I morse ringde jag kliniken för att diskutera och rådgöra med veterinären eftersom Frenchies ben var tjockt när jag tog av bandaget på kvällen igår.

I hemgångsråden stod det att man skulle kontakta om hästen uppvisade svullnad, feber eller hälta och även om Frenchie såg/ ser ohalt ut så var och är skenbenet tjockt, se bilden.

Om man läser om HorStem på nätet, i både FASS och andra skrifter så ÄR svullnad en mycket vanlig reaktion (nästan alla hästar får den är min tolkning) och även kraftig hälta kan uppstå men vara övergående. Så ganska tråkiga biverkningar som man som djurägare kan bli rädd av så det var tur att jag var påläst och beredd.

Vid samtal idag tyckte veterinären att jag kunde promenera med Frenchie några minuter så han har stått utanför stallet och betat lite.

Han får även Metacam och ska ha det över helgen.

Annars tycker jag att boxvilan går bra och båda djuren håller sig lugna.

Nu har Frenchie och jag kommit hem från Saxtorps veterinärklinik där han injicerats med HorStem.

Det som gäller närmast är 72 timmars boxvila varav det har gått 2 så här långt.

Jag är många gånger sjukt pjoskig och oroar mig redan för hur resterande 70 timmar ska avlöpa även om det säkert inte kommer att vara några dramatiska problem.

Vicke kunde ju inte stå ensam i stallet (i boxen, på stallgången gick bra) ens 5 minuter utan att härja som en galning men Frenchie har tack och lov aldrig visat de tendenser de 1-2 timmar han stått i boxen utan sällskap.

I absolut värsta fall får ju Bibbi också stå inne. Simple as that…

Detta är hemgångsråden jag fått:

Din häst Frenchman är idag behandlad i vänster framkota med HorStem. Detta är ett stamcellspreparat som är inriktat på att producera brosk, och därmed bättra resultatet på behandling och prognosen för hästar med broskskador i en led.
Frenchman har idag även fått en spruta Metacam.

Han ska stå på box i 3 dagar för att stamcellerna ska hinna fästa sig till skadan. Resten av första veckan ska han gå i sjukhage samt promeneras 5-10 min/dag.

V 2 Lite större sjukhage samt promenader 15-20 min/dag.

V 3 Normalstor hage där han fortsatt håller sig lugn. Promenad 20-30 min/dag.

Återbesök efter ca 4 veckor enligt ordination från veterinär, fortsätt enligt v 3 fram tills återbesök.

Ett bra råd för att hästen ska hålla sig lugn är att dra ner på kraftfodret ordentligt och öka på grovfodergivan (hö/hösilage/halm). 

Om leden svullnar, hästen får feber eller blir halt kontakta behandlande veterinär omedelbart. Om detta sker på jourtid ska jourveterinär kontaktas, meddela då att hästen har fått stamceller och att det kan vara en så kallad ”flare”. 

Jättebra med dessa detaljerade instruktioner tycker jag som kommer att hjälpa mig att mentalt ta en dag i taget tills återbesök 20 augusti.

Alltså….jag vågar knappt tro eller skriva det men Frenchie var sååååå mycket bättre vid dagens veterinärbesök.

Betänk att han var lika halt (läs rejält) för 2 veckor sedan som han var 2 veckor innan dess (dvs när jag upptäckte hältan)!

Efter 4 veckors oro kan jag i alla fall säga att han idag såg näst intill ohalt ut på lina (jag såg inget men vågade knappt titta ordentligt) och var ua på böjprov! Dessutom visade nytt ultraljud att blödningarna i gaffelbandet var mycket mindre och de var ju redan innan inte särskilt stora.

Det blev en tredje stötvågsbehandling och fler är inte planerade just nu.

Nu fortsätter rehaben med TRAV (!!!) i hela 2-3 minuter om dagen i 2 veckor, sedan i 4-5 minuter i ytterligare 2 veckor innan nästa återbesök. Obegränsat med skritt på fast underlag.

Bättre nyheter än så här kunde jag under rådande omständigheter inte önska mig och att oroa mig över om pappershästen kommer att vricka sig eller på annat sätt skada sig under konvalescensen orkar jag faktiskt inte just nu utan är bara GLAD!

Idag var det dags för Frenchies första stötvågsbehandling av de 3 vi bokat.

Det är gaffelbandsfästena som får denna korta behandling (tog kanske 5 minuter) och jag kan bara hoppas på önskad effekt.

Vissa upplever att stötvågsbehandling har hjälpt deras häst och andra inte så jag kan bara vänta och se då Frenchie är lika halt idag som vid det förra besöket förra onsdagen vilket stressar mig kopiöst medan veterinären inte känner som jag….ÄN.

Jag lät stötvågsbehandla Décima för typ 20 år sedan och körde då till Per Spångfors i Halmstad som på den tiden var väldigt ensam om att ge denna typ av behandling men numera är det vanligare och jag behöver bara köra 20 minuter och inte 2 timmar för den…alltid något.

Jag ville själv stötvågsbehandla min häl när jag hade stora besvär med den för något år sedan men tydligen skulle det inte hjälpa på just den typen av skada jag hade (INTE hälsporre) så jag kunde inte prova effekten för egen del.

Sammanfattning efter dagens klinikbesök där Frenchie inte visade någon hälta alls i vänster varv men en rätt så rejäl i höger (precis som hela tiden hemma):

Bedövning av vänster kota släckte hältan.

Ultraljud visade några små, färska gaffelbandsblödningar, gissningsvis pga ett trauma.

Frenchie blev sprutad i kotan eftersom det blivit en inflammation (kändes faktiskt en liten svullnad på utsidan av kotan) och ska få stötvågsbehandling 3 ggr med start om en vecka och en gång i veckan.

Röntgen visade inget men om han är lika halt efter dessa veckor men de små blödningarna i gaffelbandet är läkta blir det MR för att se om det finns tex någon liten spricka som ej syns på röntgen.

Ska skrittas på hårt underlag dagligen från och med i övermorgon då detta främjar läkningen.

I bästa fall är han igång i augusti, i sämsta fall vid årsskiftet trodde veterinären.

Men vi får börja med att se utfallet av stötvågsbehandlingen.

Jättetråkigt så klart men jag kan bara låta tiden gå och hoppas dels på det bästa och dels på att detta eller trettioelva andra saker som kan drabba hästar inte händer.

För så här ÄR livet med häst för nästan alla av oss; det är inte en fråga om OM något ska hända utan snarare NÄR.

Sedan kan det så klart skilja massor vad gäller vilka skador våra ridhästar får och man kan förebygga mycket men inte allt.

Men det där med att rida med normal frekvens (5-6 dagar/ vecka) och på annat än promenadridningsnivå under hela hästens levnad eller ens 5-10 år utan en enda hälta tror jag är extremt, extremt ovanligt och vissa av oss drabbas både tidigare och oftare än andra. De som hävdar att deras hästar aldrig varit halta menar jag antingen inte har märkt det och det har självläkt eller så tillhör deras hästar verkligen undantagen.

Hur jag än rannsakar mig kan jag inte känna att jag kunde ha gjort något annorlunda vilket jag nästan önskar för då hade jag kunnat undvika att göra samma sak igen.