Tycker att detta svart-vita foto på Molly taget av Henrik blev pricken över i:et på vår nymålade köksvägg!

Spinner vidare på en kommentar jag skrev igår om vad som är viktigt vs oviktigt för oss hästägare/ ryttare där jag tex tycker det är helt oviktigt för MIG om MINA hästar står stilla eller ej när jag sitter upp eller om de skrittar iväg lite lagom laid back.

Jag vet ju att detta är ett big no-no för vissa men alltså inte för mig.

Sedan har jag saker som är jätteviktiga för mig som andra inte bryr sig alls lika mycket om och vice versa.

Så detta tänkte jag att vi skulle diskutera idag: vad är viktigt och/ eller oviktigt för just dig som hästägare/ ryttare?

För mig är det tex viktigt att hästen inte far omkring på stallgången, skrapar, rycker i uppbindningarna osv- något jag ser ibland och där ägaren verkar helt obekymrad medan det riktigt kryper i kroppen på mig.

Jag tycker också att det är viktigt att kunna lasta själv och skulle ha mycket svårt att åka iväg så frekvent till Olof tex om detta inte gick. Förvisso är det oftast någon i stallet men jag åker och tränar på så vitt skilda tider att det mycket väl skulle kunna hända att ingen är där just då och hur skulle jag då komma iväg?

Över huvud taget är vardagslydnad viktigt för mig- dels för att jag är en sådan person i mig själv så att säga (som gillar ”ordning och reda”) men också för att jag har min häst i ett inackorderingsstall där det är flera personer som ska hantera honom på olika vis.

Då går det inte att ha en häst som är dum att leda, som inte går att fånga i hagen, som gör utfall när man ska fodra osv. Min hovslagare skor inte heller ”dumma” hästar så även den biten måste fungera.

En annan sak som kanske låter konstig men som är viktig för mig är att min häst klarar av (både mentalt och fysiskt) att ha begränsad daglig hagvistelse. Om det stormar och ösregnar en dag ska min häst kunna stå inne hela dagen utan att riva stallet eller skada sig själv och den ska inte heller vara beroende av 10-12 timmars daglig hagvistelse för det kan jag inte erbjuda på nuvarande anläggning och inte på ganska många andra heller som tilltalar mig i övrigt.

Jag läser ju ibland om hästar som blir väldigt stressade av att stå inne annat än typ på kvällar/ nätter och hade jag haft en sådan häst så hade JAG blivit stressad av att veta att hästen stressade…

Avslutningsvis vad gäller min hund är det extremt viktigt att ha ett djur som går att ha lös lätt. Vet att många i princip alltid har sina hundar kopplade men det är definitivt inget för mig och skulle det någon gång bli ett absolut koppeltvång i Sverige kommer jag inte att ha hund mer.

Ja, detta var några exempel från mig- vad säger ni?

Vissa lägger ner mer omsorg och kärlek än andra när hästlunchen serveras, titta bara på bilden ovan ❤️❤️❤️! Det tog nog lite tid att skiva ner äpplena så fint.

Jag öser bara ner allt i en spann…..

Samma med häst/ hundgodis; en del har alltid fickorna fulla eller i vart fall så att de kan ge hästen/ hunden en godis i princip när som helst: jag har det aldrig.

Till mitt ”försvar” får jag väl säga att Vicke proppas full av både äpplen och morötter I KRUBBAN och att Molly får så mycket godis av Henrik att hon vore galen om hon klagade 🙂 .

Just vad gäller godis är min erfarenhet att det inte finns något hundar eller hästar lär sig snabbare än att tigga och det är i sin tur något jag är allergisk mot.

Att inte kunna röra sig i köket eller stoppa något i munnen utan att ha 2 stoooora hundögon på sig eller att ha en häst som ständigt buffar i ens kläder letande efter godis. Nej tack för min del.

Brukar ni ge era djur godis?

Ett ämne jag tagit upp flera gånger.

Pratade för ett tag sedan med en person som mer eller mindre lagt utbildning av andras hästar på hyllan- i alla fall om man önskar att hen ska ha hästen uppstallad hos sig och inte så som jag och Olof har det tex; att jag kör Vicke hem till honom.

Utbildaren ansåg att det fanns för dålig lönsamhet i att utbilda andras djur och då tog denna person ändå låååångt mer i avgift än de ”skräckexempel” jag läste om på nätet i veckan.

Några tar alltså runt 5000 kronor per månad för utbildning inklusive uppstallning och påstår dessutom att det är ”vitt” och jag undrar om de inte kan räkna, ljuger eller bara nedvärderar sig själva och sin kunskap enormt?

Ett mycket enkelt räkneexempel ger vid handen att 5000 kronor i månaden blir 166 kronor om dagen och då har jag inte räknat moms, foder, strö, vatten, el, förbrukning av stallredskap, utrustning, stallunderhåll, hagar och säkert en massa andra saker.

Det finns alltså personer som påstår sig vara kunniga nog att utbilda hästar OCH förse dessa med stallplats, foder, strö samt att släppa ut dom och ta in dom från hagen, mocka, fodra och strö för mindre än 200 spänn om dagen!?!?!?!?

Alltså….jag (utan officiell utbildning) skulle inte tömköra en häst i 30 minuter för 166 spänn, än mindre även mocka osv åt den….Min tid är för dyrbar….

Räknar man bort moms, foder osv ”måste” det i princip bli att man jobbar gratis om man tar 5000 kronor vitt och åter igen; jag begriper det inte????

Att stå med risken att ha någon annans djur hos sig med allt ansvar det medför bara för att få chansen att utbilda????

Nej, ni får gärna upplysa mig om vad det är jag missar….

ps. Att ha sin hund på hundpensionat är btw oftast dyrare….

Min favorit-bild på min favorit-häst!

Sitter och läser en tråd som handlar om huruvida man skulle köpa en ful häst och börjar fundera.

Min allra, allra första häst (Flash) köpte jag ärligt talat nog mest för att den var otroligt vacker (mörk skimmel). Jag var oerhört orutinerad och det var ett felköp som jag tack och lov räddades ur då jag lyckades lämna tillbaka hästen.

Nästa häst; Menelli och hästen därpå, Heron, tyckte jag varken var fula eller vackra och tja….nog inte Décima heller.

Heron BLEV däremot väldigt vacker 100 kilo och 6 centimeter senare och faktiskt var det samma sak med Décima som också växte mycket (Heron köptes som 4-åring och Décima när hon var 3).

Archie däremot var supersöt redan som 3-åring vilket ”alla” och inte bara jag själv tyckte (jag fick höra det väldigt ofta).

Kreon var inte vacker i ordets rätta bemärkelse och tja…inte Vicke heller vid köp…inte enligt mig i alla fall.

Vicke vägde säkert minst 50 kilo mindre när jag köpte honom och han hade som en antydan till karprygg vilket mer fett och muskler har trollat bort helt.

Numera tycker jag att han ÄR vacker- inte bara subjektivt utan även rent objektivt.

Men vad säger ni om era hästar?

Tycker ni att de är vackra och är det även den ”allmänna åsikten” 🙂 ?

Ha ha…denna bilden får mig att tänka på hur det var i början av min hopptävlingskarriär.

Speakern brukade ofta ha sådant bry med att uttala mitt efternamn att jag fick måååånga sekunder extra inne på banan innan startsignal.

Sedan tävlade jag så ofta att de lärde sig…. 🙂 !