Inlägg i kategorin Hus och hem

Om jag hade pengar…..

…..skulle jag köpa den här gården, kanske?

http://www.svenskfast.se/Templates/ObjectSearchResult.aspx?loc=Gessiev%C3%A4gen%20124-69%2C%20Vellinge%20(adress)&karta=0

Lite skämt och lite allvar men jag har alltsedan jag själv dressyrtränade på Lundegård för över 5 år sedan slängt avundsjuka blickar mot det mycket vackra ridhuset som ingår i ovanstående ”bostadspaket”.

Stället ligger alltså bara en liten bit från Lundegård där Sally numera har sin häst och vi kom på senaste träningen att prata om att det nu är till försäljning.

När jag skämtsamt sa att jag skulle köpa anläggningen om jag någon gång blev rik sa Sally, inte alls skämtsamt:

”Ja, då kunde du ju träna mig varje dag”.

Och det hade jag ju förvisso kunnat göra. För den dagen då jag har 16 miljoner över att handla gård för lär jag också kunna leva ett liv utan förvärvsarbete och kan ju då träna både Sally och andra så mycket de (och jag) orkar :=)!

Husvisningen :=(

Husvisningen i torsdags blev, som jag trodde tyvärr, en besvikelse och det tog inte många minuter innan jag kunde bocka av objektet som fullständigt ointressant.

Även om huset hade varit hur fint som helst, och det var det inte, så räckte det att stå utanför och höra den extremt brusande trafiken från en motortrafikled i närheten för att bli avskräckt.

Maken och jag bor ju redan utmed en mycket trafikerad väg men ljudet från denna är inte ens en mild bris i jämförelse och man flyttar ju knappast till något sämre, särskilt inte som huset kostar 4 mille och vårt eget 2 !!!!!

Nej som sagt, detta var inget för oss!

En del av rummen var otroligt snyggt renoverade med en massa underbara detaljer och exempelvis väldigt fina takbjälkar och en snygg spiraltrappa upp till ovanvåningen (men Soya hade aldrig kunnat ta sig upp för den- ett jätte-jätte-minus i sig) men några rum hade tillåtits behålla sin ehhh….ska vi kalla det ”gamla CHARM”.

Ni som vet vad jag anser om FURU i allmänhet och FURU som inredning i synnerhet behöver ju inte tvivla på vad JAG tyckte om nedanstående:

Jag har nog aldrig sett så här gul furu….

…..någonsin…

Det ena badrummets kakelgick inte heller av för hackor *GARV*

Inget konst-igt!

Om man har en hobby som man är mycket intresserad av, eller någon annan passion i livet är det kanske inte så konstigt om detta återspeglar sig lite (eller mycket) i ens hem och de saker man väljer att smycka detta med.

Således kan man hemma hos maken och mig inte undgå att lägga märke till att en av oss är väldigt förtjust i hästar medan den andre föredrar flygplan och alla de attiraljer som hör till dessa.


Den här bronshästen satt från början fastmonterad på en stor ful träbit, som en tavla ungefär. Fick den av min pappa som tonåring och tycker att det blev snyggare när jag befriade hästen från hans träplatta.

En liten samling småhästar som jag fått från olika håll.


Den stegrande hästen framför småhästarna fick jag av min moster i inflyttningspresent när vi köpte huset. Den är gjord av läder.


Den här hästen som hänger utanför vårt sovrum är faktiskt tillverkad av papier-maché och det är en fd klient som har gjort den till mig. Denna kvinna var otroligt duktig på att tillverka olika djur av pappersmassa och när hon fick höra talas om mitt hästintresse fick jag hästen som gåva.


Den här keramikhästen köpte jag och min man på vår första utlandssemester tillsammans då vi reste till Egypten. I närheten av vårt hotell fanns en keramikverkstad och jag föll genast för denna lilla pålle.


Nu till långt finare konst som jag absolut hade investerat i om jag hade varit mer solvent.
Det är faktiskt en stallkamrat till mig som tillverkar dessa otroligt vackra hästar hemma i sin verkstad och jag är mer än imponerad.

Ännu ett alster av Liv Borglund som konstnären heter och….

….titta här så vackra hästar. Den på rygg liggande hästen är en av mina favoriter.
Liv har faktiskt en utställning just nu och blev uppmärksammad i nedanstående artikel:
Observera ordvistsen (jag älskar ju sådana): ”Här får hästarna LIV”.

Ett mat-tips

Det är inte ofta ni får några matlagningstips från mig, dels givetvis eftersom detta är en HÄST-blogg men framför allt eftersom jag inte är någon större ”matlagare”.
Jag lagar på min höjd mat på helgerna och ibland inte ens då så då finns det inte mycket att tipsa om :-).

