Hej och välkommen! Jag heter Birgitta, är 58 år och har ridit sedan jag var 15. Jag bor med min man, vår hund Molly och min häst Frenchman på en gård vid Björnstorp i Skåne. Hos oss bor även en 18-årig varmblodstravare, ett sto jag kallar Bibbi och som agerar hagsmycke och sällskap åt Frenchie. Mitt stora intresse är dressyr och jag köpte Frenchie, 12 år i februari 2022 som min nya tävlingshäst i denna gren. På bloggen berättar jag framför allt om mitt liv med djuren. Dessutom tar jag dagligen upp olika diskussionsämnen, både kring hästar och annat och vill gärna veta vad just DU tycker.
Ett ämne jag tagit upp förut och som aktualiserades i helgen igen:
3 tävlingsarrangörer inom en radie på kanske 10 mil i Skåne hade likartade klasser vilket exempelvis resulterade i att det i MSV B:5 startade 4, 5 och 5 ekipage!
Det kan väl knappast vara varken sportsligt eller ekonomiskt önskvärt?
Så klart gör arrangörerna som de vill; det torde ju vara de som förlorar på att få så lite startande men jag tycker ändå att det är trist.
Om inte annat känns tävlandet lite….tja…urholkat nu för tiden….tycker i alla fall jag som var med på den tiden när 30-35 startande i en klass inte var något ovanligt.
Numera tävlar jag mer mot mig själv än för rosetterna så egentligen spelar det inte så stor roll för min egen del men jag har ”reagerat” när jag ibland har läst inlägg från tävlande som glädjestrålande har berättat att de tex blivit 2:a i en klass. När man sedan har kollat i Equipe så ser man att det bara var 4 startande i klassen och då är det i alla fall för mig inte riktigt samma sak som om man de facto hade ”blivit placerad” för med bara 4 startande är det ju bara en som får pris.
Och vara hur det vill med den saken men för mig känns det i alla fall roligare med en rosett om i alla fall….tja….minst 7-8 och gärna ännu fler deltagit än om det är 3-4 stycken.
Vi får väl se om det någonsin blir vanligt med ”stora” klasser igen eller om det nu är detta med en handfull startande som gäller för det mesta?
I förlängningen kan ovanstående innebära det positiva att ”dåliga” arrangörer bojkottas (om utbudet gör att man kan välja bättre tävlingsplatser) men risken är lika stor att även jättefina anläggningar helt går över till den långt lönsammare hoppningen och så står dressyrryttarna till slut med motsatsen till idag; nästan inga tävlingsplatser alls.
Detta ser jag i Skåne som ändå får räknas till en av de hästtätaste regionerna i Sverige, hur det ser ut i övriga landet kan jag inte uttala mig om.
Sol, värme, lite bris men inte en insekt i sikte i skogen!
Jag klättrade i några rejäla backar med Vicke som fick ta i rejält både uppför och nerför!
Det är verkligen en utmärkt träningsform om man har en redan ganska tränad häst som dessutom är ”vettig” för det kräver inte bara styrka utan även koncentration och lite mod att ta sig an så branta höjder.
Det slog (observera ordvitsen) mig på hemvägen att om jag ramlar av vid uteritt så beror det antingen på att Vicke snubblar till i någon av backarna eller att han blir rädd för något medan jag a) fotograferar och filmar eller b) har konversationer med vänner på Messenger/ svarar på mail….faran med att lita för mycket på sin häst inser jag….
Igår var jag och tävlade och för ovanlighetens skull startade jag inte förrän strax efter 20.00!
Jag var ganska nöjd med ritten; det är fortfarande lite som saknas för att jag ska vara 100% tillfreds men det går åt rätt håll.
Men det här med att tävla sent på dagen eller till och med på kvällen ….inte alls min grej kan jag säga!
Jag tävlar mycket hellre typ 8 på morgonen än 20.00 på kvällen även om det förstnämnda alternativet innebär uppstigning i ottan.
Men då kommer man förhoppningsvis hem i vettig tid och kan använda resten av dagen.
När jag tävlar sent har jag jättesvårt att fokusera på annat utan det känns mest som att hela dagen bara är en långt väntan, lite bortkastad liksom.
Sedan insåg jag också att jag nu efter flytten till ett område med så mycket vilt verkligen vill undvika att köra i mörker.
Redan någon kilometer från tävlingsplatsen kom det faktiskt ett gäng på 5-6 hjortar hoppande över den lilla landsvägen som kängurur och det är inte alltid så lätt att parera så många djur och hinna bromsa, framför allt med släp. Det var verkligen en lättnad att parkera hemma kan jag säga.
Vilken tid föredrar ni att tävla om ni får välja? Jag skulle säga runt 12- då har jag inte behövt att stiga upp tidigare än jag brukar men har ändå resten av dagen över till annat.
Idag valde jag att förmänskliga mina hästar, fullt medveten om det och att det i vissas ögon är fjantigt.
Men det bjuder jag på; jag gör så klart som jag vill med mina egna djur 🙂 !
Jag valde således att ta in dom när det började regna rejält och det dessutom hördes muller långt bort.
Hade jag haft regntäcke på Vicke hade jag ignorerat att han stod med nerböjt huvud i hagen men att han ska riskera att spänna ryggmuskler i onödan ”bara för att” (hästar tål mer än vad man tror bla bla)…..näe….inte idag.
Och även om prognosen sa ”hällregn i flera timmar” så började solen skina från en klarblå himmel efter en knapp timme så då blev det regntäcke PÅ och ut med djuren igen 🙂 🙂 🙂 !
Och efter ytterligare en liten stund fick jag gå ut och plocka av täcket för då var det plötsligt nästan högsommarvarmt?!!
Men men….jag klagar inte, tvärtom. Allt för att bromsa höst, regn och kyla välkomnas!
Precis som många andra år som hästägare har jag i år hittat några ”äppleplockarställen” som har försett mina hästar med gratis godis och vitaminer!
Vi har 2 egna träd på Ryhus som gett en del frukt och sedan har jag också hittat trädgårdsägare som varit mer än glada över att få hjälp att plocka sådant som annars bara hade ruttnat på gräsmattan.
Ett tips om ni vill ha gratis äpplen är att annonsera via Facebook; det finns alltid de som gärna vill bli av med frukt.
Så har jag gjort och har fått mycket äpplen utan att behöva köra några längre sträckor.
Precis som förra fredagen red jag idag på ”öppen bana” fast på en annan klubb.
Vi får se om jag har bättre nytta av dagens träning, förra öppna banan var utomhus medan klassen jag red blev flyttad till ridhuset i sista minuten 🙂 !
Passet idag gick bra och underlaget i ridhuset var utmärkt så det kändes helt klart värt att köra iväg.
Nu ska vi åka till ett litet ”event” med middag på Henriks jobb- det ska hållas utomhus så jag har laddat med både långkalsonger och tjock tröja ha ha!
Hatar att sitta ute och frysa och det är både mulet och lite regnigt.
Om bloggen
Bloggen drivs sedan flera år tillbaka och med dagliga uppdateringar där du får läsa om min vardag med djuren men också om sådant som jag tycker är bra, dåligt, galet eller som jag förundras över i både häst och hundvärlden (och ibland också i den “vanliga människovärlden”).
Du kommer förhoppningsvis att bli både road och oroad, provocerad och lära dig en massa nytt; både av mig och mina kloka läsare och du är mer än välkommen att själv lämna dina avtryck på bloggen.
Senaste kommentarer