Läser en fråga på nätet där skribenten undrar varför det är så svårt att hitta foderhäst.
Vis av erfarenhet tycker jag inte att det är det minsta konstigt; vet ”tusen” exempel på folk som lånat ut hästar som återlämnats i ett mer eller mindre bedrövligt skick.
Min erfarenhet är också att det för ”vanliga” hobbyryttare är i princip omöjligt att få låna en bra häst, oavsett hur duktig man är.
Vill man ha en häst som det går att träna och tävla med måste man antingen köpa den eller KÄNNA någon som vill låna ut sin häst även om det sistnämnda är väldigt ovanligt.
Men att hitta en tränings och tävlingsbar häst att låna via annons skulle jag nästan säga är omöjligt.
Har bara hittat en sådan häst själv trots periodvis idogt letande och den hästen valde ägaren att låna ut till någon där det inte blev så bra utan ägaren fick ta hem hästen i förtid.
Sedan hade jag faktiskt en duktig och tävlingserfaren stallkamrat som fick låna en på pappret jättefin häst och vi kunde inte förstå hur hon kunde ha sådan tur.
Men även där visade det sig att hästen var lååångt knepigare än vad som framgick från början och stallkamraten valde att lämna tillbaka den.
Måste ju vara relativt ovanligt ja att folk har tävlingshästar som de vill låna ut gratis till amatörryttare på längre tid? Rent krasst är det ju ett stort värde att bara låta någon annan dra nytta av…
Exakt! Framför allt när detta ”värde” kan försvinna på ingen tid alls genom oaktsamhet och/ eller oskicklighet.
Sedan kan en fodervärd absolut även förbättra en häst men då handlar det framför allt om hästar som är outbildade, har varit skadade och ska sättas igång eller är av en ”svårare” ras för hoppning/ dressyr än ett halvblod tex (kallblod, fd travare, importhästar av okänd ras osv). Min erfarenhet.