Månadsarkiv: oktober 2016

Min knäppa katt

Jag anser ju att katter, precis som människor och hundar och hästar för den delen kan ha olika egenskaper, ”idéer” och åsikter om allt möjligt här i  livet.

Och vara olika smarta, tillgivna, misstänksamma osv.

Katten med hatten är ett ypperligt exempel på det sistnämnda och ibland retar det mig vansinnigt.

Mitt kattskrälle tycks tro att världen på vissa sätt totalt kretsar kring honom och att tex alla ljud och allt som rör sig gäller honom.

Han är aldrig avslappnad utan i ständigt stand-by läge, redo att fly från alla möjliga inbillade faror; läs: häst som flyttar sig i boxen, en människa som hostar till, en bil som närmar sig etc.

Jag önskar så att han kunde spänna av lite- det måste ta oerhört på psyket att alltid tro det värsta och springa iväg!

Det tog säkert ett år innan jag kunde klappa honom ordentligt och fortfarande är jag den enda som kan lyfta upp honom när det passar honom.

Lika många gånger passar det inte för då är det något i bakgrunden som distraherar honom och då måste han vara redo att fly…..

Till hans försvar får jag väl säga att hans mamma var likadan om inte ännu mer skygg så det är väl därifrån det kommer.

img_1237

Gårdagens Hatt 🙂 !

Fredag- regn

Dagens planer var initialt att rida ut men efter att ha studerat väderleksprognosen som hotade med regn hela dagen samt då jag dessutom kunde konstatera att det fanns hinder i ridhuset valde jag det sistnämnda, dvs att hoppa.

Jag tror att även Vicke tyckte det var roligare att småskutta i 25 minuter framför att ridas ut i regn i en timme, i alla fall kändes han fantastiskt fin!

img_1236

Clownerna höll oss fint sällskap under ritten!

img_1231

Dagens sötnos, lilla bebbi (Kaching).

Igår

img_1234

Igår var det äntligen dags: jag fick rida dressyr i Flyinges stora ridhus!

Kan inte minnas att jag har gjort detta sedan jag red unghästchampionatet i hoppning med Heron i början av 90-talet, det har ständigt kommit ”grejer” emellan, som skadade hästar tex.

Men igår klockan sent (20.34) red jag en MSV C:1 där (på 63%) och eftersom jag hade så nära hem låg jag nyduschad i sängen redan 22.00! De’ ni 🙂 !

Tillbakablickar: den galet skällande hunden

image

Nu när Molly har börjat följa med till stallet och vara med när jag rider minns jag tillbaka på hur det var när Soya började göra detsamma.

Denna milda, lugna och tysta varelse blev som förbytt när hon var med Archie i ridhuset och hade jag varit honom hade jag blivit tokig (det blev jag som ryttare).

Hon sprang efter honom och tokskällde konstant och jag satt på och vrålade ”TYYYYYST” en miljon gånger helt utan effekt!

En inte lika snäll häst hade sparkat ihjäl henne men jag brukade skoja och säga att hade någon frågat Archie ”håller du inte på att bli tokig på den där hunden” så hade han på fullt allvar svarat ”vilken hund”!

Säger väl en del om hans oförmåga att bli energisk och elektrisk….

En gång tänkte jag att jag skulle ha med Soya när jag tömkörde eller longerade så att jag kunde drämma till henne med pisken när hon bokstavligen hängde i Archies svans men det hade jag inget för heller- hon struntade fullständigt i både mig och pisken.

Som om inte allt detta vore nog rusade lilla Soya även in till hästarna i de hagar vi gick förbi- fullständigt livsfarligt så klart!

Men efter några veckor så hände absolut inget särskilt utan från en dag till en annan upphörde allt jag precis har berättat om.

Soya skällde ALDRIG någonsin mer på hästar- vare sig när man red eller i hagen och så var det inte mer med det!

Lite konstigt men så var det!

Torsdag- trött

Är det bara jag som känner att energinivån har rasat med typ tusen procent?

Känner mig antingen lite eller mycket trött för det mesta och det är så tråkigt!

Idag ska jag inte rida förrän sent ikväll- får passa på och vila mig under dagen!

img_1222

Messy är nu såld som hopphäst och nya ägaren är jättenöjd.

Här löshoppar Loppan efter försäljning.

Hoppas kunna fortsätta att följa henne då detta är en häst jag verkligen tror på!

Träna in absurdum eller ta en genväg?

image

En person som undrade över vilket som var det bästa lugnande medlet att ge vid klippning fick detta svaret:

”Låter dyrt att använda onödiga preparat som kan vid träning & tid tränas bort.
Hästarna har ju de flesta av oss ändå införskaffat för å ha ett förhållande i samspel med eller hur?”

Själv blir jag bara så trött på dessa ”trädkramare” som ser så mycket som att bruka våld på hästen, fysiskt eller psykiskt.

Personligen tycker jag inte att man ska tveka en sekund kring huruvida man ska ge en häst lugnande om det finns minsta risk för att den blir ”dum” vid klippning, därtill har jag för mycket egen erfarenhet kring vad som kan hända.

Man är i en otroligt utsatt ställning när man klipper hästar, framför allt under magen och vid ljumskarna och vill det sig illa så kan hästen ”skicka” en så det står härliga till….

Har själv varit med om en otäck incident för många år sedan som jag tycker verkligen visar hästars kraft.

Jag blev ombedd att klippa en häst som var så dum att den hade sparkat föregående klippare och nu ville man ta det säkra före det osäkra och klippa hästen på klinik, i tvångsspilta.

Jag samtyckte till att klippa under dessa omständigheter, särskilt då hästen dessutom skulle få Domosedan.

När klippningen påbörjades var hästen således drogad, stod i tvångsspilta och hade dessutom 2 bremsar, en över näsan och en i ena örat.

TROTS detta, och trots att jag visste att den kunde vara dum och således var liksom beredd lyckades den sparka mig när jag skulle klippa baksidan av ett bakben.

Både jag och klippmaskinen flög åt var sitt håll på det stenhårda golvet, skären gick itu och en guldring jag hade på mig blev böjd eftersom jag landade på min hand?!?!?!?

Det kunde så klart ha gått ännu värre och sedan dess klipper jag inte så besvärliga hästar- det är helt enkelt inte lönt att riskera sitt liv för den summa en klippning inbringar.

Och jag tycker som sagt att man inte ska tveka en sekund att droga en häst som ”bär sig åt”- med lugnande i kroppen blir det just lugnare för alla inblandade och det är svårt nog att klippa ändå- utan att jaga en häst på stallgången, hoppa undan för sparkar osv.

Onsdag- choklad

Idag har jag och Molly varit och motionerat Vicke i ottan- var 6:e vecka jobbar jag dagtid en dag och då vill jag ha hunnit rida innan.

Det blev ett pass i ridhuset med fokus på formen- precis som igår.

På jobbet blev jag uppvaktad i efterskott och fick en jättefin blomsterbukett samt en chokladprovning för två som jag tänkte ta med Henrik på!

Du milde SKAP-are (om hästrengöring)

Ni observerade väl ordvitsen 🙂 ?

Äckligt, eller hur?

Dagens fråga är om ni som har valacker/ hingstar brukar ägna er åt ”skap-rengöring”?

Jag gör det extremt sällan, tänker liksom inte på det och de gånger jag har gjort det har jag inte funnit några större mängder ”gegga”.

Men man borde nog ta en liten koll regelbundet inser jag….