Idag åkte jag och Archie till Skurupbygdens hästsportförening, en klubb som tydligen inte har någon egen anläggning utan hyser in sig hos andra.
Idag ägde tävlingen rum på Skönabäcks säteri utanför Skurup, med ett nybyggt ridhus som framridning och en utebana utanför där vi tävlade.
Som estet njöt jag verkligen; ett mer tilltalande ridhus har jag sällan sett, mycket vackert och med en perfekt botten dessutom. Även utebanans underlag var utmärkt.
När jag red LB:3-programmet försökte jag att tänka på det som jag fick kritik på första gången jag red detta program; domaren tyckte då att Archie hängde lite i handen/ blev tung framtill (som ”ursäkt” kan jag säga att vi red i hällande ösregn och på en vattenfylld bana).
Nu gjorde jag fina övergångar och hela ritten kändes överhuvudtaget mycket bra.
När jag kom in på banan höll jag dock på att få en CHOCK; min iskalla dressyr-MASKIN som jag har skrutit om inte tittar på något (sådant är livsfarligt att säga- det straffar sig alltid) blev jätterädd för domar-bilens gnisslande vindrutetorkare. Det var han förvisso inte ensam om och jag lyckades faktiskt manövrera honom fullt acceptabelt runt det skrämmande området.
Trots en mycket bra ritt blev vi ”bara” 6:a av 7 placerade. Inte för att jag klagar på något vis men det visar tycker jag hur konkurrensen hårdnat sedan tidigt i våras då jag lätt hade vunnit på en likartad ritt med den konkurrens som var DÅ.
Procenten blev något över 65, vinnaren hade 70 tror jag.
I LA:3 gjorde vi en av de bättre ritterna på denna nivå och ledde faktiskt klassen när ca 10 ekipage hade ridit men sedan kom en handfull ryttare som bara skulle rida denna klass + några fina hästar som ridit båda klasserna och när jag körde hem hade siste-placerade ryttaren 197 poäng, jag hade 194 (63 % TROR jag) och 3 ekipage återstod.
Hemma var vi efter 30 minuter och möttes av Travderbyt som var i full gång. Vi har pga detta evenemang inte kunna släppa ut våra hästar i hagarna på 3 dagar (de används som parkering under denna tid…stööön…..) så det ska bli skönt när allting återgår till det normala i kväll.
Senare samma dag:
Ser att resultaten nu finns på:
http://www.sbhf.nu/tavling/tavling_filer_dress_2008/Resultat_SbHf_6-7_sept-08.html
Vi blev andra ekipage utanför placering i LA:n, bara 3 poäng fattades. Kul!
Hej igen! Kul att läsa om din tävlingsdag men jag är också intresserad av om du nu känner skillnad efter behandlingen som hästen fick för några dagar sedan? Eller är det för tidigt?
Om de rackarns sniglarna så har jag gett upp ank-idén. Det ska tydligen vara så att det mesta som stoppas in i ankan där fram kommer ut där bak. Alltså, byta ut sniglar (slemmigt) mot ankbajs (också lite slemmigt). Tack för ditt svar ändå.
Vad gäller fysioterapeutbehandlingen kan du läsa lite om mina tankar i inlägget ”veckan som gått”.
En sak som jag glömt att nämna är dock att jag morgonen efter behandlingen tyckte att det luktade väldigt illa i Archies box. Inte ”kiss och bajs” på ren (eller snarare SMUTSIG ha ha) svenska utan en doft (stank) jag inte kände igen. Har inte känt denna odör sedan dess och kommer att fråga fysioterapeuten om den kan ha haft något samband med behandlingen.
När människor får kraftig massage och man löser upp muskelknutor vet jag att man blir ”varnad” för att man kan komma att kissa mängder kort efter behandlingen.
Eller så var det bara en tillfällighet med lukten?
Ja, jag förstår på sätt och vis att du gett upp ank-idén för nu när du ”säger” det och något jag inte nämnt i mina lyriska ank-kommentarer så är det ju så att ank-bajs är rätt så ”otäckt”. Min anka i Yddinge gjorde jättehögar!
Sedan var det någon i stallet som sa att ankor inte har åtskilt urinrör och ändtarm utan att allt blandas i en enda sörja när det kommer ut!
Förresten kommer jag nu ihåg hur min schäfer som jag hade för en evighet sedan älskade att rulla sig i ankbajs så att hon blev helt grön i huvudet. Stanken var VIDRIG!
Som avslutning måste jag berätta att jag kort efter hemkomsten från Yddinge stötte på stallägaren och frågade hur det var med ”min” anka.
Jag fick det förfärliga svaret att ankan försvann i princip med vår flyttning.
Trots att jag ”hotade” med att ta med den till ridskolan tror inte stallägarna att Ankis nu ligger gömd i Archies box utan teorin är att den tagits av någon räv. Buhu……