Inlägg av

Tisdag- 2 av 72

Nu har Frenchie och jag kommit hem från Saxtorps veterinärklinik där han injicerats med HorStem.

Det som gäller närmast är 72 timmars boxvila varav det har gått 2 så här långt.

Jag är många gånger sjukt pjoskig och oroar mig redan för hur resterande 70 timmar ska avlöpa även om det säkert inte kommer att vara några dramatiska problem.

Vicke kunde ju inte stå ensam i stallet (i boxen, på stallgången gick bra) ens 5 minuter utan att härja som en galning men Frenchie har tack och lov aldrig visat de tendenser de 1-2 timmar han stått i boxen utan sällskap.

I absolut värsta fall får ju Bibbi också stå inne. Simple as that…

Detta är hemgångsråden jag fått:

Din häst Frenchman är idag behandlad i vänster framkota med HorStem. Detta är ett stamcellspreparat som är inriktat på att producera brosk, och därmed bättra resultatet på behandling och prognosen för hästar med broskskador i en led.
Frenchman har idag även fått en spruta Metacam.

Han ska stå på box i 3 dagar för att stamcellerna ska hinna fästa sig till skadan. Resten av första veckan ska han gå i sjukhage samt promeneras 5-10 min/dag.

V 2 Lite större sjukhage samt promenader 15-20 min/dag.

V 3 Normalstor hage där han fortsatt håller sig lugn. Promenad 20-30 min/dag.

Återbesök efter ca 4 veckor enligt ordination från veterinär, fortsätt enligt v 3 fram tills återbesök.

Ett bra råd för att hästen ska hålla sig lugn är att dra ner på kraftfodret ordentligt och öka på grovfodergivan (hö/hösilage/halm). 

Om leden svullnar, hästen får feber eller blir halt kontakta behandlande veterinär omedelbart. Om detta sker på jourtid ska jourveterinär kontaktas, meddela då att hästen har fått stamceller och att det kan vara en så kallad ”flare”. 

Jättebra med dessa detaljerade instruktioner tycker jag som kommer att hjälpa mig att mentalt ta en dag i taget tills återbesök 20 augusti.

Svaret

För er som undrar så har jag fått svar från den magnetröntgen Frenchie genomgick i förra veckan.

Förutom gaffelbandsskadan hittades även en ledbroskskada som vi nu ska försöka behandla med stamceller via ett medel som heter HorStem.

Behandlingen ska, om inget oförutsett inträffar, utföras idag och jag var så bedrövad när jag pratade med veterinären i fredags att jag inte fann mig så pass att jag kunde ställa alla frågor som jag ändå har.

Så förhoppningsvis får jag svar på dom senare idag.

Måndag- prat i kvadrat

Kolla vad jag upptäckte i morse!

En välkommen ”återkommare” på singeln vid vårt hus, en självsådd pensé.

Det är minst tredje gången jag hittar denna lilla blomma här, inte samma så klart!

Dagen har annars gått i pratandets tecken- en vän jag inte träffat på länge har varit här och det blev många timmars prat om allt mellan himmel och jord. Och så klart klappande av världens sötaste Frenchie och Bibbi ❤️!

Långlivade produkter

Visst är det så många gånger?

Även om utvecklingen har gått framåt på många vis (mobiltelefonerna är ett ypperligt exempel och när såg ni en rostig bil senast?) så HÅLLER många grejer inte alls lika länge idag!

Att en tvättmaskin går sönder så att den behöver bytas (för att det blir dyrare att laga den) efter bara några år har jag själv upplevt och samma sak med många andra elektriska produkter.

Sedan VILL nog vissa ”byta upp sig” oavsett om tex deras mobiltelefon fungerar eller ej men då gör man ju ett aktivt val vilket knappast är fallet när saker bara lägger av efter ganska få års användning.

Känner ni igen det?

Fredag- smultron

Igår såg jag en annons på Marketplace där en privatperson säljer smultronplantor och eftersom vi ändå var ute och körde idag (Henrik bjöd mig på lunch) svängde vi inom och köpte ett 10-pack.

Jag verkligen älskar smultron och har faktiskt liiiiite som växer vilt vid min utebana (läs: jag kan plocka 10-20 bär per år) så förhoppningen är att det kan bli en aning mer med detta tillskott.

Jag läste någonstans att rådjur gärna äter plantorna och det skulle inte förvåna mig om dovhjortar gör detsamma så jag måste försöka hitta ett ställe där de kan få växa i fred utan att jag ska behöva förfula ytan med en massa nät och kompostgaller.

