En omväxlande promenad (hundinlägg)

Igår träffades jag och Petra för en långpromenad med våra byrackor och denna gången blev vår vandring mer händelsrik än vanligt.

Vi hade bestämt oss för att byta ut Skrylle mot Järavallen och med facit i hand är det frågan om det var rätt beslut :).

Början av promenaden var tämligen händelsefattig men sedan hände desto mer.

När vi skulle gå igenom en del av naturreservatet där kor numera betar blev vi halvt om halvt bortjagade eller….det hade vi absolut blivit om vi inte självmant backat inför flera kor som kom i lite väl hög fart mot oss och såg allt annat än glada och stillsamma ut.

Det var bara att omdirigera rutten för vi kände verkligen inte för att insistera på att motionsspåret faktiskt går genom detta ko-område i vanliga fall, dvs när korna inte går där och blänger.

Efter komötet dröjde det inte länge innan nästa möte- denna gången med en hundägare med 8 (ÅTTA) hundar varav 4 bjässar (2 rottweilers och 2 collie-korsningar).

Detta möte blev långt mindre dramatiskt än det med sur-korna och alla hundarna hejade glatt på varandra.

Efter att ha fått några regnskurar över oss, tvingats balansera på en tunn stock över ett vattendrag för att komma vidare (hundarna tog var sitt graciöst hopp över medan Petra och jag var livrädda för att tappa balansen och dratta i) började vi närma oss våra bilar men då var det dags för nästa möte, denna gången med en kanin.

Den eländiga rackaren hoppade upp mitt framför Soya som genast flög efter den som en katapult.

Det konstiga var att kaninen var helt vit- kan det verkligen ha varit en vildkanin eller är det något kräk som har släppt ut en tamkanin rakt ut i naturen?

Nu kallade jag tillbaka Soya mycket snabbt så någon kanin-ragu blev det inte men det kändes lite konstigt med detta möte faktiskt.

Ganska många myggbett senare och efter en på grund av detta förkortad fika var det dags för hemfärd, både hundar och människor kände sig då rätt rastade efter ca 2 timmars promenix.