Idag är jag oproportionerligt nöjd/ stolt över att jag i morse kunde rida normalt i skogen för första gången på ca 5 månader. Var t.o.m. tvungen att ringa en god vän och skryta lite och hon som med egna ögon sett hur Frenchie kan vara en liten apa instämde i att vi var duktiga hi hi.
Frenchie var ju kopiöst istadig ett tag i somras och vägrade lämna stallplanen när det var som värst och idag kunde jag trava och galoppera helt normalt under vår tidigare vanliga runda.
Detta är ju en häst som till 99% har 2 lägen och sällan något mitt emellan, antingen snäll och med fantastiskt fin känsla ute eller totalt istadig och fastfrusen i marken med ibland otäcka sidokast och backningar om man går på honom. Inget som tant Birgitta uppskattar alls och alla mina tidigare hästar utom Kreon skulle aldrig drömma om att hålla på på detta viset.
Kreon var också extremt istadig att rida ut men det enda han gjorde var att frysa fast och möjligen backa liiiite men det blev aldrig risk för avramling som det verkligen är med Frenchie när han tvärkastar sig. Ni kan inte ana (jo det kan ni nog….) hur mycket jag älskar mitt säkerhetshandtag och jag hade aldrig i livet ridit ut utan det…..
Att Frenchie blev så dum i somras tror jag till 90% berodde på insekter som han hatar och att det var ganska mycket stök med skogshuggeri i skogen. Det hade 90% av alla hästar inte tyckt om men de hade ändå accepterat läget med för Frenchie kan sådant (massa bitande insekter) ge det totala överslaget från jättesnäll till jättedum…suck…
Men idag var han bäst ❤️!
