Inlägg i kategorin Veckan som gått

Veckan som gått

Nu är det verkligen höst och snart också vinter!

Den första snön kom igår, kom och försvann direkt men ändå…

Och innan dess har det regnat och blåst och detta tillsammans med ett tilltagande mörker har gjort höstkänslan total.

På hästfronten händer det inga revolutioner; vi har tränat och tävlat med ungefär de resultat vi brukar ha.

I fredags blev det nya skor för Vickes del, själv har jag mina myyyyycket längre innan de byts ut 🙂 .

Nu är det extra viktigt att försöka att liva upp sig med träningar, goda luncher och annat man gillar, det är i alla fall mitt tips för att uthärda de kommande månaderna.

Veckan som gått

Väldigt passande bild som illustration till veckan som gått tycker jag; temperaturerna har verkligen varierat från runt plus 18 till minus 1 grad beroende på dag och tid på dygnet.

Jag klippte om Vicke i torsdags- alltid skönt att ha det gjort.

Ridningen har gått bra, så även tävlingen i lördags även om det var otroligt retligt att missa placering med en halv poäng.

Men kul när känslan är bra och man ändå kan vara med och ”slåss”- hästarna i helgen var jättefina och hingsten som vann hade jag ärligt talat bytt ut Vicke mot utan en sekunds tvekan (sorry lille häst).

Min man var med och filmade vilket var bra eftersom jag fick bra input hur jag ska rida för ännu bättre resultat (med mer ”power” vilket så klart är lättare sagt än gjort men jag ska försöka).

Veckan som gått

En vecka med mestadels härligt och somrigt väder- jag njuter så länge det varar och enligt väderleksprognosen ska det fortsätta i ytterligare några dagar.

Det börjar bli dags för klippning nummer 2, precis som väntat.

Vicke och jag har tränat på bra och även tävlingen igår gav en bra känsla.

Synd att en våra Akilleshälar; vänsterslutan kostade oss sistaplaceringen men men…inte mycket att orda om det utan bara träna vidare.

Jag har ridit med en ljuddämpande luva några gånger och ska fortsätta med det och utvärdera efter ytterligare x pass.

Veckan som gått

När man fyller år ”måste” man äta tårta!

Den gångna veckan är en sådan där man måste ställa sig frågan ”var tog dagarna vägen”?

I ena stunden var det måndag och så pang var det söndag….

Vicke och jag var hos Olof i onsdags och har förutom det även tränat på själva. Även denna helgen var tävlingsfri.

Henrik och jag var på en tv-inspelning av ”Robins” i torsdags- det var kul!

Annars börjar jag känna mig hösttrött och det gissar jag att jag inte är ensam om. Det tilltagande mörkret bidrar mycket tror jag.

Veckan avslutades med att jag fyllde år vilket vi firade med en supergod brunch och väl genomtänkta presenter av min kära man.

Veckan som gått

Sista veckan i september och nu kan jag absolut dricka te för att få upp värmen efter några timmar i stallet.

Bilden ovan är från Henriks och mitt besök hos Skafferiet i Harlösa där vi åt brunch igår.

Annars har det inte hänt så mycket spännande i veckan.

Olofträningen blev inställd och vi har tränat på egen hand.

Jag är väldigt nöjd med “mitt” nya ridhus och det enda jag hade önskat med det nya stallet är att det låg närmre min bostad.

Det tar mig 20 minuter att köra dit och jag har varit så bortskämd med att ha stallet närmare i massvis av år så jag tycker det är ”långt”.

Ser att det skördas lite varstans just nu och läser också att hästägare lyckats ordna foder fram till nästa sommar.

Vissa ångrar måhända att de panik-köpte importerat foder eller säckvis med lucern nu när det blev både andra och tredjeskördar men vem har en kristallkula? Hur löste ni foderköpen eller har ni fortfarande inte löst det?

Veckan som gått

En vecka med mycket sol och värme, faktiskt otroligt varmt för att vara  i mitten av september skulle jag säga men nu anar man ändå vad som väntar; mörkare och kyligare tider.

Vickes ljusa sommarslingor över hela kroppen är helt borta och ersatta med tjockare päls och jag har tagit fram klippmaskinen.

Vi har tränat på hemma och hos Olof och det finns alltid någon att slipa på; just nu fokuserar jag en del på piruetterna tex.

Jag börjar hitta lite uteridningsvägar kring anläggningen och känner mig mer och mer hemma i stallets rutiner.

Veckan som gått

På bröllop!

En bra vecka har passerat!

