En kommentar kring inlägget om galoppombyten igår fick mig att fundera vidare på hur hästar som lärt sig något som vi ryttare räknar som lite svårare rörelser när de lärt sig dessa lika gärna kan använda dom som ”försvar”.
Intressant är att jag sällan och aldrig 🙂 ser hästar som försvarar sig genom att göra bakdelsvändningar eller skolor tex utan det som jag ibland ser eller varit med om själv är:
Ryggning: hästen backar bakåt i försvar fast ryttaren vill att den ska gå fram. Detta är tämligen vanligt även hos väldigt orutinerade hästar och det intressanta är tycker jag hur få hästar som verkligen ryggar KORREKT på träning/ tävling när de gör det så lätt ”naturligt” i protest.
Passage: enligt MIN erfarenhet ett försvar framför allt hos hästar som i grunden kan vara lite sega- vad kan då passa bättre än att trava ÄNNU långsammare än vad ryttaren vill 🙂 ?
När Décima (som var just något seg) väl hade lärt sig passage så kunde hon ta till passage/ balanstrav när hon inte vill lyda framåtdrivande hjälper.
Jag vet en annan häst som i princip går i konstant balanstrav vilket säkert ser fint ut för den okunnige men bara är ett tecken på att hästen inte alls lyder hjälperna eftersom det inte verkar GÅ att få hästen att trava kvickare och mer framåt.
Piaff: om den sega hästen går i passage så kan piaff vara den hetsiga hästens försvar vilket Kreon redan visat tecken på. Nu när han har ett hum om vad piaff är kan han självmant ställa sig och trampa på stället men det är inte för att han vill ”vara duktig” utan för att något har hetsat upp honom. Jag kan ju som jämförelse säga att tex Heron som jag ägde i 10 år aldrig någonsin gjorde detta men så gick det absolut inte att lära honom att trampa på töm hur ihärdigt jag än försökte.
Byten: ja, det är samma sak med dessa; har hästen väl lärt sig att byta så kan man få byten både här och där och vare sig man vill eller inte. När jag höll på att lära Archie att byta var det precis detta som hände; hade jag gjort några byten så blev han så uppeldad att han därefter bytte hit och dit helt på egen hand så att säga och utan att jag VILLE ha några byten.
Har ni upplevt något av ovanstående eller är det bara jag som ridit ofrivillig svår dressyr 🙂 ?
Jag brukar få uppleva spektakulär balanstrav och små levader när vi inte är riktigt sams om tempot ute. Dvs när hästen vill rusa och jag säger nej. Ser urtjusigt ut men känns bara som en tunna nitroglycerin. Helt avknäppt i halsen, stum i sidorna och spänd som en fiolsträng. Jag har fått kommentarer om att han är såååå fin då. Suck!
Passage/balanstrav, ryggning och levad på fine grå som jag red lite. Problem med att gå FRAM om inte allt var rätt. Ursäktar honom med att han hade svåra kroppsliga problem som gjorde att han fick tas bort. De ridpass som var bra var däremot FANTASTISKA, då den bästa häst jag suttit på.
Min fina Gold kunde spansk skritt (Pass!) och bytte gärna lite på skämt när hon blev lite uppeldad, men det skulle mycket till innan det hände;)
För många år sedan skulle jag rida en träningsdistans som en kompis skulle hålla i ”för hon ville ha sällskap och två mil klarar väl min häst utan problem”. Ritten skulle ske i mycket lugnt tempo och i samlad grupp. Det jag inte tänkte på var att de gånger jag ridit ut i så stora grupper med den hästen hade det varit Hubertusjakt… Hon gick två mil i omväxlande piaff och passage, terre a terre och levader och undrade om det inte skulle komma ett ”tallyho” någon gång. Hon hade sådan träningsvärk i rygg och rumpa efter så jag tog ut vet för jag trodde hon hade korsförlamning…
Precis så gjorde Primeur när vi red hubertusjakten :-S
Ja byten hit och dit har ju hänt, men jag har aldrig någonsin tillåtet att mina hästar tar till någon balanstrav som försvar så det sker inte. (tack och lov)
Minns en privathäst på ridskolan som verkligen utnyttjade detta med balanstrav ständigt.
Så fort den inte ville gå så började den balanstrava varpå ägaren blev rädd (!) och bröt av till skritt.
Efter ett tag provade hon att trava igen- hästen började balanstrava, fick skritta på lång tygel osv….smart häst!
Hade den varit min hade den fått 2 feta skänklar i sidan 🙂 .
P går över i balanstrav när han vill vara extra duktig, när han har överskottsenergi och vill showa loss. Men, om jag skulle drämma till honom med skänklarna då skulle han bara slå över i galopp – i stället brukar jag rida skolor, och om det inte fungerar så får han göra några travökningar för att bli av med lite energin.
P kan också i jobbiga lägen bli som en ål och göra skolor åt varje håll när man bara vill rida rakt fram – det blir hela tiden någon sorts sluta. I de lägena kan han också fastna på stället och till slut bara stå och hoppa på stället. De gångerna är svårlösta 🙁