Månadsarkiv: april 2010

Fredag- hos Ebba igen

Idag var det åter dags att åka till Ebba- denna gången för att hon skulle rida.

Passet gick lika bra som vanligt och hon red också de sedvanliga rörelserna.

Nu handlar det mycket om att få bättre kvalité på skolorna och galoppen och inte att introducera något nytt för Archie.

Ebba märker skillnad (dvs förbättringar) på det hon tränar med Archie och det SKA hon ju också göra- det är därför vi åker dit höll jag på att säga.

Skämt å sido men det är givetvis roligt att ridningen fungerar och Archie trivs med henne.

Men herregud….någon måtta får det väl ändå vara…

….eller????

Ibland är det skönt att vi har sådan superkoll på allting i lilla Sverige men ibland, som i exemplet nedan blir jag mer förundrad!

Fast det är bra att nu ha blivit medvetandegjord över hur saker och ting kan utvecklas för det som Piia ”gjorde” hade jag mycket väl också kunnat fixa….

http://www.sporthasten.se/artiklar/piia-pantsu-orsakade-flygstopp

 

Speciella annonser, del 70 (förmänskligande av hästar?)


Själv föredrar jag den mer traditionella saltstenen- dvs den som verkligen innehåller just SALT. Fast Archie vägrar att befatta sig med saltstenar (annat än att han kan dra loss dom från hållaren) så medan stenen blir dammigare och dammigare får han lös-salt i maten varje dag.

Fick hem ett annonsblad från Granngården härom dagen och där erbjuds man att köpa salt-stenar i 3 pack för 109:–.

Inget konstigt med det kan man tycka bortsett från det faktum att salt (???)-stenarna är i smakerna banan (????), mint (????) och honung/klöver.

Att den sistnämnda smaken har något som helst med häst att göra kan jag väl köpa lite så där långsökt men banan och mint????

Och hur kan man kalla en SLICK-sten för SALT-sten när den smakar banan? Sedan undrar jag i mitt stilla sinne varför man ska låta sin häst slicka på något med banan och minstsmak- men det är ju jag det…..

Utan täcke- and lived to tell!

Dessa bilder tog jag igår vid 16.30- som ni förstår betyder det att Arch överlevde hela dagen utan täcke och även i morse stod han stadigt på sina ben trots en natt utan särk.
Skämt å sido men det ska bli skönt att tvätta och hänga undan vintergarderoben, det tror jag inte bara jag utan även Archie tycker.
Sedan ska jag inte sticka under stol med att det mycket väl kan inträffa att Archie får på sig ett tunnt täcke även de kommande, varma månaderna beroende på väder och andra omständigheter.
Skulle regnet piska och kalla vindar blåsa så är jag inte så rabiat att jag tvunget ska ha hästen gående utan täcke ”bara för att det är sommar” och samma sak gäller om jag vet med mig att jag kommer att vara superstressad till träning/ tävling/ whatever och inte vill riskera att mötas av en lerhög om hagarna skulle bli jätte-dyngiga av en eller annan anledning.
Huruvuda det i detta stallet finns mycket flygfän sommartid har jag inte hunnit upptäcka än men skulle så vara fallet är jag inte heller främmande för att sätta på Archie ett flugtäcke, hellre än att han ska stå och piska irriterat med svansen i flera timmar varje dag.
Våra rasthagar är mycket små, gräshagarna något större men det är inte precis så att Archie springer omkring och därför lätt blir varm om han skulle råka få ett täcke på sig. Han står mest och hänger i någon hörna och då är min erfarenhet att det ska en otrolig värme till för att hästar ska stå och svettas med tunna täcken.
Men givetvis anpassar jag mig efter uppkomna situationer och skriver därför varken i sten att jag nu har slutat med täcke eller ska använda det hur ofta som helst.
Jag föredrar att ha hästen täckeslös så mycket det går men ser som sagt också situationer då det kan vara befogat med lite skydd mot smuts, insekter eller vad det nu må vara. Osvuret är bäst eller vad är det man brukar säga?

Speciella annonser, del 68 (bete)

http://www.blocket.se/malmo/Sommarbete_Eskilstorps_angar_27155317.htm?ca=23_11&w=1

Ett bete som jag av olika anledningar väl känner till och som jag personligen aldrig skulle varken våga eller vilja släppa min häst på.

Att betet de år jag varit där varit otroligt magert är väl sin sak, det kan ju passa lättfödda hästar men att det inte finns så mycket som en buske och än mindre ett träd eller annat att söka skydd under och att man ”föser ihop” mer än 50-talet hästar varav många är helt främmande för varandra skulle jag aldrig vilja/våga utsätta min häst för.

Man har ju som enskild hästägare inte den minsta aning om vad de andra hästarna är för några och/ eller om de har några smitsamma åkommor.

Tyvärr tror jag att många stirrar sig blinda på det mycket förmånliga priset för betet men min erfarenhet är att man oftast får det man betalar för och i detta fallet är det absolut så.

