Inlägg i kategorin Birgitta utan djuren

En del människor…..

Den sista biten hem till oss kör man in på en grusväg som är några kilometer lång (vi bor längst bort).

I måndags morse kunde vi konstatera att någon tyckte att det var en god idé att dumpa dessa sängar bara kanske 100 meter från ”stora vägen” (en asfalterad 70-väg)!!!

Kan man bli annat än förbannad när man ser sådan nedskräpning undrar jag?

Jag är bortom förvåning för är det något jag lärt mig i livet så är det att allt är möjligt men just dumpningar som dessa är ganska obegripliga!

Dels för att det finns utmärkta återvinningscentraler i närområdet där det är GRATIS att kasta möbler och dels för att jag har svårt att förstå hur man VÅGAR stanna till och göra denna olagliga handling?

Jag skulle i alla fall dels skämmas livet ur mig om jag blev påkommen och dels vara rädd för påföljder men givetvis så är det så att man bara inte GÖR på detta viset oavsett vad! Usch!

Är du en ”mennare”? Sluta med det!

Igår tog jag upp det här med att ge beröm och vilka positiva effekter detta kan ha på både givare och mottagare och idag vill jag skriva lite om en annan sida av detta mynt som kanske också en del känner igen?

Har ni märkt att en del människor och kanske även ni själva har svårt för att bara ge beröm?

Det måste liksom komma ett efterföljande men och här kommer några exempel:

*Så bra det blev med dina hemmabyggda boxar men varför valde du en så mörk färg?

*Baltazar är verkligen gullig men varför köpte du en så gammal häst?

* Så roligt att det gick bra när du red Pay and ride men du får ju se vad som händer på en riktig tävling!

Dessa exempel är inte ordagrant vad någon/ några uttryckt till mig, jag har ändrat om dom lite men ni förstår säkert vart jag vill komma?

Dessutom kan detta men ibland ersättas med ordet fast (”bra tyglar fast jag tycker mina är bättre”) och dylika ord.

Poängen med om du känner igen dig i att du inte kan ge beröm PUNKT utan måste klämma in detta men/ fast: sluta med det!!!

Eller…du behöver inte sluta att ge konstruktiv kritik men du behöver inte heller alltid, alltid, alltid säga precis allt som trycker på tungan.

Ibland är det bäst att bara ge beröm/ positiv feedback och stanna där. Folk vill inte alltid höra detta förbannade men….i alla fall funkar jag så.

Det blir så tråkigt när/ om man hela tiden är utsatt för en felsökare och kritiker och den relationen riskerar att bli väldigt dålig till slut eller rent av upphöra.

Ta dig en funderare på hur du uttrycker dig och är du en mennare- snälla sluta!

Snart utrotningshotade

Såg en bild på en telefonkiosk och det slog mig att medan denna (väl?) är ett fullkomligt ”minne blott”, i alla fall i Sverige, så finns det även många andra saker som är på väg åt samma håll och som var självklara för oss medelålders för x år sedan.

Vem köper tex en GPS idag när de redan finns i mobilen?

Om man köper en kamera måste man nog ha ett riktigt intresse för fotografering och att framkalla bilder från filmrullar….det har jag inte gjort på säkert 15-20 år.

Plånböcker gissar jag är på utdöende baserat på att jag själv inte ägt en på flera år och på att det blir mindre och mindre kontanter i omlopp samtidigt som det känns som att nästan alla har swish?

Och pappers-almanackor går nog också åt samma håll, i alla fall i privatlivet, eller?

Att skicka vykort är det inte heller många som gör numera och kan man ens betala med check?

Ju mer jag tänker på det desto fler saker kommer jag på; fasta telefoner tex….har ni kvar era för jag har det inte sedan rätt många år tillbaka….inte heller VHS-spelaren 🙂 !

Fräcka bostadsuthyrare och olagliga uthyrningar

Bara de senaste veckorna har jag läst flera annonser på Facebook som jag gärna vill orda lite om….som gammal socialsekreterare som tidigare jobbat med försörjningsstöd i massvis av år.

En del bostadsuthyrare, både sådana som hyr ut lägenheter eller bara ett rum i en lägenhet/ hus skriver öppet att ett krav för uthyrningen är att man inte får folkbokföra sig på adressen.

