Inlägg i kategorin Hästhälsa/ foder

Alternativ massage

Jag har läst om mycket som jag själv aldrig skulle lägga pengar på eftersom jag är mycket tvivlande till eventuell vettig effekt men kanske ni är av en annan åsikt?

Vad sägs om detta ( mycket synd att pris inte framgår):

REGNDROPPSMASSAGE FÖR HÄST

Regndroppsmassagebehandlingen balanserar hästens kropp genom dess avslappnande och milda applikationer.

Oljorna droppas ca 15 cm ovanför hästens ryggrad. Därefter stryks de ut med fjäderlätta rörelser över ryggen och masseras mjukt in med de kraftfulla oljorna samt med vita flextekniken, då sätts en avslappnings, och reningsprocess av hästens kropp igång.

Regndroppsmassage kan vara välgörande för:
Immunförsvar, rygg och nackbesvär, avstressande, välbefinnande och avslappning, värk i leder
Cirkulation, allergier samt avgiftande från kemikalier.

Resultat och rekommendation:
Resultatet kan vara i timmar, dagar, veckor eller mer, detta helt beroende på varje enskild individ och dess kropps syrabasbalans.
Ju surare en hästs kropp är desto kortare tid stannar resultatet, därför kan 1 behandling räcka för en häst, medan en annan häst kan behöva flera för att återställa balansen.

Många hästar upplever smärtlindring, värme och ökad mjukhet i ryggrad, kropp och leder i flera dagar, som resultat av denna massage.

Regndroppsmassage är en balanserande, avslappnande och renande behandlingsmetod, känd för sin unika välgörande effekt.
Våra hästar älskar denna välgörande, väldoftande och mjuka behandling

Bästa behandlingen för våra fyrbenta vänner

Blandad kompott

Minns ni hur det varnades lite överallt för att stråfoderpriserna skulle skjuta i höjden i år pga både dyrare gödning, plast och diesel?

Jag tillhörde dom som av rädsla för ovanstående köpte fjolårssilage, dels pga priset (2:-/ kg) men också för att värdena var utmärkta och TS-halten nästan som hö.

Igår gjorde jag av ren nyfikenhet en liten förfrågan på nätet huruvida priserna BLEV högre och det är som rubriken säger verkligen blandad kompott.

Medan ungefär hälften av de som svarade (totalt ca 60 personer) uppgav att de inte fått någon eller en ytterst försumbar prisökning (en hade t.o.m. fått fodret billigare i år pga god skörd) hade andra fått allt från märkbara till stora prisökningar.

Själv gissar jag att det beror på många olika parametrar om man fått en höjning eller ej.

Var i landet man bor, hur skörden varit just i den delen av Sverige, vilka kontakter man har med olika bönder, krav på fodret (analys, lager plast), storlek på balarna osv.

Så det går inte att säga något tvärsäkert mer än att vissa har varit lyckligt lottade och andra inte alls. Typ.

Billigare kraftfoder

Som jag har nämnt tidigare tillhör jag de som a) förfasas över kraftfoderpriserna och b) inte tar så hårt på det där med bäst-före-datum.

Denna kombination gör att nästan allt kraftfoder jag köper (utom havre) endast inhandlas på ”extrapris” vilket i mitt fall innebär att jag köper sådant med mycket kort hållbarhet som Granngården säljer för halva priset.

Säckarna på bilden skulle således kosta nästan 1100:- och jag betalade hälften.

Mina hästar (i synnerhet ponnyn så klart) får så lite kraftfoder att det lilla krubb-skramlet inte behöver vara av någon specifik sort utan för mig är det viktigast att det är i müsli-form om det ska ges i stallet. Pelleterat foder blöter jag och ger utomhus för att slippa ”slabb”.

Att färdigfoder håller i x månader efter ”bäst-före-datum” är jag fullständigt övertygad om så för mig blir detta en bra lösning.

Nyanserat om barfota-verkning

Nu debatteras det åter om ”barfota vs skoning” och denna artikel tycker i alla fall jag är nyanserad.

Det blir ju gärna så att det bli ”vi mot dom”, att man drar alla över en kam och hävdar att något visst är det bästa bla bla bla utan att se till individen.

