Månadsarkiv: januari 2011

Nu är det köparens marknad!

Hade en intressant mailväxling nyligen med en bloggläsare som letar häst.

Läsaren påstod tvärsäkert att det nu verkligen är ”köparens marknad” och jag har ingen anledning att betvivla hennes konstaterande.

Så ni som letar häst är bara att gratulera- man behöver inte gå längre än till Blocket/ Bukefalos/ Ridsport för att se vilket enormt utbud av hästar det finns.

Ska man däremot sälja sin häst är ju läget långt mer prekärt- hur kul är det att stå med en osåld häst månad ut och månad in och/ eller tvingas sänka priset mer och mer och långt bortom den lägsta-gräns man från början tänkt sig?

Jag vet faktiskt flera som sitter i denna sits ”as we speak”.

Sedan finns det så klart de som inte får sina hästar sålda på grund av en fullständigt orealistisk prisbild (läs: DRÖM).

Att tro att man kan få 100.000 för en 8-10 år gammal häst som inte har presterat ett skapandes grand på tävlingsbanan tex skulle i alla fall jag bedöma som fullständigt utsiktslöst men vem är jag att döma?

Går det så går det- men JAG hade aldrig gett mig i kast med ett sådant projekt.

Kan ju som en jämförelse berätta att jag för ca 1 år sedan pratade med en person som är van vid att sälja lite dyrare dressyrhästar.

På fråga vad jag skulle kunna begära för Archie blev det tämligen nedslående svaret (det ska erkännas): ca 80.000.

Vi talar här om en otroligt vacker häst i sina bästa år (då 7 år) med 40-talet placeringar och flera segrar i LA på lokala tävlingar- en lätthanterlig häst som man både kan hoppa och rida ut på utan problem osv osv. Ja, ni vet ju själva och det visste även den person som gav mig denna prisuppgift.

Sedan har ju Archie också sina nackdelar (då var det tex bara lite drygt ett år sedan han hade haft sitt fånganfall- ett klart minus vid försäljning) men ungefär så här ser priserna ut i Sverige idag- i alla fall enligt denna säljare och nog i mina ögon också.

Visst kan man ha tur och hitta en köpare som faller som en fura och vill betala lite mer för ens häst (säg 100.000 i just Archies fall) men det ska man nog inte sitta hemma och hoppas på.

Själv har jag lekt med tanken på sälja Archie när han såsade ihop som värst i höstas och ska villigt erkänna att just SVÅRIGHETEN att sälja en häst idag bidrog till att jag inte tog steget.

Man vill ju inte heller ”skänka bort” en häst som man lagt ner mycket arbete på även om just jag nog hade kunnat tänka mig att göra det om jag varit tillräckligt desperat.

Men om man inte har några andra pengar att handla för och vill ha en ny, bra häst så kommer saken i ett annat läge tänker jag.

Så ni som går i hästköps-tankar; kolla verkligen av marknaden, köp inte första bästa häst av rädsla att den annars blir såld och framför allt- var inte rädda för att pruta på de lite dyrare hästarna.

Synd om säljarna ja men den hänsynen hade jag inte tagit som köpare faktiskt!

Facebook-fråga

Fick en fråga från en trogen bloggläsare om det var ok att skicka en vänförfrågan via Facebook.

Som jag svarade henne är det ABSOLUT helt ok och bara jätteroligt!

Om någon har missat det så heter ohemliga Birgitta MANOJLOVIC KARLSSON i efternamn:)!

Måndag- mer massage

Eftersom jag hade bokat massage åt Archie idag 16.00 fick det bli ett morgon-ridpass- efter massagen får man inte rida.

Ridningen (på kandar) gick bra även om jag fortfarande känner mig lite förkylningsmatt.

Fokuserade på att ha Archie ordentligt genomböjd och mjuk i sidorna och red inte så mycket rörelser- mest mina slutor i skritt :).

Massagen efter jobbet gick bra eller vad man ska säga- Archie verkade tycka att det mesta av knådningen var ganska skönt.

Häst-dagen avslutades med en lektion för Lina och Alfresco och DET var kul!

Jag blir så glad när jag ser så stora framsteg som detta ekipage har gjort på så kort tid- verkligen roligt!

Fler röster om ”stöd”-bandage

Det var ju inte länge sedan vi diskuterade ridlindors eventuellt STÖDJANDE effekt (inte att förväxla med skyddande egenskaper).