För mig hissas en stor röd varningsflagga när jag läser sådant och det luktar bedrägeri lång väg.

Till att börja med är det inte tillåtet att vara skriven på en adress och stadigvarande bo på en annan och dessutom kommer socialtjänsten inte att godkänna hyreskostnaden om man avser att söka ekonomiskt bistånd till hyran.

Har sett exempel på där någon vill hyra ut rum i lägenheter i Malmö för 7500:- ”till studenter” men jag, som tidigare själv studerat i flera år undrar vilken student som har råd med en så hög hyreskostnad? Väldigt få som lever ensamma vill jag påstå.

Att man vill ”utnyttja” den i stora delar av Sverige svåra bostadssituationen och att ”tillgång och efterfrågan” styr mycket i världen kan man tycka vad man vill om men man måste samtidigt ta i beaktande vad som är lagligt eller ej…det tycker jag i alla fall.

Annars riskerar man att det man gör biter en surt i häcken i framtiden…

Om man tex tar ut en oskälig hyra vid andrahandsuthyrning kan man bli återbetalningsskyldig och det är det inte alla som vet; varken de som hyr eller de som hyr ut.

Man kan således samtycka till en oskälig hyra, flytta in och efter x månader vända sig till hyresnämnden som därefter har att ta ställning till om man har rätt att få tillbaka x kronor eller ej. Vill man som uthyrare verkligen riskera detta?

Man riskerar redan så mycket genom att hyra ut sin bostad vilket för övrigt är något annat som inte alla verkar medvetna om (svårigheten att vräka någon, risken att saker förstörs i bostaden osv).

Att man måste inhämta en hyresvärds godkännande är en annan sak som alla inte tänker på och även detta kan sluta olyckligt om det uppdagas. Man kan utan tvekan förlora sitt hyreskontrakt om man hyr ut olovligen så de där extra pengarna man hoppas på att tjäna kan i slutändan kosta mer än det smakar.

När man visar sitt rätta jag

Jag har ofta tv:n på medan jag tex sitter och kollar på min IPad och då och då lyfter jag blicken och tittar till på vad som sägs eller visas i tv-rutan.

För några veckor sedan var det något dr Phil sa som fick mig att haja till, tänka efter och instämma:

Jag kanske inte återger doktorns åsikt ordagrant men han menade ungefär att det i kriser/ svåra händelser inte är så att någon BLIR tex en hjälte utan att det mer är ens RÄTTA egenskaper som kommer fram.

Dvs man visar sitt rätta jag, den man innerst inne är.

När en del personer ibland hyllas som hjältar för något de gjort påstås det att det var den specifika SITUATIONEN som gjorde att de inblandade agerade på ett visst sätt medan dr Phil menar att det är personens EGENSKAPER som gjorde det.

Jag tyckte att detta gav mig lite insikt och något att tänka på.

Ibland säger vi ju också ”i nöden prövas vännen” och det har jag absolut upplevt och kan instämma i.

Det är inte alltid de man trodde/ hoppades/ räknade med som verkligen har funnits där för en när man behövde det utan ibland träder andra personer fram, nästan lite från skymundan och överraskar på ett positivt sätt.

Att jag kom att tänka på just dr Phils ord (nej, jag är inget generellt fan av honom osv) var för att jag nyligen tyckte att en person agerade väldigt fegt i en viss situation som jag själv hade hanterat annorlunda.

Enligt dr Phils teori är det så här personen generellt ÄR när det blir svårt och det kan bli en läxa för framtiden när man har med personen att göra; så att man vet vad man kan förvänta sig. Sedan är det inte säkert att det alltid blir som man tror men man kommer inte att bli förvånad i alla fall…

Och nu påstår jag inte att dr Phils ord är en världssanning som kan appliceras på allt och alla på något vis, det är hans åsikt och teori som man kan välja att ta till sig eller inte men jag gör det.

Vardagsmat

Jag är som ni kanske vet inte speciellt flitig vid spisen och det kan ibland gå veckor innan jag nyttjar dess funktioner.

Sedan får jag ett ryck, eller ett sötsug eller så ser jag något på nätet som inspirerar mig till att laga något eller baka.

När jag väl lagar mat brukar jag göra storkok så att det blir i vart fall 6-8 portioner, då känns den nerlagda tiden på matlagning inte så ”bortslösad”.