För övrigt har jag noterat en spridning av ”swish and grab”-bord utanför folks villor/ hus/ gårdar där de säljer egenodlade grönsaker eller plantor av diverse slag. En hel del säljer också egenbundna buketter.

Ett mycket trevligt initiativ tycker jag!

Materiell lycka på plats

Förra året hade jag turen att hitta extremt närproducerat hösilage som jag dessutom fick till ett jättebra pris OCH som hästarna både åt glatt och höll hullet utmärkt på. Det är mer än ett Kinder-ägg ärligt talat för det där med att hitta bra foder är inte alltid så enkelt.

Det kan ha hur bra värden som helst men om hästarna ändå bara drar runt med det har man inte så stor nytta av det.

Jag har valt att köpa från samma fält i år igen och min närmaste granne (som också bor granne med fältet) tog bilden ovan.

Efter en körning på typ 2-3 kilometer landade balarna på Ryhus:

Och igår kunde jag själv ta dessa bilder:

Med andra ord är 24 balar nu i tryggt förvar i min fd lösdrift och en årsförbrukning stråfoder är på plats.

Jag är väldigt glad att kunna utnyttja detta utrymme till balarna; dels hade det bara stått tomt annars och dels litar jag varken på dovhjortar eller vildsvin plus att det ser ”ordentligare” ut att ha fodret inomhus.

Om man är otålig

Jag har alltid varit otålig och hatar att vänta.

Jag lever som jag lär och låter aldrig andra vänta, jag försöker alltid skynda mig, fixa whatever så fort jag kan och gärna tidigare än utlovat osv.

Eftersom jag inte tycker om att vänta har jag så gott jag har kunnat valt både tränare, veterinär och hovslagare som jag tycker gör vad de kan inom rimlighetens gräns (och därutöver också faktiskt ibland) för att hjälpa mig vid behov.

Ett ypperligt exempel senast igår:

Frenchies framskor drogs av innan magnetröntgen och gissa vem som kom till Ryhus och slog på dom bara några timmar efter att Frenchie kom hem!

Jag är så tacksam och tar aldrig denna hjälpsamhet för given precis som jag verkligen uppskattar att min veterinär kan svara på korta frågor via Messenger t.o.m. på kvällstid eller en helg.

Jag försöker att inte utnyttja denna höga servicenivå men är väldigt glad att jag omger mig med personer som förstår just mig. För alla är inte lika brydda, ledsna och vill ha hjälp nu, nu nu och helst redan igår.

Onsdag- magnetröntgen

Idag har Frenchie genomgått magnetröntgen av sin skadade framkota.

Han är fortfarande halt på böjt spår i höger varv och för att utröna om det ”bara” beror på blödningarna på gaffelbandet och dessa behöver mer tid eller om det även är något annat som spökar blev det denna undersökning.

Nästa steg är att få svar på vad bilderna visat och detta kunde ta upp till en vecka.

Tillbakablickar: majskolvar en masse

Igår blev jag plötsligt sugen på majskolvar och när vi var och handlade köpte jag 2 färska….för 15 kronor styck!

Detta fick mig att minnas den enda gången jag varit på en självplockning för majskolvar och det var länge sedan ska ni veta!

Jag var 17 år gammal (dvs detta var för 40 år sedan!!!) och då kostade kolvarna 1 krona styck!

Min mamma och jag köpte….100 stycken!

Låt mig säga så här:

a) vår frys var proppfull

b) det tog en evighet innan all majsen var uppäten och

c) det tog mååååånga år innan jag blev sugen på majs igen!

Tisdag- hjärtsnörp

Tror ni att jag hann bli livrädd när jag såg Bibbi som på bilden ovan?

Det var till att börja med tur att det var Bibbi och inte Frenchie för hade det varit den sistnämnde hade jag hunnit segna ihop i en hjärtattack innan jag tog fotot/ hann kolla vad som stod på.

Jag har aldrig sett någon av hästarna ligga ner och vila ens i boxarna (!) och än mindre i hagen så att Bibbi vågade göra det tolkar jag som att hon verkligen kände sig trygg. Men eftersom jag är så sjåpig så hann jag bli rädd innan jag såg att hon betade samtidigt som hon låg ner 🙂 .

Och strax därpå var allt som vanligt igen:

Och ja; jag gör faktiskt skillnad på hästarna….sorry!

Till att börja med är Frenchie redan ”skadad” och veterinären påtalade att han måste röra sig tillräckligt för att inte bli förstoppad (det tycker jag att han gör) och sedan är han både yngre och framför allt min egen häst.

Så klart vore det förfärligt om något hände Bibbi men tja…så känner jag….