Rätt åt mig som önskade regn eller i vart fall svalare väder när jag skulle tävla i ridhus igår!

Idag uppfylldes min önskan med råge!

Jag och Madde hade precis avslutat vår runda med hundarna och hade gått in i ridhuset för ett avslutande hundrace när världens regn bröt ut.

Vi satt och häckade i ridhuset i nästan en halvtimme innan vi insåg att detta kunde ta hur lång tid som helst varpå vi bestämde oss för att springa de dryga 100 metrarna till våra bilar.

Låt mig säga så här: Usain Bolt hade dött av avund om han sett vår fart över vattenpölarna men vi blev trots detta genomblöta.

Det var nog mer tur än skicklighet att sockervadds-Soya inte smälte bort och själv fick jag sätta mig på ett dyngsurt lädersäte- så går det när man lämnar rutorna nervevade!

Huruvida jag kommer att kunna genomföra min planerade skrittrunda med Archie eller maken och jag kommer att kunna grilla återstår att se.

Just nu ser det mörkt ut i ordets rätta bemärkelse men klockan är inte ens halv fem så med lite tur så….

Ja, hade det funnits en vädergud och hade denne kunnat prata med mig hade han eller hon säkerligen sagt just detta till mig: ”Nu får du ta och bestämma dig”.

Jag har ju hur länge som helst klagat över det regniga vädret men idag, när solens strålar tilltog mer och mer allt eftersom dagen gick så VILLE jag nästan att det skulle regna eller i varje fall bli kallt och blåsigt.

Anledningen till denna helomvändning kallas dressyrtävling i ridhus och det är något jag numera har förstått; det passar inte min icke-elektriska häst att gå från en framridning utomhus till ett kokande ridhus.

Förvisso var Archie idag inte lika seg och opåverkbar som för 14 dagar sedan men han går verkligen inte på topp under sådana här förutsättningar, det är bara att inse (och förlika sig med???).

Om jag hade varit en ”fru OM”-människa hade jag kunnat underhålla (?) er med en lång utläggning om hur några missar (en bakdelsvändning, en skänkelvikning, ryggningen och något annat smått) kostade oss de poäng som behövdes för att bli placerad, hade jag fått en 7:a på ryggningen i stället för en 6:a…bla bla bla…men nu är det som det är och inget jag kommer att ens fundera vidare över.

Archie och jag fick i alla fall besök av min arbetskamrat med familj på tävlingen och det var roligt även om jag inte kände mig sååå social där jag stod genomdränkt av svett direkt efter ritten :).

Besök hade vi även av en miljon olika insekter som förpestade vår framridning och det är bara att konstatera; RENONS är INTE tillräckligt effektivt i dessa sammanhang.

Jag fick dels ett rejält bett av en hästfluga trots RENONS på armarna och dessutom kliade det precis överallt av alla kryp som flög omkring.

Hörde vid hemkomsten till stallet att en del hästar varit väldigt oroliga i hagarna så nu blir det ”rymdtäcket” på Archie imorgon bitti så han kan koppla av.

Inte heller idag har det blivit så mycket annat gjort än sådant som varit/ är helt hästrelaterat.

Jag har hjälpt några stallkamrater med mockning och fodersättning och givetvis även fixat med min egen fåle.

Otroligt nog fick vi idag ett ögonvittne till den ”nya traven” och även om Archie då var trött eftersom det var i slutet av passet och jag inte fick till det lika bra som de senaste gångerna fick jag bekräftat att det SER mycket bättre ut med denna trav så det är inte bara en känsla.

Tyvärr går det än så länge inte att plocka fram nya traven på beställning och det brukar ta minst 30 minuter om inte mer innan den inträder så det lär dröja innan den är befäst.

Jag brukar inte rida fram så länge på tävling (max 30 minuter) så där hyser jag inga förhoppningar om att denna trav ska uppträda på ett tag men om/ när den gör det ska det bli extremt intressant att se hur det påverkar bedömningen.

Det är inte ofta det händer men idag har jag lagat mat (det gäller att bunkra upp med lite matlådor inför stundande arbete) och i kväll ska maken och jag betygsätta ”The Adjustment Bureau” med Matt Damon.

Jag tycker att det finns allt färre filmer värda namnet men kanske blir jag överraskad?

Lööööv (Archie och hans Dellis-Fjellis)

Idag tyckte jag att Archie kunde få en vilodag- det var länge sedan sist och även om JAG gärna hade dressyrtränat 8 dagar i veckan i ridhuset tror jag inte at HAN hade delat min åsikt :).

I stället red jag en häst hos NN medan Archie fick flumma runt i sin hage.

Just nu står han med fästmön i regnet ”stackaren”- givetvis kunde det inte gå en hel dag utan nederbörd!

I morse kom jag att tänka på min fd sambo som efter ett tag slutade att ge mig böcker i present.

Han tyckte helt enkelt att jag läste ut dom för fort (!), det blev inte så mycket ”valuta” av gåvan.

Att jag kom att tänka på honom berodde på att jag igår kväll började läsa Mari Jungstedts ”Det fjärde offret” och att den över 300 sidor tjocka boken redan var utläst i morse. En bra och lättläst bok med andra ord.