Och ganska lik Gullis tycker jag.

Gullis är dock inte det minsta hjälpsam men har inget emot att Vicke hälsar på honom i alla fall : !

Vicke, jag och Gullis 🙂 !

Fick en påminnelse via Facebook om en bild av Gullis jag la upp för 4 år sedan:

Inser hur mycket han ändrats; öronen är inte alls så här fina längre (ett naggat och ett skrumpnat efter att han drabbades av blodöra) och han väger myyyyycket mer idag. Rejäla hamsterkinder har han fått också ❤️😺😀!

Här ser man de skadade öronen lite:

Åhhh vad jag älskar denna tjockis!

Kolla in svansen; bara den är lika tjock som en normalstor katt ha ha ha.

Varje morgon leker vi!

Det är så mysigt att köra händerna genom hans underbart mjuka och tjocka päls.

Objektivt sett är han kanske inte den finaste med sina deformerade öron och krokiga ben….

…..men för mig gör han verkligen skäl för sitt namn, älskade Gullis!