Sitter och läser ett inlägg om det här med att vara ”lyckligt lottad” där skribenten menar att det långt mer handlar om vad man själv GÖR än att man är/ har varit just lyckligt lottad.
Själv skulle jag vilja säga att det är en kombination av båda.
Man kan absolut vara lyckligt lottad så tillvida att man föds med eller får/ har vissa ”fördelar” som underlättar i varierande grad i livet.
De som vägrar att se och erkänna detta är naiva menar jag och vill inte se sanningen.
Sedan kan man utan tvekan komma minst lika långt och längre genom eget agerande så att säga; om det så handlar om träning, arbete, utbildning osv.
Men åter igen så kan man inte komma ifrån att en del saker rustar oss bättre för livet, om det så handlar om att man föds i ett ”bra” land, har bra föräldrar, bra ekonomi, bra genetiska förutsättningar eller vad det nu än kan handla om.
Jag har tänkt på detta ibland när jag jobbar med min egen häst.
Sådant som har tagit jättelång tid att utveckla hos honom har en del hästar ”gratis” redan vid inridningen.
Den elasticitet, förmåga till samling eller ökningar tex som jag har tränat i år liksom bara finns hos vissa hästar.
Klart som f..n att detta underlättar även om dessa hästar så klart kan ha andra svårigheter.
Tänkte också på det nyligen då jag studerade en häst som inte ridits på flera månader.
Den ser jättefin ut i kroppen och när den nu reds bar den upp sig hur fint som helst medan det finns hästar som ”rasar ihop” bara efter en kortare vila, både rent kroppsligt men också ridmässigt.
Ja, olika falla livets lotter…det menar jag, att man sedan kan påverka mycket men inte allt är en annan sak….
Senaste kommentarer