I kväll har Soya och jag varit på LC-träning i Sjöbo och som vi hade hoppats på var Soyas kille Ville den förste vi stötte på.
Som vi redan hade bestämt i förväg sprang kärleksparet det första loppet ihop och det gick väl hyfsat. Soya tog en väl stor omväg efter luren i starten men sedan rättade hon sig och som den gentleman Ville är lät han henne komma först i mål.
Det andra loppet sprang Soya med sin väninna Lilli som därmed fick sin licens.
Att just Soya hjälpte Lilli till licensen kändes extra roligt eftersom Jonathan var den första whippetägaren jag lärde känna efter att vi skaffat Soya.
Vi lärde känna varandra genom ett vinthundsforum där jag efterlyste kompisar till Soya. Jonathan skulle då precis köpa en valp, Lilli och nu är hon alltså så stor att hon har tagit licens.
Känns lite som att cirkeln har slutits….
Lite roligt var det att domaren tyckte att båda hundarna sprang mycket bra och hans kommentar om Soya ”hon är ju så SNABB” fick mig att le och tänka på snigelfarten hon har på hundkappträningarna.
Men LC är ju lite annorlunda och kräver inte sådana överljudshastigheter som just hundkapp.
Så ledsen att jag var i Stockholm och inte kunde vara där och träna min snigel. Denna helgen är det dessutom helkört att åka till Laholm, jag ska bebismysa på söndag. Javas småbebisar!
Laholm är för långt för min smak as you know :=).
Har bestämt mig för att inte träna så fanatiskt framöver då Soya nu både är i toppkondition och ju helt vet vad som förväntas av henne.
Tycker med andra ord inte att det behövs annat än ”underhållsträning”.