Jag gör också alltid väldigt enkel och okomplicerad mat med få och gärna billiga ingredienser eftersom jag sällan har jättemycket varierat i kyl, frys och skafferi.

Så det som lagas av undertecknad är framför allt grytor, köttfärssås, pajer, enklare kakor (chokladbollar, sockerkakor) och liknande.

Idag undrar jag hur er relation till matlagning ser ut? Lagar ni mat mer eller mindre dagligen? Vad lagar ni då?

Stämmer bra om frivillig barnlöshet

Man kan njuta av ANDRAS barn…..

Sitter och läser denna artikel och den är verkligen ”spot on” tycker jag!

Jag har ju själv valt att inte skaffa barn och känner igen alla kommentarerna från omgivningen som jag märkt ibland har tyckt att man är ”konstig”.

Men jag har aldrig haft tillräckligt stort intresse av egna barn och har också velat leva mer egoistiskt än vad JAG anser att man kan/ ska göra om man reproducerar sig och nej….jag tror inte alls att jag kommer att ”ångra mig när jag blir gammal” (vanligaste argumentet).

För övrigt tycker jag att det är ett mycket konstigt skäl att skaffa barn; för att eventuellt inte ångra något långt fram i tiden medan man i nutid egentligen inte vill.

Nu är jag så gammal att frågor om barn sedan länge har upphört men jag minns att jag och min fd man fick frågan fast vi var i 40-årsåldern.

Jag brukade skoja om att ”vi är så trötta att vi knappt orkar med oss själva, än mindre ett barn” men det ligger en del i det.

För skaffar man barn anser i alla fall jag att livet ”måste” förändras; det går inte att fortsätta att tex träna och tävla som man vill, ge sig av på resor var som helst och bara tänka på sig själv i alla sammanhang.

Eller…så klart GÅR det och jag ser också folk som lever så men det är inte så jag själv tycker man ska göra när man har barn och då avstår jag hellre.

Sedan har valet att inte skaffa barn blivit allt vanligare känns det som så numera är det inte lika konstigt och det är bra tycker jag.

För alla ÄR inte bra föräldrar, långt därifrån och att bara skaffa barn för att ”det är så det ska vara” är inte tillräckligt bra skäl enligt mig.

Kundovänligt till max och sociala mediers makt

Alltså….ibland undrar jag om vissa saker är ”på riktigt” !?!

En Facebookanvändare berättar om ett frö-köp hon gjort och där det tydligen saknades en fröpåse, obs…..värd 10 spänn!

När hon reklamerade köpet svarar företaget henne att hon är en ”blatte som vill ha gratis varor”!?!

Läs själva:

Alltså.. Jag är i chock.. vad i hela helvete?
Jag beställde frön från sidan Frö.nu och fick ett brev dagen efter från denna sidan. Öppnade paketet och såg att det var små påsar i brevet och tänkte inte så mkt på hur många påsar det låg i brevet.. Men idag så tänkte jag men nu jävlar ska jag odla lite så det hinner växa innan solen försvinner nu när det snart är höst.. Men så tittade jag ordentligt på vad jag har för frön i detta brev och jag märker att det saknas en vara som jag har beställt. Bestämmer mig tillslut efter om och men att skriva till denna sidan jag beställde frön ifrån fast på FB då jag har skrivit där tidigare angående när dom får in varor som var slutsåld… Och detta är svaret jag får?!?!?! Alltså va?! Ska man verkligen bete sig på de sättet mot sina kunder? Det hör till att det handlar om en fröpåse för 10 kr, men rätt ska va rätt kan jag tycka..
Ägaren valde alltså att skriva från sin egen FB efter att jag skrev till Frö.nu

Inlägget har snabbt fått stor spridning och sidan har därefter lagts ner!!!

Dagens (bil)fråga

Nyfiken hur ni gör:

Om ni kör på motorvägen klockan 6 på morgonen, är helt ensamma på vägen och kommer till en sträcka där det är skyltat att det är 30 pga vägarbete men ni ser tydligt ett något vägarbete INTE pågår. Hur kör ni?

*Jag kör i 30 precis som det är skyltat

*Jag kör i 90 eftersom jag är ensam på vägen

*Jag kör i någon annan hastighet. Vilken och varför?