Hej och välkommen! Jag heter Birgitta, är 58 år och har ridit sedan jag var 15. Jag bor med min man, vår hund Molly och min häst Frenchman på en gård vid Björnstorp i Skåne. Hos oss bor även en 18-årig varmblodstravare, ett sto jag kallar Bibbi och som agerar hagsmycke och sällskap åt Frenchie. Mitt stora intresse är dressyr och jag köpte Frenchie, 12 år i februari 2022 som min nya tävlingshäst i denna gren. På bloggen berättar jag framför allt om mitt liv med djuren. Dessutom tar jag dagligen upp olika diskussionsämnen, både kring hästar och annat och vill gärna veta vad just DU tycker.
Tävling hos en grannklubben idag- jättesmidigt med bara 20 minuters körning dit.
Hade tyvärr en ”mellanmjölkskänsla” under hela programmet, inga direkta missar förutom ett mini-taktfel i skritten och en sekunds hjärnsläpp där jag höll på att glömma en väg som jag redde ut i sista sekunden men när tex skolorna är för raka, ökningarna otillräckliga och galoppen kunde vara bärigare; tja…då blir det inte mer än 63% vilket ju understiger de minst 65% jag vill rida på.
Mycket bra att Henrik kom och filmade ritten- jättenyttigt att se som alltid.
Någon visar en bild/ film på en häst och ni försöker genast att utröna i vilket ridhus bilden/ filmen är tagen eller vem som är tränaren som undervisar eller något annat som bilden/ filmen inte alls handlar om 🙂 ?
Tog denna fina bild på en viss herres ass i morse 🙂 !
På träningen instämde Nina i att Vicks är i perfekt hull just nu- en mycket bra grej med denna kvinna är att ingenting undgår hennes argusögon och hon är dessutom väldigt ärlig vilket passar mig men så klart inte alla.
När vi kom tillbaka till stallet hade det hunnit bli 10 grader och nu är det verkligen en härlig vårkänsla.
Jag njöt av att se Vicke under sina träd, i full fart med att äta lunch (läs: resterna sedan frukosten) medan jag körde hem för detsamma.
Jag hade inte ätit sedan igår så hungern fick mig att gå in på restaurangen bredvid vår lägenhet och proppa i mig wienersnitzel med tillbehör- annars unnar jag mig sällan ”utemat” till vardags.
På tal om att unna sig köpte jag även ett par nya tyglar idag- inte alls för att jag behöver dom just nu men för att de var väldigt billiga (ett par rundsydda Equipetyglar för 199:-) och just denna utrustningsdel har en tendens att gå sönder ”bara sådär” (läs: när man inte håller koll på hästen, låter den gå lös i ridhuset, klia sig mot allt möjligt osv…sade hon vis av erfarenhet….)!
Utifrån det jag sett när jag besökt X anläggningar under de senaste 30 åren anser jag, och då med mina mått mätt, att det är ganska vanligt att ridhus och ridbaneunderlag inte sköts optimalt.
Det beror gissningsvis främst på slöhet och okunskap mer än kostnad; såååå dyrt är det inte att köra några varv med traktor/ fyrhjuling på en ridbana.
Egentligen finns ingen ursäkt för slöhet heller för det tar inte heller speciellt lång tid, harvar man regelbundet kan man ”dra över” banan på 10-15 minuter om man har bråttom.
Ibland sköts harvningen av en person som inte själv rider och som därför antingen inte förstår vikten av regelbundet underhåll och i stället prioriterar annat och/ eller utför harvningen på ett felaktigt sätt, enligt min erfarenhet oftast genom att harva på tok för djupt á la potatisåker = livsfarligt för hållbarhet och ökar skaderisken markant.
Jag har några gånger vid sådan harvning hört resonemanget ”det rider hästarna ner” (det djupa underlaget) men MIN häst ska då inte rida ner en potatisåker och riskera att överanstränga sig på kuppen!
Jag accepterar för egen del således inte denna typ av lathets/okunnighetsskötsel och skulle aldrig acceptera uppstallning där det inte erbjöds andra alternativ.
Men där är man uppenbart olika och jag har genom åren sett banor och ridhus där folk rider hur obekymrat som helst medan jag som sagt aldrig skulle göra det.
Även här handlar det om okunniga hästägare vill jag påstå och de som drabbas är ju deras hästar som måste utföra arbete på underlag som i bästa fall inte är optimalt och i sämsta fall skadar dom.
Vilodag för Vicke idag medan jag har gått runt och ”pulat” i stallet i godan ro på morgonen.
Passade bland annat på att mocka i hagen, gjorde några extra höpåsar och fyllde på spånpellets- sådant som sparar lite tid dagar man har mer att göra.
Jag är så van vid att alltid vara först på plats i stallet men i detta har jag mött min överman 🙂 , läs kvinna!
Stallägaren släpper ofta ut hästarna redan vid 6-7 tiden vilket passar mig ypperligt för då hinner Vicke dels äta frukost i lugn och ro innan jag rider och dels inte ”förlora” så mycket hagtid i samband med min ridning i allmänhet och träningar och tävlingar i synnerhet.
Vissa stall jag besökt i mitt letande efter plats tar har släppt ut hästarna runt 8 och tagit in dom redan vid 14.00 och för mig som rider på morgonen är detta inte optimalt.
De dagar (2 i veckan) jag tränar för Nina hade detta inneburit att Vicke bara hade gått i hagen från ca 11-14 och jag vill mycket hellre att han är ute som nu, kanske 6-8 och sedan 11-16.30.
Hade jag ridit på eftermiddagarna hade intag 14.00 inte känts alls lika icke-optimalt men som det ser ut i dagsläget passar nuvarande upplägg mycket bättre.
Läser följande på Facebook och måste erkänna att jag förstår känslan:
Minns ni traktorgubben jag berättade om, han som medvetet kör mot ridande ekipage för att han hatar hästar ?
Hur som så körde han ner i ett slukhål och blev fast där med traktorn på sidan igår. 200 meter därifrån står min traktor med frontlastare som kunde lyft upp gubben på rätt köl inom 15 minuter.
Men karma……. 13 timmar senare såg det ut som han började komma loss, Jag tog en cigg och kollade lite hur det gick för honom och gick hem igen.
tråkigt för han
🙂
Om bloggen
Bloggen drivs sedan flera år tillbaka och med dagliga uppdateringar där du får läsa om min vardag med djuren men också om sådant som jag tycker är bra, dåligt, galet eller som jag förundras över i både häst och hundvärlden (och ibland också i den “vanliga människovärlden”).
Du kommer förhoppningsvis att bli både road och oroad, provocerad och lära dig en massa nytt; både av mig och mina kloka läsare och du är mer än välkommen att själv lämna dina avtryck på bloggen.
Senaste kommentarer