Dagens tips blir dock att ni beger er till närmsta mataffär modell större och går till köttavdelningen.

Det är nu alla julskinkor reas för 29 kronor kilot eller så och ni kan då passa på att få med er ganska mycket skinka för en billig penning.

Väl hemma kan ni tärna ner julskinkan, frysa ner rubbet och använda nästa gång ni gör fläskpannkaka, en för övrigt billig, god och lättlagad rätt som räcker till flera personer.

Har ni hund OCH ”fettskräck” kan ni ju skära bort allt synligt fett och utfodra er, säkert MYCKET glada, hund!

Gissa vad familjen Karlsson ska äta idag:-)?

Vad skönt att INTE vara gårdsägare :=)!

Härom dagen då jag körde till träningen hos Ebba i piskande ösregn slogs jag av hur skönt det är, i alla fall just nu, att maken och jag aldrig köpte den där gården i Löberöd.

Till gården är det samma väg som till Ebba fast dubbelt så lång resväg och det var inte roligt att köra samtidigt som ”miljontals” andra bilar som också skulle hem i beckmörker och regn.

Jag började fundera på hur det hade varit för mig om vi hade bott på gården och jag skulle rida nu på hösten/ vintern i detta kompakta mörker som råder efter arbetstidens slut.

Min ridbana hade säkert stått under vatten av allt regnande och det som var 2 härliga gräshagar när vi var på husvisingen i somras är nog söndertrampad lervällning idag.

Utmed grusvägarna kring gården finns ingen gatubelysning så jag hade nog varit tvungen att köra till ridhus mer eller mindre samtliga vardagar i veckan och det kan nog kännas lite väl bökigt i längden.

Nej, även om i princip inget mer än en halt häst hindrar mig från ridning och jag skulle kämpa även om det regnade sjutums-spik över mig så är jag faktiskt mycket glad att jag idag står i ett stall som inkluderar ett stort välskött ridhus där jag kan rida när jag vill.

Om min lust efter egen gård åter vaknar ska jag verkligen försöka dra mig till minnes hur det kan se ut på hösten och vintern och tänka ett varv till om det är något jag verkligen vill utsätta mig för :=).

Varför är mäklaren nästan alltid ensam på en husvisning?

Nu när vi har varit och tittat på en del gårdar har frågan i rubriken slagit mig eller omvänt: varför är de som säljer huset nästan aldrig närvarande vid visningarna?

Frågade vår egen mäklare om detta inför visningen av vårt hus och han svarade att folk inte tyckte om när ”andra går runt och kritiserade deras hus”.

Är folk verkligen så lätt-påverkade/ känsliga?

Själv ville jag absolut vara med då vårt hus visades (detta var i samband med att vi hade lagt bud på Löberöds-gården och jag var övertyga dom att vi skull flytta). Dels ville jag inte ha främmande människor som går igenom varje rum i huset utan minsta koll (mäklarna tycker jag oftast brukar stå utanför huset och välkomna intressenter) men framför allt ville jag både försöka höra lite ”hur snacket går” och kunna vara behjälplig med att svara på lite mer ”udda” frågor som mäklaren kanske inte har en aning om (på visningen av vårt hus frågade tex en intressent om vi hade mycket mygg kring huset pga en stor damm som ligger kanske 500 meter från vår trädgård).

När jag har varit och tittat på hästgårdar så har jag velat fråga en mängd frågor med hästanknytning typ

– hur sköts gödselhantering
– är stallet godkänt för hästhållning (inte helt självklart)
– varifrån brukar man köpa foder
– finns det intilliggande ridhus som man får nyttja

och sådana frågor har mäklaren i de flesta fallen inte alls kunnat svara på. Så klart är det inte värre än att mäklaren kan återkomma till en med svar på dessa undringar längre fram men själv är jag oftast så ivrig att jag vill veta så mycket som möjligt direkt.

Minns ni gården vi var och tittade på där jag ramlade ner från en trappa till loftet som hade murknat sönder?

Då hade jag verkligen önskat att säljarna var där för att dels skämmas rent ut sagt men också så att jag kunde fråga dom om varför trappan var så murken (användes den kanske aldrig?) och varför man hade en hel del plastskynken hängande från innertaket på loftet.

Stööön….nu när jag inte VILL har ketchupeffekten drabbat mig!

Ja, det var ju det jag hoppades på för någon månad sedan då det stod helt stilla på gårds/ stall-letarfronten men nu när jag väl drabbats så tycker jag inte alls att det är kul.

