Månadsarkiv: september 2021

Torsdag- ruggigt

Dagar som dessa uppskattar jag min hästhållning och det jag har extra mycket.

När det regnar och är sååå ruggigt och jag kan ta in hästarna när jag vill tex.

Idag skulle båda få besök av hovslagaren och på bilden ser ni hur jag kom på att jag hade en värmefläkt i foderkammaren och startade denna för att hålla värmen i det trista vädret.

Lika skönt var det att kunna rida i ridhuset när regnet piskade utanför och utebanan är dränkt. Om man hade velat rida mellan skurarna idag vet jag inte hur detta skulle ha gått till för det har verkligen inte gått att förutsäga. Ena minuten uppehåll och nästan sol, nästa fullt ösregn…..

Tacksam för det lilla

Jag började nyligen nästan lite av en slump titta på gamla avsnitt av ”Lilla huset på prärien” som väl många av oss runt 50 minns från vår tv-barn/ungdom? Eller så har ni kanske läst böckerna?

En sak som ofta slår mig från när jag läser eller ser på material från ”förr” är hur människor tycktes så tacksamma för väldigt enkla saker.

I mångt är detta självklart; att ha mat för dagen är inte alla i världen förunnat ens idag men jag tänker här specifikt på ”underhållning”.

För att gå tillbaka till Lilla huset på prärien kunde barnen vara översvallande lyckliga över en karamell, ett ritblock eller en rosett till håret och att sitta och lyssna på när fadern i familjen spelade fiol var höjden av underhållning.

Om jag tittar på hur det ibland ser ut i min egen ”när-värld” så är kontrasterna enorma och jag kan inte låta bli att undra om det alltid är av godo?

Senast härom dagen reflekterade jag över 2 barn, 5 och 7 år gamla som hade var sin fungerande mobiltelefon. Och detta var varken barn till välbärgade föräldrar eller barn som av något väldigt speciellt skäl behövde telefoner!

Samtidigt är det skönt att även se att barn också idag uppskattar de små sakerna i livet även om det tycks ”gå över” fortare än förr, dvs ju yngre och yngre barnen blir.

Men det där att det verkar krävas mer och mer för att vi ska bli nöjda och mindre och mindre för att vi ska klaga/ känna oss missnöjda….den utveckligen gillar jag inte alls.

Är detta något ni känner igen?

Onsdag- livskvalitet

Ahhhh….detta är livskvalitet!

Att komma hem precis när regnet börjar vräka ner, ta in de bortskämda djuren i dockhuset där de börjar mumsa på sin mat, gå in i huset, tända en brasa och sjunka ner i soffan.

Molly hoppas jag känner livskvalitet dagligen; vem hade inte gjort det om man hade levt henne liv? Kolla som hon myser i sin cavebed!

Hur långt är ett snöre?

Har ni tänkt på hur vanligt det är att man på olika hästforum ställer frågor som är nästan omöjliga för utomstående att svara på?

Ibland handlar det om att man vill att andra ska bedöma olika former och grader av hältor på hästen eller hur en sadel passar utifrån en stillbild men vanligast är nog prisfrågor av olika slag.

Mycket vanlig fråga är vad, om något man ska ta betalt av en medryttare. En annan vad en stallplats bör kosta eller vad som är rimligt att betala för att arrendera hagmark, låna någons ridhus, släp eller vad tusen som helst.

Jag vill påstå att man på sin absoluta höjd kan få ett extremt litet riktmärke vad gäller alla dessa frågor då det ärligt talat kan bero på….tja om inte en miljon….så i alla fall otroligt många parametrar.

Vad gäller stallplats tex handlar prissättning om i vilken del av landet denna finns, vad som ingår, vad man ska tillhandahålla själv, hur mycket man förbinder sig att hjälpa till med whatever osv.

Om man ska ta betalt av en medryttare? Tja…här handlar det massor om tillgång och efterfrågan och bor man långt ute i obygden, är desperat efter hjälp till sin hyfsat outbildade, kanske lite ”svåra” häst är det en milsvid skillnad mot om man har en välutbildad häst uppstallad i Stockholms ytterområde. Som exempel.

Tillgång och efterfrågan styr som sagt mycket men också hur mycket man behöver en tjänst eller hur desperat man är när det gäller att tjäna en slant.

Vet en ridhusägare i Skåne som när folk frågar om de kan köpa ridhuskort svarar att det kostar 2000:-/ månad. Svaret är ett förtäckt sätt att säga att man inte VILL hyra ut ridhuset medan andra vittnar om att de lånar ut både ridbanor och ridhus mer eller mindre gratis.

Om man verkligen behöver en sak akut och/ eller som ett fåtal tillhandahåller är man nog oftast beredd att betala rätt mycket; tex om man får en tappsko dagen innan tävling.