Ridmässigt upplevde jag möjligen mitt bästa pass på Vicke någonsin i tisdags när jag red dressyr på hackamore för första gången- känslan var helt magisk!

Lika magiskt var det tyvärr inte på tävlingen igår men det blev ändå nästan 65 % och det är verkligen inte dåligt ”för att vara oss”.

Vi har även ridit ut 2 dagar men inte varit hos Olof- träningen blev inställd men så blir det ju ibland.

Jag känner mig fortsatt extremt nöjd med stallflytten och har inte märkt något som talar för motsatsen hos Vicke heller.

Vädret har varit väldigt behagligt för det mesta; lite kallare på morgnarna och någon liten skur men fortfarande behövs inga täcken och jag försöker vänta med klippningen ett tag till också.

I lördags var vi på bröllop, det var en av min mans söner som gifte sig.

Det har snart gått 1 år sedan vi gjorde detsamma och som vanligt häpnar jag över hur fort tiden går.

Tycker inte alls det var länge sedan vi beställde min vigselring som jag sedan suktade över och nu har den som sagt suttit på fingret i snart 1 år!

Veckan som gått

Vädret i mina trakter är i princip ”somrigt” för det mesta och det vore en nåd att stilla bedja om; att det kan fortsätta så.

Jag längtar inte det minsta till regn och rusk, det räcker gott och väl att mörkret tar mer och mer av dygnen i anspråk och att det är kyligare morgnar och kvällar.

Jag börjar komma in i rutinerna i det nya stallet och lär känna fler och fler av de andra inackorderade och hittills är jag sååå nöjd.

Vi fick analysen på vårt ensilage nyligen och värdena är ”to die for”- protein så det räcker och blir över så några tillskott kommer definitivt inte att behövas.

Vickster är som han alltid är höll jag på att säga; hos den gossen vilar inga ledsamheter.

Vi har under den gångna veckan varit hos Olof, ridit ut på nya vägar och varit i ett annat ridhus än det där jag har löst ridhuskort.

Vi har också tävlat- på hemmaplan skulle man kunna säga.

Det var bara att skritta över gårdsplanen i princip- billigt och tidsbesparande ha ha ha.

Och med bra resultat dessutom- det blev en röd rosett!

Veckan som gått

Den gångna veckan inleddes med stallflytt och så här långt är jag hur nöjd som helst och tror att Vicke är det också.

Han trivdes förvisso ypperligt även i Södra Sandby och hade säkert gärna stannat kvar om han fick bestämma men som jag brukar säga: ”den som betalar bestämmer” och det är ju trots allt jag 🙂 !

Och i och med flytten så kommer jag att betala avsevärt mindre i stallhyra, få ett ännu bättre ridhus (med speglar), fri tillgång på halm och superfint analyserat ensilage så det fällde avgörandet.

Annars går gossen ”som tåget”, jag är mycket nöjd med ridkänsla han ger om vi borträknar gårdagens tramsande på tävling då Vicks hade en hel del åsikter om några jättekrukor med blommor som ramade in domarbordet.

Så klart irriterande som f..n men jag har ingen lösning på detta annat än att undvika just denna tävlingsplats framöver; han har nu åbäkat sig där fler gånger än vad som är ok. Och vi lider inte brist på tävlingsplatser i Skåne precis så det är inga bekymmer.

Det där gloendet håller han på med hos Olof också; där finns 4-5 ”sockerbitar” som står utmed sargen men ofta på olika platser från gång till gång.

Och trots att min gosse egentligen är en hopphäst från början och verkligen inte borde titta på hindermaterial så gör han det ständigt.

Jag skrattar mest åt det på träning för det går över efter något varv men på tävling är det mindre roligt så klart även om det har blivit mycket, mycket bättre över tid.

Veckan som gått

Några bilder från våra hundpromenader under den gångna veckan.

Skåne är vackert….

Nu är det slut på hetta och konstant solsken!

Det har regnat rejält vissa dagar och en morgon var det 9 grader mot tidigare 12-16.

I mina trakter har gräset tagit sig fantastiskt bra och förhoppningsvis bidrar det till att fler får stråfoder till sina hästar utan allt för stora svårigheter och kostnader.

Vicke och jag tränar på och med mina mått känns han jättefin. Jag tycker absolut inte vi har stagnerat i utvecklingen trots nu 5 år tillsammans även om träningen är mer detaljinriktad numera.

Molly fyllde 4 år under den gångna veckan och på henne ställs inga träningskrav whatsoever. Hon får göra som hon vill höll jag på att säga och styr familjen med om inte järnhand så fasta tassar 🙂 .