Månadsarkiv: oktober 2012

Ullaredsfråga

Så vida inte något oväntat inträffar är det meningen att jag ska åka till Ullared imorgon.

Ni kommer säkert att få titta på en del inspirationsbilder efteråt men jag undrar ändå:

Finns det något speciellt ni vill att jag ska hålla utkik efter?

Mera onsdag- hejdå E och tack för ingenting!

Idag var det äntligen dags för Kreon att träffa fysioterapeuten E; ett besök som var inplanerat till samma vecka som Kreon diagnosticerades med knäledsinflammation men fick helt naturligt skjutas upp.

Med idag kom hon och efter en genomgång av lilla hästen gav hon mig lika fint besked som veterinären gjorde i förra veckan; Kreon kändes helt ua, behövde ingen behandling what so ever och nu är det bara upp till ryttaren att träna upp honom.

”Det blev ett dyrt besök för ingenting” sa E men jag betalar faktiskt hellre för det än för att få veta att hästen har spänningar både här och där.

Men så har det faktiskt aldrig varit med någon av mina hästar så någon gör jag väl rätt ).

Både E och jag tror på allsidig träning även för en dressyrhäst och det upplägget har jag inga planer på att överge.

Kreon njöt i fulla drag…..

….och verkade uppskatta att blå knådad på.

Onsdag- hejdå gramanen och tack för hjälpen!

”Åhhh…låt det aldrig ta slut”; ja, det var så jag kände i slutet av morgonens ridpass.

Jag ville bara rida vidare i en evighet men besinnade mig efter ändå ganska många varv i en för Kreon mycket härlig trav.

Sedan jag slutade att rida med gramanen har jag fått ett helt annat sug i tyglarna och medan Kreon tidigare gärna knäppte av lite i nacken så känner man nu ett härligt ”motstånd” och att näsan är mycket mer framme.

Och innan eventuella gramanhatare börjar sjunga ”we told you so” i kör så vill jag bara säga följande:

Jag har hela tiden varit väldigt medveten om gramanens för och nackdelar i just Kreons fall och har ju också tidigare berättat om hur jag resonerat i denna fråga; att jag under en period valde att ”ta det onda med det goda” dvs känna mig säkrare i sadeln med gramanen och våga rida i stället för att riskera att bli rädd när Kreon höll på som värst även om nackdelen blev en häst som kunde dra in näsan och inte riktigt ta stöd framtill.

Och jag är inte främmande för att ta till gramanen igen (tex vid uteridning) skulle jag känna ett behov, jag tycker trots allt att den hjälpt mig väldigt mycket.

Men idag fick jag alltså till en väldigt ”kadensig” trav som också gick bar att reglera, både vad gällde form men också takt och tempo.

Sedan ska jag vara ärlig och säga att jag (tyvärr) tror att traven KÄNNS ännu bättre än vad den SER UT- det finns dock gränser för hur mycket man kan förbättra en gångart och jag har svårt att tro att Kreon är färdig för världscupen redan nu 🙂 !

I eftermiddag väntar ett efterlängtat besök- rapport kommer i kväll!     

Dagens (samvets)fråga

Scenario:

Du har din häst uppstallad i ett 20-hästars inackorderingsstall.

En av hästarna blir halt och ägaren tar dit en veterinär.

Hästägaren frågar efter besöket om du kan låna denne ca 900 kronor vilket en 10-dagars Metacam-kur kommer att kosta.

Enligt hästägaren har denne inte pengarna förrän vid nästa lön och då du får frågan är det den 19:e.

Vad gör du?

* Lånar ut pengarna trots att du egentligen inte vill men gör det för att du tycker synd om hästen.

* Lånar ut pengarna och tycker inte att det är något konstigt alls- nästa gång kanske du behöver låna pengar.

*Lånar INTE ut några pengar.

Tisdag- fin galopp i regn och rusk

Insåg igår eftermiddag att det verkligen var tur att jag utnyttjade det finna vädret i helgen till att rida utomhus för när jag kom till stallet regnade det och var hur gråmulet som helst och så fortsatte det hela kvällen och även i morse- blä….

