Månadsarkiv: september 2013

Måndag- gulligull

Idag blev det ridning på ridbanan för Vicke och vi ägnade mest åt basicridning i både trav och galopp.

Jag skulle gärna vilja ha honom lite kvickare i galoppen med med elektricitet och med lite tempoväxlingar blev det mycket bättre.

I traven går det faktiskt lättare att sitta nu- särskilt om jag liksom inte tänker på hur skumpig han är 🙂 utan koncentrerar mig på annat.

Innan jag begav mig mig hemåt för att cykla med Soya passade jag också på att gosa lite med min lilla katt Gullis- han var på ett av sina mer och mer sällsynta besök i stallet. Numera kan det gå både dagar och veckor innan han syns till men han är trots det så tillgiven att man bara måste älska honom.

När han trycker upp sin vackra ansikte mot mitt och spinner som om han har svalt en jättemaskin av någon slag då är han oemotståndlig- i mina ögon i alla fall.

Annars är det nog bara en hästägare till som leker med honom och Hatten så det är ganska otroligt att han har kunnat bli och förbli så gosig. Och sitt namn gör han skäl för till 100 %, till skillnad från Hatten som sitt namn till trots inte har någon huvudbonad att ståta med :).

Och de sista bilderna från i lördags!

DSC_7865(1)

Trav

DSC_7754

Mer trav

DSC_7736

Mer bomgående

DSC_7807

Och så får jag väl bjuda på en lite ”galen” bild också. Jag kunde först inte för mitt liv begripa vad som händer här med sorgligt nog gissar jag ändå att detta var en av gångerna jag gjorde ett ”snyggt” (NOT…tydligen) byte :)!

Veckan som gått

Ytterligare en solig vecka har passerat, även om det varit bara enstaka grader vissa morgnar har temperaturen ändå kommit upp i sommargrader dagtid och det är bara att tacka om ta emot menar jag.

Ni som vill frysa häcken av er kommer att få er önskan tillgodosedd tids nog- tro mig!

Min ridvecka inleddes på bästa vis- en superrolig träning för Hans med Zack där de olika rörelserna avlöste varandra i ett smattrande tempo, pang-pang och det var bara att hänga med utan att flåsa :).

Vicke ville inte vara sämre och gick jättefint i ridhuset både samma dag och dagen därpå när jag tränade för Christina och han har över huvud taget inte gjort mig besviken en enda dag.

Uteridningarna funkar också jättebra (onsdag och söndag), visst blir det lite periskophals när allt möjligt dyker upp i vår väg men det blir aldrig ohanterbart och det är det viktigaste. Och köper man en ung häst med motor så SKA den nästa titta till lite annars bådar det inte så gott enligt min erfarenhet och jag borde ju veta som haft flera supersnälla hästar men som också saknat den där lilla extra gnistan (hej Décima och Archie).

Zack är undantaget som bekräftar regeln ”extremt snäll = lite seg” höll jag på att säga- han springer på för egen maskin (och jag hoppas att ni förstår att jag raljerar lite- så klart finns det hästar som är BÅDE snälla och pigga:) ).

Helgens tävling i Staffanstorp gick jättebra, framridningarna kändes helt underbara, vi debuterade LA med en helt ok känsla och fick med oss rosetter från båda klasserna- ja, jag kunde inte vara mer nöjd!

Helgen har också inneburit en massa fotograferande av min tidigare hästskötare Lina och jag hoppas att ni har uppskattat att titta på bilderna. Det kommer ytterligare några inom kort.

Mera söndag- LA-debut!

Idag var det dags för något som jag har planerat i ganska många veckor; Zacks och min LA-debut!

Efter gårdagens filmsession och ritt på Vicke och i mitt dunderförkylda tillstånd fick jag frossa en kort stund när jag kom hem och sedan ont i hela kroppen så jag var faktiskt lite orolig för hur jag skulle orka med dagen.

Men det har gått jättebra- förkylningen gör sig ”bara” påmind” genom att näsan rinner lite och att min röst LÅTER som att jag är mycket sjukare än jag känner mig och så kommer det säkert att vara i flera dagar till om jag känner min kropp rätt.

Dagen till ära kom ”hästskötar-Lina” för att åter agera pressfotograf och det kändes som ”good old days” när vi kuskade runt med mina andra hästar- jättekul!

Zack det röda lilla livet skötte sig ÅTER exemplariskt och just dagens två framridningar var nog de bästa någonsin. Han var avspänd, lyhörd, pigg utan att bli dragig och försöka ge sig av- så lättriden att jag skojade med Lina och undrade om man kunde få extrapoäng om man red med en hand.

När vi kom in i ridhuset för att rida LB:n blev jag lite överraskad- underlaget var mycket djupare än på framridningen och det kändes lite tungstyrt.

