Fredag- snabbläsning

Lööööv (Archie och hans Dellis-Fjellis)

Idag tyckte jag att Archie kunde få en vilodag- det var länge sedan sist och även om JAG gärna hade dressyrtränat 8 dagar i veckan i ridhuset tror jag inte at HAN hade delat min åsikt :).

I stället red jag en häst hos NN medan Archie fick flumma runt i sin hage.

Just nu står han med fästmön i regnet ”stackaren”- givetvis kunde det inte gå en hel dag utan nederbörd!

I morse kom jag att tänka på min fd sambo som efter ett tag slutade att ge mig böcker i present.

Han tyckte helt enkelt att jag läste ut dom för fort (!), det blev inte så mycket ”valuta” av gåvan.

Att jag kom att tänka på honom berodde på att jag igår kväll började läsa Mari Jungstedts ”Det fjärde offret” och att den över 300 sidor tjocka boken redan var utläst i morse. En bra och lättläst bok med andra ord.

Har ni också träffat herr…. eller är det fru OM?

Ni vet väl att man ibland säger ”om inte om fanns….” och idag tänkte jag berätta OM en person som verkligen har dille på detta om.Det handlar om en tävlingskonkurrent får jag väl kalla henne- vi träffas relativt ofta på olika tävlingar och eftersom vi rider samma klasser och eftersom vi har gjort detta i några år så blir det ofta så att vi kommer i samspråk.

Fast ska jag vara ärlig så har jag börjat undvika denna person och om vi väl träffas försöker jag med alla till buds stående medel att inte börja diskutera dagens eller föregående resultat.

För det slår aldrig fel! Som AMEN i kyrkan börjar denna person sin litania!

Hela programmet gås noga igenom och hela tiden kommer detta jäkla OM in i sammanhanget.

”Och så fick jag en 5:a på mellantraven fast OM inte XX (hästen) hade tagit ett galoppsteg mitt i alltihopa så hade det säkert blivit en 7:a” och ”På bakdelsvändningen fick jag en 4:a men OM inte XX hade börjat stirra på en man med paraply så hade det nog blivit en 6:a” osv….

Summan av kardemumman blir alltid att personen glatt konstaterar att hon hade haft MINST 20 poäng mer OM bara inte OM hade inträffat och jag måste säga att det är sååå tröttsamt att lyssna på.

Mitt lite skämtsamma råd till de som inte är så nöjda med sina ritter är att ”bryta ihop och komma igen”- visst ska man rannsaka sig själv, försöka hitta vad det var som gick snett osv men att börja med detta jäkla ”om jag bara hade” och om bara hästen hade gjort si eller så eller inte hoppat till för ditten eller datten- det leder liksom ingen vart och känns bara som urtrista bortförklaringar att behöva lyssna till som åhörare.

Torsdag- ett kärt återseende

Vårt ridhus, som varit stängt i nästan en månad för målning, tvätt och diverse underhåll öppnade igår och idag blev det ett kärt återseende mellan oss.

Huruvida även Archie återsåg ridhuset med glädje låter jag vara osagt men med tanke på det ostadiga väder som fortfarande råder är det skönt att ha fyra väggar och ett tak som back-up tycker jag.

Även idag lyckads jag få till den swingiga traven efter ungefär halva ridpasset men jag vet fortfarande inte riktigt HUR jag ska få fram den- den liksom bara kommer efter ett tag.

Swing-traven är mycket behaglig och går tack och lov att reglera BÅDE framåt och bakåt så nu ska jag ”bara” se till att alltid kunna plocka fram den.

Det lustiga är att när Archie väl börjar trava på detta nya vis så är det inga som helst problem att fortsätta- det är som en ny gångart för honom känns det som så DET är ju positivt i alla fall.

Även idag blev det ridning av en stycken häst hos NN- lika nyttigt och kul som alltid.

En snabbtur till Malmö har också avverkats- jag behövde dels hämta en beställd biblioteksbok och dels köpa lite saker- mer om detta i kommande blogginlägg.

Vissa av familjemedlemmarna unnade ”sig” (läs: JAG BETALADE) nya skor för 1000 kronor idag- Archie…du har det bra du grabben….

Della vilar sig inför stundande dressyrpass. Archies bakdel är en skön avlastningshylla ser det ut som.

Idag tvingade jag två yngre inackorderingar i stallet att tävla om vems häst som har snyggaste svansen.

Har man en häst som har SLINGOR och VÅGOR i den megatjocka och mycket mjuka svansen vet man på förhand vem som går segrande ur en sådan tävling och det var bara för flickorna att krypa till korset och erkänna: Archie rules :)!

Ett riktigt EGO-inlägg:)!