Vi var några stycken som inte trodde att lindor kan stödja ett så pass tungt djur som en häst och om man läser senaste numret av Ridsport så ger 2 erkända veterinärer oss rätt.

Både Ingvar Fredricsson (professor i veterinärmedicin) och Charlie Lindberg (bl.a. banveterinär, chefsveterinär hos Agria mm) svarar samstämmigt att ”arbetsbandage är verkningslösa då det gäller att stadga upp benet inifrån”. Det är helt enkelt för stora krafter som verkar- precis det jag angav som skäl när jag i inlägget raljerade om att ett litet tygstycke knappast kunde stadga upp 600 kött:).

Men vi kan för all del fortsätta att linda för att skydda mot strykningar eller framför allt för att det är fiiiint :)! För det är det (tycker jag i alla fall:))!

Veckan som gått

Veckan som gått har varit innehållsrik även om jag också skulle kunna sammanfatta den med ett enda ord om jag var tvungen: förkyld!

Eftersom jag aldrig tar mig tid att vila ordentligt sitter mina förkylningar i ganska länge (minst en vecka om inte 2) medan tex maken kvicknar till efter bara några dagar. Ja, ja…jag får skylla mig själv i detta fallet- skulle inte klara av att bara ligga hemma som en död sill och strunta i hästen tex.

Hästen ja- den lilla krabaten har haft en omväxlande vecka tycker jag, den har både innehållit dressyr i ridhuset, uteridning, klättring ute och löshoppning för första gången på flera år.

Allt känns bra och jag tänkte berätta lite mer om mina kommande planer i ett inlägg inom kort.

I onsdags var jag med 3 arbetskamrater i Ullared och även om visiten blev kort (vi jobbade halva dagen) så hann jag få med mig många trevliga saker hem- precis som vanligt med andra ord.

I lördags var jag i Dalby för första gången på säkert 2 månader och Soya och jag träffade då matte Bodil och salukiflickan Sallie. Sallie var en hund i Soyas smak- ingen sexgalning, ingen bråkstake och ingen slöfock (we have met them all…..) utan en lika vänlig snabbspringare som hon själv.

På tal om Soya fyllde hon år i veckan (och fick många gratulationer på Facebook ha ha) så nu är det en mogen dam på 3 år som huserar (läs: bestämmer) hos familjen Karlsson :).

Söndag- vilodag

Målet för idag, eftersom jag fortfarande är vrålförkyld, var att försöka att ta det så lugnt som möjligt och verkligen vila (läs: inte springa en mil i Skrylle tex).

Jag började med att ta ”sovmorgon” till klockan 6.15 (har man stigit upp flera gånger på natten för att ta näsdroppar finns det en gräns för hur många gånger man kan somna om) och därefter åka direkt till stallet för att i lugn mak mocka, göra i ordning foder och gå ner med Archie till hagen.

Sedan tillbringade jag ”hela dagen”, dvs ända til klockan 14.00 med att läsa veckotidningar i soffan så nu är jag 100 % uppdaterad kring allt inom kändisvärlden i alla fall.

Efter hagintag 14.30 skrittade trio Manojlovic-Karlsson ut i det otroligt underbara vädret, solen verkligen strålade, det var helt vindstilla och faktiskt ”varmt” (ja, ja….allting är relativt).

Jag hade planerat att klättra lite med Archie idag och det gjorde vi också allt medan Soya låg och rullade runt i någon godluktande hög av gud vet vad som hon hittade.

Glad var jag att hon hade täcke på sig men när jag sedermera luktade på det hemma så stank det faktiskt inte vilket jag var säker på att det skulle göra (eftersom jag känner till Äckel-Majans faiblesse för allt som luktar urk).

Efter drygt 1½ timme var vi tillbaka i stallet, jag utan att ha behövt anstränga mig mer än att hålla i tyglarna i princip så det kändes ju överkomligt med tanke på föresatsen om vila.

Nu ska jag fortsätta just detta, marsch tillbaka till soffan med mig!

En vacker dag gryr i stallet.

Knäpp-matte- du måste sluta att ta dessa fullständigt meningslösa kort!

Som synes kommer broddarna (tyvärr) fortfarande väl till pass. Även om om stora delar av mitt närområde har töat upp fullständigt så finns det fortfarande stråk av både is….

och snö….

Och kolla här då! Pricken mitt i bild är en människa som åker skidor/ skridskor (såg ej på så långt avstånd men han/ hon tog sig fram med hjälp av stavar. Det ”lustiga” med denna ”isbana” är att den vanligtvis är ett fält där man tog ensilage i somras.

