Månadsarkiv: februari 2019

Torsdag- stämde

Vissa dagar är man glad att väderleksprognosen stämmer 🙂 !

Herr Vicke hoppas jag har njutit av en vilodag i solen efter 15 minuters longering på utebanan.

Skönt när värmen torkar upp all gegga- till nästa omgång av regn….

Periodare

Lustigt det här med frukostvanor; en del (vinkar till min man) äter samma frukost år ut och år in medan andra kräver ständig variation.

Själv är jag oftast en ”periodare”; plötsligt får jag cravings efter något visst som jag sedan äter i flera dagar/ veckor i sträck och så tröttnar jag och kör något annat lika länge i stället.

På sommaren kan det mycket väl vara fil och müsli/ cornflakes medan jag absolut inte kan äta denna typ av mat (dvs kall) på vintern.

Just nu är jag för övrigt inne i en våffelperiod 🙂 !

Hur ser era frukostvanor ut?

Onsdag- filmad och täckessvårt

När jag körde från Malmö klockan 7 i morse var det plus 4 grader, mellan Dalby och Staffanstorp var det minus 2 och framme vid stallet nollgradigt !?!

Nu i eftermiddag gissar jag att det är nästan 10 grader varmt medan det i natt säkert blir nollgradigt igen så det är inte lätt att veta hur man ska ”klä” hästen för att den varken ska frysa eller svettas.

Jag har valt ett mycket urtvättat termotäcke som en gång i tiden kanske var ett 150-200 grams, det känns som en lagom kompromiss.

Idag blev det ett dressyrpass på utebanan och för ovanlighetens skull var en stallkamrat på plats och kunde filma i 4 minuter.

Detta räckte för att i efterhand konstatera att det inte var någon Isabelle Werth- kopia som satt och försökte gunga lite bättre rytm i galoppen, tyvärr men föga förvånande 🙂 .

Värdet att att någon filmar kan dock inte poängteras nog- tänk om man hade haft denna hjälp ofta (då hade man kanske slutat rida i ren desperation förvisso….sade den självkritiska….).

En box är en box men en hage…

Ibland bättre än hage?

Läste följande på Facebook som fick mig att fundera vidare:

Jag vet inte men allt detta hysteri om att det borde vara förbjudet att inte ha sina hästar i hage varje dag så borde det ta mej fan vara lika förbjudet att ha sina hästar i 100% leriga hagar en hel dag och än värre ställa in dom i sin box utan att spola benen, NOGA!

Det jag själv tänker och har skrivit om flera gånger på bloggen är hur en del hästägare verkar ha fixerat sig totalt vid det här med hagvistelse i allmänhet och antalet timmar hästen är där i synnerhet.

Ni vet vid det här laget att jag (givetvis) är FÖR många timmar i hage men jag tycker inte att det ska ske på bekostnad av allt annat så att säga.

Har tex en bekant som är helt fixerad vid att hens häst ”måste” vara ute i just 12 timmar, no matter what.

Det spelar ingen roll om regnet vräker ner under dessa 12 timmar eller längre och det ska sägas att hästen går, dvs mestadels STÅR i en liten grushage utan fri tillgång på mat.

Och det är det som är ”grejen” med hagvistelse tycker jag; att hagen kan se ut på så många olika vis- till skillnad på boxen.

En box är liksom en box men hagen; den kan variera oerhört i storlek, underlag, kupering, tillgång på gräs/ utlagd mat, sällskap av en eller x antal hästar eller ingen alls, tillgång på träd/ vindskydd osv i nästan all oändlighet.

Och för mig är det tex en enorm skillnad på att ha hästen i en liten grusruta utan mat och sällskap eller i en enorm gräshage med sällskap och vindskydd.

I det förstnämnda fallet kan jag tycka att hästen står minst lika bra om inte bättre inomhus vid tex ihållande regn medan jag i det andra fallet kan tycka att hästen har det bättre ute.

Har hästen luftvägsproblem är det väl alltid bättre att vara ute än inne men att stå stilla i djup lera i hällande ösregn eller stå stilla i en box- där skulle jag gärna vilja veta varför vissa anser att hagen är bättre?

Tisdag- ta två, betala för en

Tisdagar är, liksom fredagar, oftast mina träningsdagar för Nina, så även idag.

Vi kör en väldigt bra setup sedan en tid tillbaka och som jag tycker ger mervärde.

Först rider jag och visar då främst övergångar, samlad galopp och bakdelsvändningar, därefter rider Nina en kvart ungefär och då blir det mest skolor och lite galoppjobb och sedan sitter jag upp igen och försöker upprepa det hon precis har gjort 🙂 .

Som jag nämnt tidigare tycker jag att det är jättebra att dels SE sin häst och ”vad den gör” och dels få hjälp av en skickligare ryttare som dessutom själv också kanske har lättare att hjälpa en när hen har suttit på hästen. Win-win alltigenom som jag och Nina ser det och även om Vicke pustar lite så är han med på noterna väldigt bra.

Skönt att se att Nina väldigt snabbt kommer till den ridning vi eftersträvar (bärigare galopp, bättre skolor)- det hade varit långt tråkigare om hon behövde sitta och liksom verkligen jobba igenom hästen i en timme eller så.

Efter träningen hade det hunnit bli 6 plusgrader och ytterligare några till var utlovade senare så det går onekligen mot bättre tider även på väderfronten.

Andra ryttare

Utlånad till stallkamrat

Ni som har läst bloggen länge kommer säkert ihåg att Olof ett tag red Vicke en gång i veckan vilket utvecklade hästen jättemycket.

Bland annat var det helt och hållet Olof som lärde Vicke att byta i varje och ska jag gissa hade jag själv aldrig lyckats med det projektet eftersom jag är på tok för oerfaren medan det inte alls tog Olof många gånger innan han lyckades väldigt bra.

Nu var det ett tag sedan Olof red Vicke och vi har inte heller kunnat få till några träningar eftersom han inte längre kan ha dessa på dagtid på grund av nytt jobb men jag tränar regelbundet för Nina och har nu också fått ridhjälp av henne några gånger.

Och det är så roligt och givetvis också givande att se en skicklig ryttare på ens häst!

Det är väldigt lätt att bli hemmablind tycker jag och i mitt fall har det bland annat fått till följd att jag ”nöjt mig med för lite”, jag har tyckt att allt möjligt har varit ”good enough” medan det egentligen inte alls har varit det.

Domarna vill alla ha bättre bärighet i galoppen tex, skolorna är för raka osv.

Och att någon annan sitter upp och både känner hur hästen känns för att lättare kunna instruera och att hästen får bättre ryttarsignaler från någon annan- det ser jag verkligen som win-win!

Hur resonerar ni?

Vill ni att er instruktör sitter upp ibland eller inte? Spelar det er någon roll om tränaren kan/ vill rida eller ej?

Och om inte tränaren; har ni någon annan form av ridhjälp?