Till och med i mörkret på väg upp till ridhuset kunde jag se att Kreons hage, som var torr och fin i helgen nu var ”modell bassäng”- dubbel-blä…

Ridningen gick i alla fall fin-fint och den initiala segheten från igår var borta, kanske för att jag hade tagit på mig sporrarna idag?

Jag fick en riktigt otäck Archie-flashback igår när jag tryckte på med skänklarna och reaktionen blev….nothing….det vill jag inte uppleva flera gånger.

Idag njöt jag framför allt av Kreons höger-galopp som känns sååå fin…den har ju alltid varit lite av hans ”paradnummer” även när han inte kunde någonting ha ha.

Nu galopperar han så samlat och väldigt uppe med näsan men han började också denna gångart idag med att ”leka” lite med sin ägare och påbörja ansatser till piruetter och byten- det kändes som att han ville förekomma mig eftersom jag ju gjorde några byten igår och han kan börja hitta på sådana här grejer när han inte lyssnar som jag vill.

Jag fick tala om att ”nej…du ska varken byta eller göra piruetter” genom att fortsätta rida framåt med tydliga och framåtdrivande hjälper och då slutade svajandet snabbt.

TR-ändringar; så blir det

Om de nya ändringarna kan du läsa här.

Det verkar faktiskt som att man har lyssnat på ”folket” vad gäller anmälningsavgiften till dressyrtävlingar för det var väldigt många som hade tagit chansen och kommenterat just detta förslag läste jag.

Bra att det blir frivilligt- då kan stockholmarna använda sig av detta som en nödlösning på sitt problem med för få tävlingar i relation till tävlande och vi andra kan få ha kvar anmälningarna så som det är nu.

Fråga från en läsare om dyra hästar

På tal om diskussionerna kring insamlingen till Sara Algotssons häst fick jag en bloggkommentar och fråga från en läsare som skriver ”jag skulle ALDRIG våga äga en sån häst, än mindre rida den eller släppa ut den i hagen och ALDRIG våga rida fälttävlan 🙂 Kan du inte ha en bloggfråga på hur dyr häst folk skulle ”våga” ha, Birgitta?”

Ja, det var ju ett intressant spörsmål tycker jag och jag bollar frågan vidare till er kära läsare.

Hur mycket skulle en häst du köper ”få” kosta om du så att säga skulle använda dig av dina egna pengar, dvs pengar som du har tjänat ihop och sparat på egen hand?

Skulle du resonera annorlunda om det i stället handlade om pengar som du tex ärvt eller vunnit och på vilket sätt skulle beloppen i så fall skilja sig åt och varför?

Om jag ska svara på mina egna och bloggläsarens frågor får jag väl säga att min smärtgräns i dagsläget ligger någonstans runt 200.000 förutsatt att jag fick ut försäkringspengar för Kreon (som är försäkrad för 80 + 40).

Jag vill varken skuldsätta mig eller tömma mitt sparkonto helt utan ha möjlighet att tex köpa en bättre begagnad bil när min 12 år gamla dito rasar ihop.

Fast om jag skulle lägga 200.000 på en ny häst fick den allt vara otroligt fin och tämligen ung (säg…max 8-9 år) så att jag förhoppningsvis kunde rida på den länge medan jag sparade ihop pengar till ännu en ny häst.

Jag skulle inte ha råd (läs; TA mig råd) att helförsäkra ett så dyrt djur och så har ju fallet varit med både Archie och Kreon som inte kostade dessa summor.

Hade jag ärvt (högst osannolikt) eller vunnit (nästan lika osannolikt) typ en halv miljon eller mer hade jag kunnat tänka mig att lägga en del av dessa pengar på en fin häst men troligen ändå inte mer än….kanske 300.000.

För dom pengarna tror jag att jag hade kunnat få en häst som räcker även för mina tävlingsambitioner och en dyrare häst än så hade nog känts för riskabelt att äga…TROR JAG.

För övrigt låg min budget på 30.000 när jag köpte de första hästarna och 50.000 när jag köpte Décima. För Archie tömde jag sparkontot, han kostade 110.000.