Vicke gick tex med aluminiumskor hos mig i många år och jag gav t.o.m. hans nya ägare skriftlig information om att JAG avrådde från att ändra denna för honom mycket välfungerande skoning.

För att ta just Vicke som exempel skulle jag inte drömma om att låta honom gå oskodd; jag kan nästan garantera att han hade blivit frambenshalt tämligen omgående eftersom han hade så känsliga sulor.

Inte vet jag om man efter en väldigt långt tid hade kunnat få honom att fungera utan skor men den smärta som detta hade orsakat honom under invänjningstiden skulle jag definitivt inte kunna försvara på något vis.

Den lille har ”så klart” inga skor men han rids ju över huvudet taget inte och går i en mjuk gräshage där han till 99% strosar och extremt sällan travar eller galopperar.

Frenchie fungerar väl med järnskor och då ser jag ingen anledning att ”väcka den björn som sover” men däremot har jag en dialog med veterinär, hovslagare och tränare kring hans hovar och förlitar mig långt mer på deras åsikter än vad ”alla andra” eventuellt har för åsikter.

Vad jag gillar med artikeln är att den höjer ett varningens finger för att barfota inte är för alla och att det kan kosta mer än det smakar att dra av skorna och/ eller anlita någon ej utbildad.

Det är också bra att det lyfts att vad proffsen gör verkligen inte alltid kan appliceras på hobbyryttarens hästhållning och att barfota sällan betyder just barfota, dvs utan någon som helst plastning, skyddsboots eller whatever.

Träd-trimning

Ett tips till de av er som liksom jag har hagar som nu nästan ser ut som en stäpp pga torkan men har träd med blad/ grenar som ni säkert vet att hästar kan äta:

Klipp av lite grenar och kasta in till hästarna- det ger måhända inte jättemycket näring men i alla fall sysselsättning samtidigt som ni kanske får en välbehövlig trimning av närliggande träd?

Själv har jag 3 enorma björkar precis utanför stallet och dessa trimmar jag lite genom att klippa av tunna lövruskor och kasta in till Lillis.

Han äter gärna björkris, jag ger inga jättemängder (kanske 1-2 kilo/ dag) men detta gör att jag inte har hur lågt hängande grenar som helst.

Innan ni börjar fodra med grenar/ blad/ sly måste ni så klart NOGA säkerställa att det ni vill ge är ofarligt för hästar att äta!

På tal om ovan kan jag berätta att jag en vinter gav Vicke och hans hagkompis Leon MÄNGDER med sly som min dåvarande stallägare hade klippt ner.

Allt låg i en jättehög hyfsat nära hästarnas hage och jag släpade grenar varje morgon till djurens glädje.

Det blev verkligen win-win; stallägarens sly-hög blev rejält decimerad och hästarna fick sysselsättning och lite extra att äta i en gräshage där i princip allt gräs var nerbetat/ söndertrampat.

Seglivad hovböld

Ofta när hästar blir halta önskar vi hästägare att det ska bero på en hovböld, eller hur?

Nu ÄR det inte jätteofta just detta tycker jag och ibland kan även en böld vara allt annat än snabbt övergående.

Jag har nyligen på nära håll följt en hästägare vars ponny blev akut ganska halt.

Över tid (många dagar) varierade hästens hälta från liten till så rejäl att den var halt i skritt och en period var ett av hästens ben svullet upp till hasen.

Nu är detta en väldigt noggrann hästägare som, trots att hen misstänkte hovböld (hästen rids ej och hade ej några synliga skador som kunde förklara hältan) åkte med hästen till klinik och fick den röntgad.

Ingenting hittades på röntgen, hoven klämdes på (detta hade en hovslagare redan gjort tidigare) och hältan fortsatte att variera i grad.

Hästägaren trodde fortfarande på böld, hade på våtvärmande omslag (som hästen också hade haft tidigare) och efter ca 7 (SJU) VECKOR totalt hittade hen sörja i omslaget!

Det fortsatte sedan att komma svart/ mörkt var i bandaget i flera dagar!

