Avdelning fullständigt ointressant information som slog mig nyligen:

Frenchman har ett engelskt namn som betyder fransman. Han är född i Tyskland och köpt i Danmark av mig.

Bibbi har ett franskt namn och är född i Italien.

Och jag är född i Sverige men av serbiska föräldrar.

Min man är dock ”helsvensk” fast en del tycker han ser lite utländsk ut 🙂 !

En kommentar från en bekant om att det var så slitigt att ha eget stall fick mig att fundera över för respektive nackdelarna med eget stall vs att vara inackorderad.

Efter att ha varit inackorderad i över 30 år och haft eget stall i en tiondel av denna tidsrymd tycker jag att det egna stallet vinner överlägset, i alla fall så som jag har det för egen del.

Att ha både ridbana och ridhus är en enormt stor del i det hela eftersom det som för mig tar mest tid är att köra till och från träningen, dvs till någon annans ridhus.

Även om jag skulle skritta 10-20 minuter till någon som hade en ridbana/ ridhus så skulle den tiden ibland kännas lite dryg och framför allt så vill jag inte göra mig beroende av någon annan om jag inte måste.

Men för att gå tillbaka till det här med eget stall så har jag som inackorderad alltid velat sköta mockning och att göra i ordning fodret själv och jag har också många gånger hjälpt till med allt möjligt på anläggningarna helt frivilligt så för mig tar det inte alls längre tid med stallsysslorna hemma.

Mitt stall är så lättjobbat och jag GILLAR dessutom att gå och pyssla i min egen takt och har också ofta tiden till det.

Att harva utebanan/ ridhuset tar 10 minuter och mycket mer behöver jag inte göra regelbundet om jag inte känner för det.

Så rent tidsmässigt har jag inte förlorat något på att ha eget stall men däremot har jag vunnit en del som för mig är mycket värdefullt; framför allt möjligheten att göra som jag vill med min egen häst.

Att slippa kompromissa eller rent av rätta mig efter andas beslut som jag inte alls instämmer i vare sig det handlar om utsläpps/intagstider, antal timmar i hagen, vid vilken väderlek man låter bli att släppa ut över huvud taget, hur ofta man ska harva, mocka en hage och väldigt mycket annat, stort som smått.

Jag behöver inte heller reta mig på hur andra sopar stallgången eller inte, hur redskap hanteras, gödselstacken sköts, om sadelkammaren är ostädad osv.

Nej, för mig är den enda nackdelen med eget stall, och det är tveklöst en nackdel, att jag blir väldigt uppbunden och att jag (och Henrik) inte bara kan resa iväg hur som helst.

Som inackorderad hade jag alltid stallkamrater på plats som mot betalning gärna ställde upp som hästvakter medan jag idag bor så off att det kräver mer planering från vänner som kan och vill hjälpa till.

Nu har jag turen att känna flera fina vänner som jag kan fråga men det är ändå skillnad mot när stallvakten liksom ändå var i stallet varje dag och inte som nu måste komma hem till oss.

Vad säger ni andra som står inackorderade eller har eget stall?

Vad ser ni som fördelar respektive nackdelar?

Har ni provat båda varianterna och tänker ”aldrig mer” om något av dom?

Jisses som det har regnat idag! Jag fick uppbåda alla krafter för att inte rusa ut och ta in hästarna och enbart det faktum att båda hade dubbla regntäcken på sig och att de hade varit ute på tok för kort tid gjorde att jag lyckades besinna mig 🙂 . Och tur var det för sedan slutade det regna och Henrik och jag åkte till vårt stammisställe Järnvägskrogen och åt en god tidig middag.

Jag har även hunnit rida innan regnet bröt ut; hastade ut i skogen och fick till ett bra pass.

Jag anammade ett av Ninas många goda råd, egentligen så självklart men uppenbarligen är jag för trög själv så jag behöver påminnas:

När jag gör bytena är det bättre att göra dom med pauser emellan där jag så att säga återtar kontrollen; kontrollen över både tygellängd, samling, form och rakriktning.

Och det säger sig nästan självt när man ser det så här svart på vitt att det är mycket bättre att göra 5 superbyten med skritt och kontrollerad galopp emellan än att bara ”köra på” och byta lite tjohej fast det brister i både samling och annat. Ibland blir jag trött på mig själv 🙂 !

Så klart måste man kunna rida både byten och annat utan att bryta av till skritt (på tävling om inte annat *ASG*) men man måste ju börja någonstans och jag har nog för bråttom ibland eller gör saker utan att tänka igenom allt ordentligt och då blir det sämre än om jag tar lite ställtid tills jag har bättre ordning på grejerna.

Om jag någonsin tröttnar på hästar vill jag ha en…apa 🙂 !

Skämt å sido…det finns en del djur som jag hade älskat att ta hand om ifall det var möjligt (och vettigt); en panda tex!

Och nu är min nya favorit en liten apa som det finns hur många filmer som helst på/ om på Facebook! Sök på Monkey Kaka och titta!

Alltså…egentligen ska man väl inte uppmuntra folk att klä en apa i klänningar tex men förlåt….den är fullkomligt ljuvlig ❤️! Och klokare än en del människor….