Även omkringliggande fält/ åkrar är som frusna sjöar och jag gissar på otroligt vattensjuka marker när allt väl har töat upp.

Tänkvärda ord

På Facebook kan man läsa mycket smörja om man vill men ibland dyker det upp små guldkorn som exempelvis denna tänkvärdhet:

”Ta alltid ut lyckan i förskott, det värsta som kan hända är att du varit lycklig i onödan”.

Lördag- nöjd trio!

Som ni kunde läsa i föregående inlägg har Soya varit ute och luftat sig rejält och det uppskattar hon alltid.

Iskalla och långa, mörka vintervardagar blir det inte alltid flera timmars lösspringande så det gäller att försöka passa på när man är ledig.

Klockan 14.00 hämtade jag herr Svart i hagen och han verkade faktiskt rätt så nöjd med att få komma in.

Det har blåst riktiga snålvindar idag- inget skönt väder för hästarna heller tror jag.

Klockan 15.00 körde vi igång vårt dressyrpass med skolor (ok men måste ändå bli bättre inför tävling), byten (fina åt det lätta hållet, inte så bra åt det svåra- vänster till höger) samt lite förberedande piruettarbete (fullt godkänt på denna nybörjarnivå).

Jag var nöjd med min lille häst och hoppas att han kände det och var lika nöjd med sig själv:)!

Ännu en ny vinter-vän(inna)

Idag har Soya stiftat bekantskap med en ny vinthundsflicka, Salukin Sallie (notera det ras-passande namnet).

Tjejerna har träffats som hastigast vid ett kort möte för ganska länge sedan men idag hade bloggläsaren Bodil och jag avtalat en riktig hundträff vid Dalby kalkbrott där jag inte varit på flera månader nu.

Som jag hade hoppats och förväntat mig kom tjejerna bra överens, de är ungefär lika gamla (3 och 2½) och väldigt milda och snälla i sättet.

Soya blev lek-jagad under 2 långa rundor i skogen och såg väldigt glad ut- det är ju få andra raser som orkar hålla hennes fart.

Efter nästan 2 timmar ute är vi nu hemma och vilar ut och jag vet en som kommer att sova resten av dagen :).

Om vi håller oss på långt avstånd så fort kamerorna åker fram kanske vi slipper vara med på den där jäkla bloggen!

Eller så tittar vi åt var sitt håll och ser dumma ut :)!

Det märktes att Soya kände sig trygg med Sallie för hon hoppade helt fräckt rakt in i hennes bil utan att ens fråga om lov. Sallie sa inget men verkade lite förvånad över denna burdusa och självpåtagna gästfrihet :).

Speciella annonser del 247, en prisfråga

Denna annons tycker jag är ett utmärkt exempel på ett ämne jag tänkte belysa lite i ett inlägg i nästa vecka, prissättning.

En del människor verkar inte ha det minsta realistiska hum om vad saker och ting är värda vilket nästan alltid blir till deras nackdel då deras produkt antingen förblir osåld pga för högt pris eller säljs direkt men hade kunnat säljas mycket dyrare om säljaren bara hade begripit vilken guldklimp han/ hon sitter på.

I denna annons fall dristar jag mig till att påstå att säljaren kommer att få mycket svårt att få sålt sin sadel för begärt pris:

http://www.blocket.se/stockholm/St_bben_Siegfried_31848810.htm?ca=23_11&w=3

Denna sadel ser nämligen i alla fall på bild nästan identisk ut med en sadel jag försökte sälja för ganska exakt år sedan.

Eller…jag ska inte säga ”försökte” för jag lyckades till slut men det tog ganska många veckor, flera annonser och min sadel såldes för 800:– medan denna person begär 4000:–.

Sedan beskrev jag min sadel som i ”bruksskick” medan denna säljare anser att sadeln är ”toppenfin”- någon jag definitivt inte skulle skriva under på.

Stübben-sadlar har nämligen en förmåga att bibehålla sitt skick i väldigt många år så en så här (i mina ögon) sliten sadel är definitivt ingen ungdom.

Min sadel var alltså ca 30 år gammal (!!!) och såg ut som sadeln på bilden och hade dessutom inte ändrat sitt utseende det minsta de 10 senaste åren.

Ja, ja…det är bara att önska denna säljaren bättre lycka än vad jag hade :)!