag förstår också hur vissa resonerar.

De hoppas, även om det många gånger inte blir så, att denna person, ibland med tvivelaktig utbildning och kunskap ska hitta ”felet” på hästen för en långt billigare penning än vad en klinikundersökning slutar på.

Som sagt blir det enligt mig många gånger bortkastade pengar, slösad tid under vilken hästen dessutom har haft ont och i värsta fall även förvärrat skadan och så får man ändå åka till veterinären men det är så jag tror många resonerar.

Hade veterinärvården varit billigare är jag övertygad om att fler hade tagit denna kontakt först och i god tid men som det är nu så är det kostnaden och inget annat som avskräcker lika mycket. Så tror jag- vad tror ni?

Mer om ideellt arbete

Tillfällighet eller ej men just idag dök denna länk upp i mitt Facebookflöde!

Väldigt intressant tycker jag som vet att det inte alls är ovanligt att klubbar/ föreningar har olika krav på sina medlemmar.

Utan ideella insatser skulle mycket inom ridsporten aldrig kunna genomföras men jag är ändå allergisk mot tvång och har i alla år hävdat att detta inte är rätt väg att gå.

Det man känner sig tvingad att utföra blir aldrig lika bra som det som görs frivilligt.

Bloggtips och reflektion

Minns inte om jag redan har tipsat er om bloggaren Sara Nilsson, en hoppryttare med egen verksamhet som jag tycker skriver ganska underhållande inlägg (om man kan se förbi hennes sätt att skriva evighetsmeningar utan punkt 🙂 ).

Många gånger tycker jag att det hon skriver om är ”spot on” med hög igenkänningsfaktor även om jag inte hopptävlar men just stycket nedan fick mig att fundera:

Om hästhållning: Jag bryr mig överhuvudtaget inte om dom inte går att sko utan sedering, måste åka brett, dumma att rida ut på, får panik i hagen efter en timme, sparkar i boxen, sliter linorna på gången, spränger staket, väver, hugger, krubbiter, dumma att sitta upp på, mötesskygga, sadeltvång osv. Visst svär jag och sliter mitt hår många gånger men jag gör aldrig en höna utav en fjäder och ser det som ett ev problem.

Och även om jag förstår att man som ägare av en egen anläggning och i sin verksamhet kan ta ”lätt” på ovan och dessutom säkert kommer till rätta med både det ena och det andra efter x tid så är detta knappast applicerbart på oss med egen häst men utan eget stall.

Jag har svårt att tro att man hade varit välkommen som inackordering med en häst som är känd för att tex spränga staket och en hel del annat som nämns ovan hade säkert inte varit uppskattat heller.