Inlägg i kategorin Dagbok

Måndag- naken igen, korrekta halter och förslag på en ny tävlingsform

Som ni kan se har min lilla lufs ”loosat” sitt söta täcke- nu får han leva som den urhäst han ser ut som så länge det inte blir för många minusgrader.

Och bara för att nu inte vara orättvis (fast vi vet alla ändå vem som är kungen) så kommer här en bild på Vickster från igår:

Den dagen det finns tävlingar i ”flest bäst uppställningar vid longering/ tömkörning” kommer vår succé att vara total- han nailar det 9 gånger av 10 helt av sig själv 🙂 !?!

Idag blev det ett pass med fokus på travskolor efter att jag hade tinat upp låset till ridhuset som hade frusit fast.

Nu väntar vi på hovslagaren som inte har frusit fast men däremot fått punktering stackarn! Jag bara väntar på att detta ska hända mig på vår grusväg med ibland väldigt vassa stenar.

Söndag- ute och inne

Longering är för mig till 95% förknippat med ”hältkontroll” och således inget jag använder mig av som hästmotion mer än kanske 1–2 gånger om året men idag tyckte jag att det kunde lämpa sig som ett riktigt Kinderägg med många fördelar.

Jag hade gärna använt mig av snöträning regelbundet om den hade legat ”bra” på marken i många veckor men här blir det ju oftast mest slask och den typen av ”massa” är inte alls lämplig eftersom den skapar höga klackar under hovarna= risk för vrickningar.

Men idag fastnade nästan inget under hovarna utan snön bidrog bara till ett extra motstånd som är bra om hästen är tränad.

Jag longerade dessutom i svag lutning vilket också detta bidrar till extra styrketräning och balans.

Som bonus kunde jag få in en välbehövlig variation från ridhusjobbet utan att behöva rida på fläckvis isiga vägar.

Jag har inga broddhål i aluminiumskorna så den extra hjälpen får jag klara mig utan.

Min rutinerade ringräv skötte sig exemplariskt i detta jobbet och det kändes jättebra att kunna utnyttja snön som jag i sak verkligen vill ha bort till något vettigt!

Medan Vickster alltså fick slippa ridhuset idag hade detta andra besökare som ni kan se nedan. Hur söta?

Whippetpojken är för övrigt 15 år- respekt!

Lördag- dubbel tid

Att vintern är den sämsta årstiden enligt mig tyckte jag bekräftades till 600%, om inte mer idag!

Efter en natt med minst minus 10 grader (vilket är mycket i Skåne och inte så jättevanligt förekommande) kom jag till ett stall där vattnet i spannarna hade frusit, kranen hade frusit (läs: det kom inget vatten), lite spånpellets närmast fönstret hade frusit, ja…jag skulle kunna skriva en lång lista på allt som hade frusit och att fixa med mockningen, fodret, gödselstacken osv tog ungefär dubbelt så lång tid som vanligt.

Som ni kan se på bilden ovan hade i alla fall underlaget i ridhuset inte frusit det minsta vilket förvånade mig en del. Underlaget känns alltid…..kanske inte direkt fuktigt men definitivt inte snustorrt/ dammigt och jag har dessutom inte saltat det vilket var min ursprungliga plan.

Nej, nu får det gärna bli vår precis när som helst för detta frusna ser jag inga alls fördelar med, bara en oro över vrickningar, att man ska halka, köra av vägen och annat som is och knöggel riskerar att föra med sig.

Fredag- gullis och en liten utläggning

Alltså….ovan är motsvarigheten till när små flickor leker med Bariedockor 🙂 !
Birgitta 6 år bara stod och liksom insöp hur otroligt söt hennes ponny är i sin lilla kappa 🙂 !

Lite skämt och lite allvar….väderleksprognosen för idag stämde tyvärr så det var minus 8 grader i morse och höll sig så i flera timmar. Dessutom påstod samma prognos att dessa 8 grader ”kändes som minus 14” och så kan det ju absolut vara och kännas.

Vicke ”kokar” under sitt täcke fast han är så tunn i pälsen att han har skav både här och där och jag hade inte hjärta att lämna B täckeslös i mörkret medan jag åkte för att träna för Nina.

Vädret kan slå om hur som helst och jag ville inte riskera något när jag inte är hemma och som en vän skrev ”det är ju knappast så att han lider av sitt täcke” medan någon annan tyckte att täcket var onödigt (jag la upp bilderna på Facebook och Instagram).