Så visst kan hovbölder ta tid på sig vilket kan vara en tröst men så klart inte kul!

En bekant hade en liknande erfarenheter med sin ridhäst och den var också undersökt av veterinär från alla håll och kanter innan den långt om länge blev ohalt.

Beviset

Nu har jag förvisso aldrig tvivlat på att Lillis hade fång även om han återhämtade sig exeptionellt snabbt (han var i princip ohalt efter en dag med Metacam) men här kan man även se de tydliga tecknen så här lite mer än 1 år senare.

Faktiskt har han dessa fångränder på 3 av hovarna och inte bara fram, nästan lite konstigt att ett ben klarade sig, eller?

Håll koll på foderpriserna!

Har ni reflekterat över hur dyrt kraftfoder är numera?

Ett kilopris på 10 kronor eller mer är snarare regel än undantag- tur att gemene hästägare idag inte slösar lika frikostigt med detta som då jag köpte min första häst.

Då gavs i alla fall på min ridskola den absoluta majoriteten av både lektions och privathästar 3-4,5 kilo havre/ dag men det är väl ganska ovanligt idag, eller?

Hur som helst vet ni att jag är en person som inte bara går in i en affär och köper whatever, så även med foder.

Och härom dagen reagerade jag verkligen på priset på vetekli.

På Börjes kostar exakt samma säck (märke och vikt) 129 kronor (ordinarie pris) och på Granngården inte långt ifrån det dubbla!?!?

Hur f..n motiverar man denna skillnad?

Jag vet sedan tidigare att Börjes även säljer Betfor långt billigare än Granngården vilket personal på Granngården påstod att Börjes gjorde som en ”lock-vara” när jag frågade!

Tja..lock eller inte…priset har skilt sig åt i över 1 år och mitt råd är att noga kolla priset innan ni handlar.

Måste man köra jättelångt för att komma till den billigare affären äts så klart vinsten upp av bensinkostnaden men är avståndet likvärdig så kan det löna sig att ha ögonen med sig.

Den lilles PPID

Tydligt ”hål” ovanför ögat!

Jag har nu fått svar på blodprovet som togs på den lille för ett tag sedan och som gjordes för att kolla hans PPID-värden.

När vi kollade förra sommaren låg värdet på 41,6 vilket bedömdes som typ ”måttlig PPID”.

Värdet nu och som vid denna tiden på året (det varierar beroende på när på året man tar provet) ska ligga under 30 låg för den lilles del på 15,5!

Väldigt bra och ett tecken på att medicinen fungerar och inte behöver justeras men jag hade ärligt talat inte vågat ta bort den oavsett.

På Lillis märktes PPID:n nästan tydligast genom de fettansamlingar han hade ovanför ögonen, ett symptom som så vitt jag vet inte är så vanligt för någon annan sjukdom på häst.

Och ärligt talat missade jag det förra sommaren; mycket pga okunskap och att det inte syns jättetydligt om hästen är väldigt hårig, har lång pannlugg och man inte har för vana att ”hantera huvudet” dagligen.

Jag tränsar ju tex aldrig den lille och sätter inte ens på honom grimman utan trär den bara över halsen på honom och då är det lätt att missa om man inte vet vad man ska titta efter.

Hästar har ju också olika djupa ”hål” ovanför ögonen; Vicke har tex väldigt markerade hålor, Frenchie och den lille inte alls så mycket.

Men förra sommaren fanns det över huvudtaget ingen inbuktning ovanför ögonen på Lillis utan det buktade tvärtom ut lite.

Nu, sedan ganska länge kan man känna en fördjupning även under all päls och numera känner jag igenom dessa ”hål” varje dag.

Så ett litet tips även om symtomen för PPID är många och varierar från häst till häst.

Så det som vissa hästar drabbas av syns inte ett spår av hos andra.

Fettansamlingar lite varstans (fångnacke tex) är också mycket vanligt och Lillis hade gott om dessa också men även där lurades jag lite av hans ras som i sig är lite ”bullig” med stor rumpa tex.

Nu försöker jag att hålla honom mer slimmad och hoppas att det ska räcka för att han ska leva i tusen år som jag vill ❤️!