Innan jag startade min egen blogg för över 2 år sedan hade jag, som alltid är bland de ”sista med det senaste” faktiskt inte läst en enda blogg vad jag kan komma ihåg.
Och så klart trodde jag då inte att jag skapade något världsunikt :=) men har sedan dess ändå blivit förvånad över hur otroligt vanligt det är att folk bloggar- ”alla gör det” känns det ibland som.
Och eftersom det finns så många som bloggar så har man också valt lite olika ”approach” på sitt bloggande.
Väldigt många skriver extremt detaljerat om sin vardag och mer eller mindre allt som händer dom och är också tämligen okritiska i sitt sätt att beskriva både händelser och personer som kan vara otroligt lätta att känna igen.
Bara i vårt stall och på jobbet finns och har det funnits flera bloggare och jag ska villigt erkänna att jag ibland har känt en viss oro för om och i så fall hur vissa situationer/ samtal/ incidenter osv som utspelat sig i stallet/ på arbetsplatsen skulle återges på nätet.
I och för sig tycker jag att man i både tal och skrift ska kunna stå för sina åsikter men det kan också vara så att den som sedan ska återge detta både överdriver, missuppfattar eller kanske inte ens har hört hela historien.
Och det är väl det som jag kan känna är bloggandets baksida; att folk kan skriva ganska mycket ”vad som helst” om lätt identifierbara personer som kanske inte har den minsta lust att figurera på nätet.
Att man vill skriva om sig själv (bloggare borde kanske kallas blottare?) må ju vara hänt men när man skriver om andra personer bör man vara ganska försiktig anser jag.
Själv har jag valt att väldigt ofta ”om-konstruera” en del av det jag skriver om just för att ingen ska känna sig utpekad eller säkert veta att det är just dom jag skriver om.
Om jag tex skriver att något hände ”häromdagen” kan det lika gärna ha inträffat för 2 år sedan, någon som beskrivs som en ”hon” kan i själva verket vara en ”han” (men inte alltid) och jag döper ofta om människor eller ändrar något annat kring deras person.
Det som händer mig själv, maken, Soya och Arch återges faktiskt alltid 100% sanningsenligt och jag skulle aldrig drömma om att tex hitta på tränings eller tävlingsresultat (sådant är dessutom superlätt att kolla upp) men vad gäller andra personer eller djur så berättar jag bara sanningsenligt om dessa (dvs utan om-konstrueringar enligt ovan) om det jag skriver om är något positivt eller i vart fall helt neutralt.
Några få folk och fä har figurerat med sina rätta namn osv tämligen frekvent: hästskötar-Lina, Lena, Birks ägare, mitt ponnybarn Sally, Corre och deras respektive hästar Mulle och Searching tex men dessa personer vet jag regelbundet läser bloggen och kommenterar och jag brukar också fråga om jag får skriva vissa saker utan att göra några ändringar så att inget sker bakom deras ryggar.
Så…som svar på bloggrubriken så vill jag nog inte påstå att jag ljuger i bloggen men däremot ändrar jag ibland på detaljer som i sak inte påverkar ”budskapet” men som ändå gör att ingen behöver känna sig ”uthängd”. Och det är så jag tycker att det ska vara.
Sedan är ingen felfri och har jag råkat trampa någon på tårna så har det inte skett avsiktligt och jag ber i så fall om ursäkt för det!