Egentligen tror jag inte att han hade behövt det för solen strålade härligt hela dagen men dels är jag hellre safe than sorry och dels är det inte så att jag nu kommer att ha täcket på permanent.

Det är för övrigt därför jag tror att vi hästmänniskor så ofta hamnar på kollisionskurs med varandra; för att vi för ofta utgår från oss själva, hur vi brukar göra, hur våra omständigheter ser ut osv.

Och det gäller inte bara täcken så klart utan precis allt!

Hur många timmar hästar ”ska” gå i hagen, hur många kilo kraftfoder de ska äta, om de ska klippas eller ej, vilket strö som är bäst, vilken veterinär eller hovslagare man ska anlita och en miljard andra saker.

Men det går inte alltid att jämföra äpplen och päron. Båda är frukter ja, men de smakar helt olika och kan ibland användas till exakt samma sak men ibland inte alls. Och det är så klart samma sak med hästar.

Man kan inte alltid jämföra en helklippt frusen tävlingshäst som står i en grushage utan mat med en smällfet, oklippt ponny som står i en gräshage, det är skillnad på vad en presterande, svårfödd häst ”måste” äta i jämförelse med en lättfödd ponny med fånghistorik och medan en del hästar har granithovar och kan gå oskodda över eld och vatten kan andra inte skritta utan skor i ett ridhus utan att ömma. Bara några exempel gripna helt ur luften.

Det är ju mycket vanligt att folk frågar efter råd vad gäller allt möjligt på nätet som har med hästhållning/ skötsel/ ridning att göra och jag tror att en stor anledning till att vi blir osams, idiotförklarar varandra och/ eller ger mycket märkliga tips och råd är att vi allt för mycket utgår från vår egen verklighet fast vi bor i ett mycket avlångt land med ibland otroligt olika förutsättningar, klimat osv.

För övrigt gäller detta inte bara oss hästmänniskor utan är ett allmänmänskligt fenomen. Man utgår från sig själv och ”tror”/ tycker att detta går att applicera på ”alla andra”.

Nu fick ni en liten utläggning om något jag har funderat mycket på och som jag själv gör mig skyldig till hela tiden om jag inte tänker efter. Jag är ofta mycket snabb på att ge råd men måste också försöka tänka på hur det ser ut för ”mottagaren”. Ibland lyckas jag bättre än andra gånger….

Känner ni igen det jag beskriver eller är jag helt ute och reser 🙂 ?

Torsdag- havre

Vaknade upp till ett vackert och snötäckt Ryhus!

Efter stallsysslorna (Vicke har vilodag) körde jag för att köpa havre och var glad att jag redan tidigare hade avtalat med säljaren att packa denna i säckar idag.

Jag har de senaste gångerna kört dit med mitt släp och x tomma tunnor men nu är dels alla tunnorna fyllda med annat foder och dels anade jag att vädret inte skulle lämpa sig för transport-körning.

Och det var ganska halt på vägarna så det var skönt att bara behöva koncentrera sig på bilen, min kära slitvarg Subarun.

Den må inte vara det lyxigaste fordonet men åhhh så mycket den har hjälpt mig att släpa hem genom åren!

Ett annat bra köp var min stora soptunna som jag åkte ut till obygden för att köpa förra våren, inför vår flytt.

Den rymmer 200 kilo helhavre!

Säga vad man vill om snö och jag fasar för den aviserade kylan men det är onekligen vackert med snö som förblir liggande.

Detta är utsikten från vårt badrum.

Onsdag- onödigt

En liten reminder; så här såg det ut hemma igår!

Så här ser det ut nu….efter typ 4 timmars ”regn-snöande”! Fullständigt onödigt väder om ni frågar mig även om det så klart kunde varit värre. Ni har väl sett bilder på hur det ser ut i vissa delar av Norrland tex?

På nätet har jag idag deltagit i diskussioner som handlar om vid vilka temperaturer man täckar oklippta hästar och det var verkligen många bud!

Ska man lyssna på allas åsikter så är det antingen jättesynd om B som inte har ett skyddstäcke eller så lever han sitt bästa liv 🙂 . Typ.

Jag förlitar mig i just detta fallet på både forskning och min individuella bedömning tillsammans med tidigare ägares mångåriga erfarenhet vad gäller just B och därför har han inget täcke som ni kan se.

Han var ju tvärtom en aning svettig i höstas eftersom pälsen är så tjock och detta bekräftades också av fd ägaren; att det är så det brukar vara.

Nu håller jag så klart koll på både hull och om B skakar/ darrar (det gör han aldrig) och dessutom har han ensilage i massor som han inte ens orkar/ vill äta upp ute (och inne).