Minns ni att jag för ett tag sedan berättade om bloggläsare som läser min blogg trots att de varken är intresserade av hundar eller hästar?

Som ni troligen inte vet, eftersom detta är en HÄST-blogg, har jag en 4 år yngre bror som är TOTALT ointresserad av hästar.

Jag kan inte minnas att han sett någon av mina hästar IRL- det skulle vara vid ett tillfälle för många år sedan i så fall.

Hur som helst, brodern bor utomlands och vi träffas inte så ofta och jag har aldrig berättat om bloggen för honom- helt enkelt därför att jag inte i min vildaste fantasi kunde föreställa mig att HAN skulle finna något som helst av intresse i den.

Nu har brodern på något sätt själv hittat bloggen (vilket förvisso inte är så svårt) och idag fann jag följande i mailens inbox:

Alltså nu får du faaaaan ta och sluta skriva så bra på din blogg, jag är helt biten av den :o)))
Förstår inte en smack ( dom har fyra ben och äter hö/gräs det vet jag :o)) ) om hästar men du skriver så även jag tycker det är intressant :o)) Keep it up!!!!

Kan man få ett bättre betyg undrar jag partiskt? Näää…

Tack för dina värmande ord Alex och jag lovar att just keep it up!!!

Dagens (intresse)fråga

Bör vara tyst :)!

Idag kom vi i stallet att prata om knäppa saker som vi brukade säga när vi var ”små”.

Jag mindes tex något som jag idag finner mycket roligt:

När vi var kanske 9 år gamla och på väg till simundervisningen i buss frågade någon i min klass en annan:

”Du…vad är 3 plus 3?”

”SEX” svarade kamraten varpå frågställaren tjöt av skratt och ropade så alla kunde höra: ”Du…jag frågade inte efter din HOBBY”.

Vad visste vi om sex som 9-åringar? INGET- det kan jag lova er (det var andra tider på stenåldern).

En annan rolig grej man kunde säga till någon som la sig i ett samtal o-ombedd var:

”När jag pratar med huvet ska inte röven svara”.

Gud så tuffa vi var då!!!!

Jag gick på en grundskola där de flesta var ”arbetarklass”- kanske detta bidrog till den råa jargongen?

Det komiska med ovanstående kommentar om huvudet och baken var att jag måååånga år senare, då jag var i typ 25-30-års åldern kom i dispyt med en tjej i stallet som la sig i ett samtal jag hade med hennes pojkvän.

Från INGENSTANS dök denna ”När jag pratar med huvet ska inte röven svara”-kommentar upp, jag hade inte sagt den eller hört någon annan säga den sedan vi var små men då flög orden ur min mun och jag måste säga att jag aldrig har sett en så arg eller tillplattad människa förut.

Låt mig säga så här….vår relation blev sig aldrig lik efter denna ordväxling :)!

När vi hade skrattat åt dessa dårskaper i ungdomen kom vi i stallet att prata om uttrycket: ”Intresseklubben antecknar”.

Den högintelligenta kommentaren visade sig vara känd både bland oss 45-åriga tanter och ungdomar i stallet så den har hängt med bra men däremot ”AJ, jag fick en intressepil i ögat” var inte lika känd.

En av ungdomarna berättade att de också kunde säga ”Intresseklubben HISSAR FLAGGAN”- ett uttryck som jag aldrig hört men genast kände att jag kunde lägga i minnesbanken för framtida behov.

Och nu kommer vi alltså till dagens fråga:

Har ni, gamla som unga, fler varianter på ”Intresseklubben”-temat? Känner ni igen uttrycken ovan? Hade/ har ni egna dräpande/ galna kommentarer som ni använder?

Bring it on!!!!

Onsdag- swing it magistern…swing it!

Visst ser det mjukt och skönt ut- ett sädesfält jag gick förbi på min promenad med Soya idag.

Jag känner att jag börjar sjunka djupare och djupare ner i förslappningens träsk men ärligt talat; det är skönt och jag njuter :).

Dagen började förvisso i ottan; herr Brun skulle ridas ORDENTLIGT hade jag bestämt mig för.

Vi har haft lite väl många dagar de senaste veckorna där passen har varit liiiite för kravlösa.

Skönt för både ryttare och häst förvisso men det är för det första inte riktigt min grej och för det andra är tanken att vi ska tävla på söndag- då får man nog vara liiite mer förberedd känner jag.

Idag red jag nästan uteslutande linjer ur LA:4-programmet och efter ungefär halva ridapasset började Archie trava med sin ”nya” trav- den där han swingar så härligt i ryggen och lyfter mig lite ur sadeln för varje steg.

