Spontant måste jag säga att jag håller med de som ifrågasätter det kloka i att ha en HÄST som pris i ett lotteri vilket man kan läsa om här.

För ett så krävande djur vad gäller både tid, engagemang, kunnande och sist men inte minst PENGAR borde inte gå att vinna så lättvindigt, dvs enbart genom att man köpt en lott och haft TUR.

Visst; det står i artikeln att lotteri-arrangören kan hjälpa till att sälja hästen om vinnaren inte verkar vara lämplig att förvalta sin vinst men njäe….det räcker inte riktigt för mig.

Det ÄR ändå skillnad att vinna ett ”dött ting” som en tv, en mobiltelefon eller vad som helst som man kan ställa in i garderoben och aldrig ta fram eller själv sälja vidare till vem som helst men en häst liksom….

Sedan kan man även om man KÖPER en häst vara både olämplig och ångra sig och allt möjligt annat men att lotta ut en häst känns ändå som en ännu större risk för att det ska bli helt fel, eller?

Vad tycker ni?

Serien började tydligen för en vecka sedan- det avsnittet missade jag.

Gårdagens vågade jag mig lite tvekande på att se; jag blir bara mer om mer känslig för allt som har med ”djur-lidande” att göra så jag var rädd att jag skulle bli ledsen och/ eller vansinnig av ilska.

Det jag började med att reagera på var när djurskyddsinspektörerna skulle gå in i en hage och titta om en en häst med täcke var mager (enligt anmälan).

Inspektörerna stövlade bokstavligen  in i hagen utan varken grimma eller grimskaft och stod med en vilt främmande häst i en stor hage och tog av densamma täcket.

Mycket dumdristigt och oproffsigt enligt mig?!?!?

I djurlidande-väg som man fick se var bland annat ett kräk som hade 17 hundar i diverse äckliga burar- då var jag nära att stänga av tv:n.

Nej, det fick räcka med detta enda program känner jag.

Sedan är det bara att hoppas att de som orkar se också orkar (läs: vågar) anmäla om de känner till folk som inte sköter sina djur som de ska.

För DÄR tror jag faktiskt att det finns ett stort mörkertal- dvs djur som far illa men vars ägare ingen vågar anmäla.

Vet själv en hundägare som berättat fasansfulla omständigheter kring hur en av hennes ”vänner” vanvårdade sina hundar men som hon inte vågade anmäla. Nu är detta ett tag sedan och vi har inte längre kontakt men jag har svårt att tro att en anmälan någonsin gjordes (och jag hade inte sådan information att JAG hade kunnat göra en anmälan).

För övrigt är straffen vad gäller brott mot djur ett skämt eller snarare ett hån- DET är något som borde förändras drastiskt om jag hade haft något att säga till om!