Vickster, det lilla livet är både helklippt, heltäckt och gud vet allt så inte heller honom går det någon nöd på.

Han levererade ett fint ridhuspass i morse medan snön vräkte på utomhus.

Måndag- avstängt

Fram tills idag skulle man kunna säga att jag har låtit latheten bedra visheten och detta är i vart fall delvis anledningen till att ingången till Vickes hage ser ut som på bilden.

Leran är dessutom så hal att jag har varit rädd för att både halka där för egen del och för att Vicke ska dra av sig skorna, kasa in i trådarna när han gör sina enstaka utfall mot B (om denne råkar titta på honom när de ska få mat..) och gud vet vad mer som skulle kunna hända.

Vad jag borde ha gjort för flera veckor sedan och som jag gjorde idag var att stänga av en del av hagen vid ingången för att inte få marken ännu mer söndertrampad.

Jag är i alla fall tacksam över att jag, redan när vi byggde hagarna, kom på att det vore bra med 2 olika ingångar av alternera emellan och det är den andra ingången jag ska använda mig av nu.

Att jag inte har gjort det redan har som nämnts berott på lathet för den andra ingången innebär att jag måste hämta hästarna var för sig och inte som nu, tillsammans.

Och det handlar inte bara om att jag är bekväm utan om att Vicke blir jättestressad om han lämnas ensam i både hagen och i stallet så det är givetvis enklare om han får ha sin lilla vän med sig.

Men men…nu får han (läs; jag) bita ihop och utstå någon minuts ensamhet i stallet medan jag hämtar B.

B:s hage har för övrigt bara en ingång men dels är den inte lika lerig och dels är jag inte lika orolig att min skolösa lufs ska fara omkring som Vicke.

Dagens ridpass avhölls i ridhuset; även om jag hade velat rida i de iskalla vindarna och regnskurarna, och det hade jag inte, så går ridbanan inte att använda pga alla pölar som samlats och dränkt den.

Mera söndag- sol och inte

Det syns inte riktigt på bilden men vädret var helt fantastiskt när jag skrittade ut i morse.

Vicke och jag utforskade lite nya vägar och det blev en del skritt på grusvägen ni ser ovan eftersom det pågick jakt i skogen. Det kändes dumt att utmana ödet även om jag inte tror att Vicke skulle misstas för vaken en dovhjort eller ett vildsvin vilket är det enda man jagar här.

Tyvärr höll det fina och soliga vädret inte i sig utan det har ”regn-snöat” av och till i flera timmar. Plusgrader borgar för att nederbörden inte kommer att bli liggande utan det enda som kommer att byggas på är leran….

Söndag: vilken morgon!

I morse var jag med om en jättehäftig grej!

Precis när jag stod och tömde skottkärran på gödselstacken kom det en hjord med dovhjortar springande från vägen och mot Vickes hage.

”Fan…jag hinner inte ta fram telefonen och filma” hann jag tänka medan de en efter en kröp under den understa tråden på hagen.

Men strömmen av djur tog aldrig slut kändes det som och fast jag fumlade med jacka, blixtlås, telefon osv hann jag både filma och ta flera kort.

Som ni kan se är bildkvalitén usel men det var nästan beckmörkt och filmerna blev kolsvarta.

Jag tror faktiskt att det var uppemot 50 dovisar som sprang in i hagen och vidare till ett annat fält och det otroliga var att Vicke under hela denna tid stod blickstilla och åt sitt ensilage typ 20 meter bort!

Det var så fint att se hur försiktigt dovisarna kröp under tråden; det tackar jag för! Jag trodde ju innan flytten till Ryhus att jag skulle få laga hagar varje vecka typ!

Lördag- morotspengar

Så här höga ”klackar” lossnade från Vickes hovar vid intaget igår kväll och nu på morgonen återstod inget av snön.

Jag red åter i ridhuset och var klar lagom tills det var dags för ett bokat besök av en ”bajsköpare” 🙂 .

Det var en kvinna som ville ha färsk gödsel till sin kompost och för att tillgodose denna önskan har jag samlat bajs i sopsäckar hela veckan.

Om ni undrar hur mycket gödsel 2 hästar producerar på 6 dagar den tid de står i box kan jag meddela att det blir 4 svintunga säckar som knappt går att lyfta.

Med iväg kom bajset och hästarna fick 40 kronor på sitt morotskonto (nej jag skojar…de har inget sådant konto men får morötter så det räcker och blir över…).