Nu finns det ju hästar som travar på detta vis heeela tiden men då min pålle inte hör till denna kategori är jag mycket glad de stunder jag lyckas få till detta ”swing” och jag arbetar aktivt på att dessa stunder ska bli längre och längre.

Då är det bara att ”åka omkring” känns det som, allting blir mycket lättare och jag kan sitta stilla och bara njuta.

Så detta är ett framtidsprojekt: mer swing!

Dagen har i övrigt ägnats åt att PRATA, PRATA, PRATA, en favoritsyssla jag har och behärskar väl :).

Både stallkamrater och NN har plågats av min svada- undrar hur många som ser fram emot att min semester ska ta slut :)?

Idag fick jag också tillfälle att bevisa att det inte bara är ”mycket snack och lite hockey” genom att provlasta en häst i stallet.

Jag utger ju mig för att vara lite av en lastningsexpert och nu var det upp till bevis vilket jag, även om eget beröm luktar illa, tycker att jag klarade galant- med god assistans av min ofta anlitade medhjälpare, hästskötare Lina.

Den tidigare så ovilliga hästen gick fint in i transporten och imorgon ska vi fortsätta detta arbete tänkte jag- det är viktigt med kontinuitet i början för bästa resultat.

Soya har fått sig några sköna promenader, först med maken som tog den långa, dagliga morgonrundan och sedan med mig vid två tillfällen, både ensam och i sällskap av Madde och hennes vovve Hjalmar.

Hade förresten en del mycket roliga diskussioner i stallet- mer om dessa i morgondagens blogginlägg som jag misstänker att även icke-hästintresserade kan roas av :)!

Dagens (säkerhets)fråga

På tal om diskussionen om rädslor skulle jag idag vilja ställa en annan relaterad fråga:

Tycker ni att ni har ett ”säkerhetstänkande” kring ert hästeri? Kan ni ge exempel på sådant som ni i så fall räknar in där och där ni mer eller mindre medvetet tänker på just säkerheten?

Själv tror jag att jag hörde begreppet ”säkerhetstänkande” första gången för ca 25 år sedan och då av vår dåvarande ridskolechef Jana Wannius.

Detta var i samband med våra hoppträningar och Jana poängterade att vi tex skulle tänka på hur vi ”red omkring” när vi inte hoppade- vi skulle inte rida för nära varandra- eller HONOM för den delen :)- och sådana saker.

Det kändes som om detta med säkerhetstänket då var något nytt, kanske något Jana hört om/ diskuterat på högre nivå för innan kan jag som sagt inte precis minnas att vi tänkte på eller pratade särskilt mycket om säkerhet trots att jag stod uppstallad på en stor ridskola.

Numera är man mycket mer säkerhetsmedveten vilket så klart är bra på alla sätt och vis även om jag märker på mig själv att det är svårare att lära gamla hundar att sitta- särskilt som den här gamla hunden alltid har omgett sig av otroligt snälla och lätthanterade hästar.

Blev påmind om detta av NN som, då jag skulle rida en hos hennes ny häst bad mig att ha ett ”överdrivet säkerhetstänkande”- just in case.

Och det är ju så klart mycket klokt.

Har man alltså som jag varit van vid att kunna göra lite ”hur som helst” med mina egna hästar under så många år är det lätt att glömma att olyckor faktiskt kan hända på en bråkdels sekund.

Sedan vill jag påstå att det, precis som det finns lite ”halvnonchalanta” typer som jag själv som kanske inte alltid har det rätta tänket också finns de med ett faktiskt ÖVERDRIVET säkerhetstänkande.

Dessa personer har kanske råkat ut för någon form av trauma och tycker sig sedan se faror i alla buskar och det kan också vara lite väl jobbigt, både för dom själva och omgivningen.

Så lagom är nog bäst gissar jag- att tänka på säkerheten ja men inte att överdramaisera varenda liten situation och ALLTID tro det värsta. Fast det ÄR svår det där….

Tisdag- trevligt besök

För att känna oss lite ”nyttiga” idag satte maken och jag igång med en städning av huset i morse men det är nog det enda vettiga jag fått gjort :).

Annars har jag mest ”flummat runt” och pratat med diverse stallkompisar och småpysslat i stallet samt även besökt NN:s stall bara för att ”kolla läget”.

På eftermiddagen fick jag ett mycket trevligt besök av en bloggläsare med make och vi satt och pratade om allt möjligt roligt en god stund.

Archie fick ett lugnt pass idag med mest skritt på våra grusvägar samt några varv på NN:s utebana.

Det var både varmt och en del insekter efter oss så det var inte riktigt läge att sätta någon större press på fålen kände jag.