För bara någon dag sedan nämnde min man hur trist han tyckte att det var att vi inte fick köpa gården i Löberöd (den som vi bjöd på) och vad tror ni händer bara 2 dagar senare?

Jo, mäklaren ringer och förklarar att den familj som vann budgivningen inte ska flytta dit trots allt (personliga skäl) så nu undrar hon om vi fortfarande är intresserade.

Jag blev inte alls glad faktiskt utan kände mest STÖÖÖÖN och beslutsångest!!!!!!!!!!!

Efter en hel del funderande så bestämde vi oss faktiskt, hur otroligt det än kan låta, för att avstå från vidare intresse för detta objekt trots att vi för bara en månad sedan var hur ledsna som helst över att vi inte fick köpa det.

Till att börja med kände vi oss inte manade att ge oss in i en ny budgivning med den andra familjen som också var med och bjöd på gården (vi var sammanlagt 3 familjer som ”slogs”) eftersom vi stannade på 4.185.000 medan den andra familjen stoppade på 4.395.000 och de som nu hoppar av fick den för 4.430.000.
Vi skulle alltså förlora även en ny budgivning för jag kan inte se varför den familj som ville ge 4.395.000 för en månad sedan inte skulle vilja ge i alla fall lite mer än vårt högsta bud som för oss inte är förhandlingsbart.

Nu vet jag ju inte till vilket pris familj nummer 2 kommer att få gården men ärligt talat så bryr jag mig inte längre och skulle troligen inte ens vara intresserad om vi fick den för utgångspriset 3,6 miljoner eftersom även vår ”livssituation” har ändrats sedan budgivningen även om det inte skett på ett lika drastiskt sätt som för familj nummer 1 som hoppar av.

Den största anledningen till att jag över huvudtaget började fundera mer och mer på en egen gård var att jag ville förändra mitt sätt att hålla häst och rida på och trodde att jag aldrig skulle hitta ett inackorderingsstall som skulle kunna tillgodose dessa behov.

Jag ville ha hästen nära min bostad, kunna ha honom ute många fler timmar än på ridskolan och kunna rida utan stress på morgonen (i ett välskött ridhus) och efter att så länge ha sökt stall som uppfyllde dessa krav utan någon som helst respons började jag tro att en egen gård var den enda lösningen.

Nu har jag ju som ni har kunnat läsa om funnit ett nytt stall som hittills (även om det bara har gått en vecka) VERKAR optimalt och jag känner att jag verkligen vill ge detta alternativet en ordentlig chans innan jag kastar mig in ett så kostsamt projekt som ett gårdsköp för flera miljoner.

Visst ser jag fortfarande en del fördelar med en egen gård men jag ska inte sticka under stol med att det även finns stora nackdelar för just mig personligen och dessa måste jag ta hänsyn till.

1. Från gården i Löberöd tar det ca 45 minuter att köra till jobbet, från nuvarande boende tar det 20 minuter och från nuvarande stall 17 minuter. En ganska stor tidsmässig (och kostnadsmässig) skillnad med andra ord. Dessutom ligger gården i Löberöd så pass ”off” att det inte är omöjligt att bli insnöad vid dåligt väder eller i vart fall att det blir ganska svårt att ta sig till jobbet.

2. Om vi köper gården i Löberöd kommer vi att minst fördubbla våra banklån (beroende på vad vi skulle få betala för gården) och också i princip fördubbla vår uppvärmningskostnad och andra kostnader som har med boendet att göra eftersom gården är typ dubbelt så stor som vårt hus med diverse biutrymmen = min nu goda ekonomi kommer plötsligt att inte alls bli speciellt god= TRIST. Jag vet vad det innebär att leva snålt och tycker att jag har gjort det tillräckligt i mina dagar om jag kan slippa.

3. Om jag bor på egen gård måste jag köpa/låna en sällskapshäst åt Archie eftersom jag inte vågar riskera att en eventuell inackordering flyttar från den ena dagen till den andra. Denna häst (läs: troligen en ponny) kommer jag att ha utgifter för i form av veterinärvårdsförsäkring, verkning, strö och foder utan att ha någon annan ”nytta” av den än som rent sällskap (= ganska mycket ”pengarna i sjön” som jag ser det).

