I morse gav jag och Kreon oss ut på den numera välbekanta ”Madde-rundan” men efter de knappa 20 minuter det tar att gå den i rask takt fortsatte vi in i utepaddocken för 15 minuters trav.
Kreon var hur snäll som helst, kanske för att han höll på att hosta ihjäl sig medan han traskade på i fin trav.
Djuret har ju en liten under-utveckling i halsen och den långa vilan verkar inte ha gagnat hostan som uppträder då och då- tvärtom.
Förhoppningsvis blir det bättre när han kommer igång mer, jag märkte inte av någon trötthet eller flåsighet i alla fall.
På eftermiddagen såg jag mig nödsakad att ge Kreon ett rejält bad- efter att inte ha kunnat rulla sig i sin mikroskopiska hage under så många veckor har han tagit igen detta med råge de 2 senaste dagarna.
Jag insåg att inte ens Gud fader och definitivt inte den i rykt inte så förtjusta ägaren skulle lyckas få Kreon ren utan att få stenlunga på köpet så det fick bli schampo och varmvatten i stället.
Enligt www.klart.se som jag försöker ha koll på ska det regna nästan hela dagen imorgon och jag vill inte ha Kreon stående utan täcke då det skyddar bandaget ganska bra men vill inte heller sätta på ett rent täcke på en häst som har några kilo grus i pälsen.
Såret ser förresten mycket fint ut än så länge- motionen har inte försämrat statusen.
Däremot får jag nog säga att Kreon är en riktig liten APA-till min fördel tack och lov och än så länge i alla fall.
Bara veterinären närmar sig hans ben för såromläggning bär han sig åt som om vi skulle amputera det och han har fått botas med Domosedan.
Jag kan däremot lätt som en plätt utföra samma procedur- som sagt än så länge.
Det är nog för att ”han älskar mig” skrev jag skämtsamt när jag avlade rapport till veterinären :)))) Mån tro….