Tisdag- ansad

Idag gick det inte längre; Vicke såg ut som ett utegångsfår innan vi gick till ridhuset för ett fint pass och som om han hade piskats runt några mil i öknen efteråt: genomsvettig.

Jag hade oaktat detta planerat att klippa honom på eftermiddagen och synen stärkte mig bara i att det var mer än nödvändigt.

Det är fortfarande ganska varmt dagtid, igår runt 18 grader och att arbeta iförd björnpäls kan ju inte vara optimalt och om inte annat har jag ingen lust att spola av hela hästen efter ridpassen alternativt låta honom stå med ingrodd svett i pälsen.

Min gamla trotjänare Aesculapen fullföljde ännu en felfri klippning i sitt runt 20-åriga liv och jag håller numera andan varje gång och tänker att det kan vara den sista.

Jag köpte en begagnad klippmaskin av en fd stallkamrat förra hösten i den händelse min skördetröska skulle lägga av- kan ni föreställa er mig rida på en hackigt halvklippt häst ens en dag? Nej…det finns inte på kartan 🙂 !

Speglar vs PIVO

Jag har sedan förra hösten hållit lite utkik efter begagnade ridhusspeglar men det verkar stört omöjligt att hitta. Nya kostar måååååånga tusen och sedan är det dessutom inte helt lätt att montera rejäla speglar heller.

Så hur trevligt (läs: nyttigt) det än hade varit att spegla sig när man rider får jag nog inse att det inte blir något köp varför jag i stället har börjat snegla på PIVO:n, en manick som filmar en när man rider.

Många ryttare sjunger PIVOns lov, nackdelen mot speglar är som jag ser det att man inte får den omedelbara feedbacken utan måste sätta sig ner och titta på filmat material.

Jag ska fundera lite till innan jag eventuellt köper en men som sagt så är många väldigt nöjda.

Facebook-tips

Jag skriver ju ofta att jag läst ditten eller datten på Facebook och jag måste säga att detta sociala medium i alla fall för mig inte bara är ett sätt att hålla distanskontakt med vänner och bekanta utan ett ställe där jag kan få tips, råd och inspiration.

Givetvis måste man ta allt som vilt främmande lekmän skriver om med en rejäl nypa salt men många gånger har jag ändå haft nytta av andras erfarenheter.

Som jag har berättat om tidigare skulle jag aldrig drömma om att tex lägga upp en film där jag longerar Vicke och fråga ”tycker ni att denna hästen är halt” men det finns mycket annat man kan fråga om och faktiskt få vettiga svar.

Nedan tänkte jag tipsa om några sidor som jag har haft nytta av; kanske kan det inspirera någon läsare.

Till att börja med är jag med i sidor som rör ”hålorna” närmast Ryhus; Dalby, Veberöd och Genarp. Eftersom Henrik har kvar sin lägenhet i Staffanstorp är jag även med i sidor som handlar om vad som händer där. Detta tycker jag är ett bra sätt att få lite info om vad som händer i närområdet, oftast väldigt aktuell sådan. Om det är något vägarbete, förrymd hund eller någon som vill sälja något för att ta några exempel.

När jag hade Soya, som fick epilepsi de sista åren blev jag medlem i en sida ”föreningen hundar med epilepsi” som gav mig mycket nyttig information från andra hundägare.

Sidan ”bygga och renovera stall” var ovärderlig när vi skulle bygga stallinredningen; vi var ju så mycket nybörjare man bara kunde vara och på sidan fick jag snabbt svar på en massa frågor kring allt från material, inköpsställe till bilder hur andra hade byggt.

Sidan ”bygga och renovera ridhus” har använts när jag har behövt tips om underlag och harvning.

Eftersom jag är en riktig novis vad gäller allt som har med trädgård/ odling att göra har jag gått med i en del sidor där jag kan fråga om växter och blommor; ”trädgårdsintresserade” och ”trädgårdsinspiration för alla” är några exempel.

En annan sida jag verkligen kan rekommendera är ”återbruka mera”; där kan man se de mest fantastiska kreationer som folk har skapat/ snickrat/ sytt av allt möjligt och omöjligt! Imponerande!

Söndag- nästan vilse

Fick med mig ett löv efter dagens skogsritt 🙂 !

Ida och Jocke hade kört till Ryhus för att hålla oss sällskap och det var lika trevligt som vanligt.

Vi utforskade så pass många nya vägar att vi nästan red vilse till slut men nu börjar jag få ett så pass bra hum om skogen att vi kom hem efter 1 timme och 40 minuter.

Nu tror jag inte att jag någonsin mer kommer att hoppa några fälttävlanshinder och det var många år sedan sist men om man vill ägna sig åt detta red vi förbi 2 superfina hinder, en trappa och en rejäl ….tja…bänk av något slag.

Vi nöjde oss med skritt på vägarna 🙂 !