Vi hade inga missar utan genomförde ett helt OK program som belönades med 65,86 % och detta räckte till en 6:e placering, vit rosett och ett fyrpack ljusblå fleecelindor.

Denna tävlingsarrangör tillämpade precis det jag rekommenderade för någon vecka sedan; att pristagarna själva fick välja priser från ett prisbord.

Även till  LA:n dansade lille Zack fram (med sina mått mätt ska sägas 🙂 ) och mitt stående skämt till honom är att fråga om han tror att han deltar i Världscupen 🙂 (och kunde han prata hade han svarat ett rungande JA!).

Nu var vi bättre förberedda på vad som väntade inne på banan och jag galopperade runt lite extra innan startsignal så att Zack skulle få in känslan för underlaget lite mer.

Och det lilla röda djuret svek mig inte den här gången heller utan kämpade sig runt programmet med bara en miss; galoppinslag i den ena travökningen vilket endast berodde på ryttarfel och inget annat.

När vi red ut från banan tänkte jag att jag skulle bli glad för 65 % men att allt över 62 egentligen skulle vara helt ok så här i debuten så ni kan säkert föreställa er min glädje när procenten blev hela 67,895 %!

Detta räckte till en fjärdeplacering, en röd rosett och ett mörkblått grimskaft med matchande grimma.

Extra roligt var det att träffa flera bloggläsare även om jag inte hann växla så många ord med någon av dom. Hann i alla fall heja på tex Madeleine som kommenterar ganska ofta här och en kvinna som jag tyvärr inte uppfattade namnet på men som presenterade sig bloggläsare :).

Zack hann få en stund i hagen efter dagens tävling och Vicke fick ett kort ”äpple och morots-besök” innan jag begav mig hemåt och kom hem 12 timmar efter att jag lämnat detsamma.

Söndag- se upp kaniner!

Inledde dagen tidigt- red ut Vicke innan klockan ens var 7.

Vi började med att skritta bort till ”vår” stubbåker där vi körde våra vanliga härliga galoppintervaller.

När vi galoppade som bäst red vi rakt igenom en skock med 3-4 kaniner som förskräckt for åt alla håll- varken Vicke eller jag hann se dom innan och han hann inte ens bli rädd- tur för mig ha ha!

Sedan följde kort trav vilket är väldigt bra att träna ute där Vicke ibland kan få ”periskophals” när han ser något han blir misstänksam över.

Då är det bra att träna på att ändå kunna sitta ohämmat; det tror jag att jag kommer att ha nytta av när vi börjar tävla då jag är tämligen säker på att periskophalsen återvänder till en början :).

Nu pustar gossen ut i en gräshage resten av dagen och jag ska fortsätta med liten röd- rapport ikväll!

 

Några bilder från idag!

DSC_7537

Av alla bilder Lina tog är detta faktiskt min favorit!

DSC_7869

Vi travar.

DSC_7530

Så här står vi ibland och ”leker”….

DSC_7533

…innan vi brukar allvar med ridningen.

DSC_7585

Vicke visar att han faktiskt inledde sin tävlingskarriär som hopphäst :)!

Lördag- fotosession

Vilken natt!

Igår kväll fick jag en gäst som nog kommer att stanna ett tag-”förkylningen från helvetet” om uttrycket ursäktas.

Maken, som brukar bli frisk från sina förkylningar på 3-4 dagar har redan varit dålig i en vecka så det bådar ju inte gott.

Så i natt har jag stigit upp varje eller varannan timme för att snyta mig, ta värktabletter osv- underbart!

Sjukdomen till trots valde jag att fullfölja dagens planering för och med Vicke- min fd hästskötare Lina hade sedan tidigare lovat att komma och fotografera oss och det ville jag inte missa.

Lina är ansvarig för en stor del av de VETTIGA filmer och bilder som har publicerats på bloggen genom åren- själv är jag ju ingen mästerfotograf som ni nog har märkt :).

Eftersom det var strålande solsken och det dessutom inte blir så bra att fota i vårt ridhus red jag på utebanan och nu återstår det att se om några av korten är visningsbara :).

Lina knäppte i alla fall som den värsta pressfotograf medan jag FÖRSÖKTE tänka på att inte hösäcka ihop mig totalt.

Det blev mest basic-ridning eftersom jag som sagt inte är på topp och när jag hade ridit i 35 minuter lät jag Lina prova lite.

Och det var verkligen roligt att se sin häst galoppera så fint så fint trots att Lina satt i tunna mjukisbyxor, ridskor och utan sporrar- då är det minsann inte så lätt att rida på en vilt främmande häst- tycker jag i alla fall.

Traven försökte sig Lina inte ens på efter att ha känt 2 steg i denna gångart….wonder why :)?

Förhoppningsvis blir det alltså lite bilder om några dagar- jag är väldigt spänd på resultatet i alla fall!