4. Gården i Löberöd ligger som sagt väldigt ”off” och såvida jag inte råkar finna en pensionerad, hästintresserad granne som vill engagera sig i just min gård så är jag helt utlämnad till mig själv vad gäller in och utsläpp i hagen och jag har, när jag är på jobbet (eller någon annan stans) INGEN tillsyn av hästarna om de är i hagen (hagarna syns ej ens av de grannar som bor närmast). Detta innebär att eventuella skador på hästarna inte blir upptäckta förrän jag kommer hem och framför allt innebär det att hästarna MÅSTE stå ute oavsett vilket väder som kan råka drabba dom efter utsläppet och tills jag kommer hem. Kanske inte sååå kul att sitta på jobbet och se orkanvindar fara fram och veta att man har 45 minuters körväg hem?
Fördelen med nya stallet är att det alltid finns kunnig personal på plats som kan ta in Archie vid skador, dåligt väder, om hovslagaren kommer eller whatever. Det finns också flera sjukhagar om Archie, gud förbjude, skulle bli skadad/ sjuk på ett sådant vis att han inte kan gå i en ”vanlig” hage och dessa ligger i direkt anslutning till övriga hagar så att han alltid har sällskap.

5. Med egen gård tillkommer kostnader (ridhuskort, diverse redskap/ maskiner osv) som vi nu inte alls har/ behöver och ARBETSINSATSER (harvning av utebana, in och utsläpp i hagen, fodring, inköp av foder, lagning av allt som kan gå sönder i ett stall/ hagar osv) som jag idag inte behöver ägna mig åt.

Så summa summarum känns det just nu som att jag genom flytten till det nya stallet har fått nästan alla den egna gårdens fördelar men ingen av nackdelarna och då börjar jag få svårt att motivera en gårdsflytt.

Nej, nu vill jag försöka att verkligen ”bo in” både mig och Archie i det nya stallet och först senare åter fundera på om vi ska fortsätta att leta gård på allvar eller ej.
Kanske är jag just nu i en ”smekmånadsfas” i nya stallet och ser allt i rosenrött?

Maken har ju aldrig varit den drivande i gårdsfrågan hur som helst även om han kunde se att ha Archie hemma skulle vara bra för mig (och därmed för honom :=)) och han är dessutom fullständigt ointresserad av hästar så han håller helt med i mitt resonemang om att vänta.

Tänk så det kan bli!

Min man var kanske inte helt fel ute trots allt?

En av de första hästgårdarna jag och maken var och tittade på blev jag superintresserad av direkt medan maken inte kunde uppbåda något engagemang över huvud taget.
Eftersom vi brukar tycka tämligen lika om det mesta var jag både förvånad och besviken men givetvis måste man var 100 % överens vid en så här stor affär så det var inte mer med det.

Nu, flera månader senare ser jag att gården, som funnits på hemnet hela tiden har fått ett nytt pris, 400.000 lägre än när vi var och tittade!

Ingen liten småsumma precis och det visar bara att det inte är helt lätt att sälja så pass dyra objekt (gården kostar nu knappt 4,5 miljoner).

Själv blir jag väldigt vaksam när gårdars försäljningspris sänks eller när samma objekt varit till salu i månader.

I min värld betyder det oftast att objektet (om det inte varit helt fel pris-satt från början och sådant brukar mäklare försöka att undvika) är svårsålt och jag skulle verkligen tveka att själv köpa det.

För är det svårsålt när jag köper så finns risken att det är lika svårsålt när/ om jag vill sälja, framför allt om det är läget som folk inte gillar.
Allt annat kan man väl mer eller mindre förändra och förbättra men läget är liksom där det är.

Nu tror jag förvisso inte att det är just läget som gör att denna gård inte blivit såld än utan jag misstänker att det kan var den dirktverkande elen som kan vara ”boven i dramat”. Att bo i hus med direktverkande el kan bli dyrt nog och att då värma en hel gård med en massa kringbyggnader på detta vis…tja…då kostar det!

Ett i-lands problem till vid dåligt väder!!!!

Påmindes just om ytterligare en HEMSK sak som händer här hos oss på landsbygden och mig och maken som bor omgivna av höga träd.

När det blåser och regnar riktigt häftigt så bildas det som en gardin som stoppar signalmottagningen till vår parabol = VI HAR INGEN BILD PÅ TV:n!!!!!!!!!

FASA om man har spetsat in sig på att se sitt favvoprogram på tv, det föstår ju alla och envar :=)!

Exempel på gård vi INTE vill ha :=)!

Blev faktiskt full i skratt när jag såg denna annons på Blocket!

http://www.blocket.se/horby/Fullt_beboligt_renoveringsobjekt___90__150_m__23300381.htm?ca=23_11&w=1

”Taket har sett sina bästa dagar” Jaaaa, det kan man ju verkligen säga *ASGARV*!!!!

Fast precis som jag hävdar att det finns en häst, hund, partner, whatever till ALLA så kommer säkert även detta objekt att lyckliggöra någon renoveringsfanatiker :=).