När jag tittade till Archie vid 21.00 igår var benet möjligen lite mindre svullet men Archie såg långt ifrån bra ut när jag försökte leda honom. Släpade sig fram i skritt och när jag försökte få honom att ta några travsteg kunde man tro att benet var brutet.

I morse, efter ett natt då jag vaknade trettioelva gånger i gryningen, såg benet mycket bättre ut!

När jag tog bort back-on-track-skydden kunde jag konstatera att svullnaden är märkbart mindre och när benen hade fått stå utan skydden ett tag var faktiskt inte ens det skadade benet varmt!

Väl utanför stallet såg jag också att Archie skrittar bättre, han släpar inte benen och tempot var högre. De få metrar jag sprang med honom visade att han gått från vrålhalt till mycket halt- så det går (väl?) åt rätt håll.

En del hade kanske inte brytt sig om att åka till veterinären så här snabbt och just eftersom Archie blivit bättre på så kort tid men jag vågar inte chansa.

Vill inte behöva ångra att jag inte gjort vad jag kunnat nu när helgen närmar sig utan tar det säkra före det osäkra.

Lovar att rapportera så fort jag vet mer- tänk på oss klockan 11.00!

När jag kom till stallet vid 16.00 såg jag direkt att Archie hade ett avlångt tunnt sår runt hela karleden höger fram, ungefär som om någon hade dragit med en vass tråd över karleden. Såret är mycket ytligt, inget blod men däremot sårvätska som hade torkat in. Man kan ju undra hur jag kunde missa det i morse men benet är svart, belysningen i stallet inte den skarpaste och såret är som sagt sytrådstunnt.

Benet var klart svullet, varmt och Archie ville inte att jag skulle röra det- han som är en riktig hårding i vanliga fall.

Efter sårtvätt gick det bra att massera benet men det var/är fortfarande varmt och svullet.

Båda framhovarna och kronranden på det skadade benet känns svala.

Archie rör sig jätteförsiktigt, vill gå sakta och går likadant på hårt som mjukt underlag. Verkar klart ”störd”. Tror knappt att jag hade fått honom att trava ens om jag hade försökt.

Ingen feber (38,2), äter normalt.

Knock yourselves out med spekulationer- det gör jag :-(.

Hoppas få svar imorgon…..kan det bli morgon NU tack!

Jag tror jag blir galen!!!!!!

Fick precis ett telefonsamtal från stallet om att Archie är halt?!?!?!?!

Tydligen såg han halt ut redan i skritt (när de skulle tas ut i hagen) och när man travat med honom tror man att han är halt på höger fram (inte det ben han slog sist och blev halt på).

I morse när jag red kändes Archie inte det minsta halt när jag började rida (skritta). Efter några minuters skritt snavade han till ganska rejält (typ höll på att gå omkull men kom på fötter igen) men det har han gjort tidigare utan att bli halt för det. Jag såg inte varför han snubblade, vi red på en övervuxen grässtig och det kändes inte som att han trampade ner i en håla eller liknande men jag vet ju inte.

När jag började trava efter snubblingen tyckte jag att han gick orent men tänkte att han nog hade fått en nervsmäll eller dylikt för han övergick snabbt till att trava rent igen och sedan red jag ju i nästan en hel timme, hoppade studs flera gånger och avslutade i lättridning i trav utan att känna något.

Nu väcks ju så klart femtusen frågor direkt:

1. Var Archie halt redan innan jag började rida och varför i så fall?

2. Blev Archie halt av att han snubblade till?

3. Är det en hovböld på gång (aldrig hänt)?

4. Håller Archie på att utveckla fång igen?

osv osv…..

En sak har jag lärt mig och det är att aldrig ta något för givet.

När Archie fick fång såg han inte alls halt ut på ett ben utan gick bara väldigt stelt de första stegen och något sådant har han inte visat alls idag.

Å andra sidan berättade en vän nyligen att hennes tränares häst som precis diagnosticerats med fång började med att vara mycket halt på ett ben.

För att inte bli ett nervvrak (mer än vad jag redan har blivit) ringde jag direkt efter samtalet från stallet till Archies veterinär.

Helgen närmar sig (så klart….så är det ju alltid med sjuka djur) och ÄR det fång vill jag verkligen inte spilla någon tid.

Tack och lov kunde jag åter förlita mig på klinikens förträfflighet; Archie är välkommen redan 11.00 imorgon och skulle han ”kvickna till” är det ju inte värre än att jag kan avboka tiden.

Det känns verkligen för djävligt just nu rent ut sagt!

Jag har ju precis kommit igång ordentligt och Archie har känts så fin den senaste tiden.

Håll tummarna för att det är en hovböld- fast när är det någonsin det? ALDRIG……………