Jag blir lika förvånad varje år att folk tycks lägga så lite tid och engagemang på att hitta långt bättre beten till sina hästar- för de finns, i alla fall i hästtäta Skåne!

Torsdag- hopp utan stopp

I morse var tanken att jag skulle hoppa och jag hoppades (observera ordvisten) att det skulle stå några hinder framme.

Och det gjorde det- en hel hög till och med!

Jag värmde upp genom att rida på 10-meters volter runt de olika hinderna i trav och galopp och red även lite förvänd galopp.

Tränade också en del på galoppfattningar från skritt där fokus låg på omedelbar fattning för hjälpen och därefter omedelbart ”driv” i galoppen- inte flera såsiga steg som start :=).

I volterna fokuserade jag på att bibehålla tempot inne i själva volten också, det är lätt att hästen börjar sacka ju mindre volt man gör. Alltså samma tempo in, i volten och efter volten!

Archie kändes genomgående ”med” trots hacket som, hur det än är, inte är ett lika finstämt instrument för dressyrridning som träns eller kandar.

När vi hade värmt upp travhoppade jag en del och fokus här låg på ”snärtiga” språng. Archie blir gärna lite nonchalant om jag hoppar i trav- visst tar han sig över hinderna men inte så engagerat som han kan om han vill :=).

Hoppade både med och utan travbom före hinderna och det var inga som helst problem.

Därefter övergick jag till lite hoppning av enstaka hinder och några i följd och sedan hoppade jag serien nedan; räcke- 3 galoppsprång till en kyrssoxer och därefter 2 galoppsprång till ett nytt räcke.

Serier börjar bli något som Archie hoppar väldigt lätt och okomplicerat- han har väl förstått att det bara är att ”rulla på” om man inte gör det svårare än det är.

I yngre dagar smet han gärna förbi hinder nummer 2 eller 3 om han fick chansen men det var länge sedan han ens gjorde något sådant försök.

När vi hade seglat över serien några gånger avslutade jag med att för ovanlighetens skull hoppa en liten bana på 7 hinder. Jag brukar ha svårt att behålla fokus på så ”många” hinder i rad- i alla fall om jag vill få till fina språng- och det vill jag.

Men idag flöt det på riktigt bra även om en del hinder var av den ”nergrävda” sorten :=).

Hoppade först serien, därefter gröna kryssoxern, sedan flagghindret, vattenmattan och sist den andra gröna oxern.

När den avancerade banhoppningen var avklarad avslutade jag med lite av de övningar jag börjat passet med och eftersom Archie kändes lika fin som då avbröt jag tämligen snabbt och skrittade ut med honom och Pippi i stället.

Fattade ett drastiskt (tadaaaa…..) beslut efter ridningen och efter att jag konstaterat att temperaturen numera är uppe i hela 12 grader: idag ska Archie få gå ut utan täcke!

Vad sägs om denna livsomvälvande idé?

Kommer Archie att klara eventuellt regn- han är ju trots allt gjord av sockervadd (skulle man kunna tro i alla fall- så som ägaren klemar med honom ibland….)?

Kommer hårda vindar att slita loss delar av hårremmen om inte ett täcke skyddar honom?

Följ den spännande upplösningen i morgon- finns det någon häst kvar att rapportera om då?

Onsdag- hos Ebba

Tyckte Archie såg ovanligt nöjd ut när jag kom på eftermiddagen och det berodde säkert på att han hade fått gå i gräshage hela dagen, annars har vi varit hänvisade till grushagarna under en längre tid så att gräset skulle få en chans att växa.

Färden till Ebba blev mindre dramatisk än förra veckan och jag slapp både köer, snöfall och annat störande:-).

Träningen gick bra och vi övade på skolor utmed långsidorna, skänkelvikning på diagonalen, rättvänd och förvänd galopp på volt och övergångar till trav och skritt ur galopp. Övergångar från trav till skritt gjorde jag genom att rida serpentiner i trav och bryta av till skritt på medellinjen för att sedan trava igen.

Efter passet hade jag påPASSLIGT tagit med mig en stor spann med lock innehållande varmvatten från stallet så att Archie slapp åka hem intorkad av svett.

Efter lite pyssel och snack med stallkamrater kunde jag köra hem för en kortare cykeltur med make och hund innan det var dags för den älskade soffan!

Favorit i repris (tips på bästa whippet-bloggen)


En av dessa degklumpar ska sedermera bli den smäckra snabb-springaren Soya Karlsson!

Ja, ja….jag vet att jag är både tjatig och partisk men vill man titta på roliga, vackra, söta, fina bilder på whippet så finns det enligt mig ingen bättre blogg än

http://pm.webblogg.se/

Vill man se hur lilla Mimmi såg ut som valp finns det en hel del bilder i bloggens arkiv från januari 2008 och framåt! (obs Z-kullen och inte Y-kullen- hon heter ju Zingy Beauty)