Fråga från en läsare om mitt (icke)tävlande

Läsaren Fanny ställer följande fråga:

”Varför tävlar du inte din häst själv? Jag har undrat det ett tag. Jag förstår ju om någon annan kan göra det bättre, men varför inte själv utvecklas med din häst?”

Jaaa du Fanny….jag har FÖRSÖKT att tävla Kreon själv och det har inte gått speciellt bra- det är det korta svaret på din fråga.

Den längre varianten är att Kreon, den handfull gånger jag tävlat honom, har visat väldigt icke-önskvärda tendenser i större eller mindre omfattning i princip alla gånger, framför allt på framridningarna men även inne på banan.

En del av dessa tendenser eller ibland även uttalat beteende (försök till stegringar, bakutsparkande) har jag dels tyckt har varit otroligt obehagliga men framför allt FARLIGA, inte bara för egen del utan även för omgivningen.

Som du kanske förstår är andra ryttare inte det minsta roade av att rida sina hästar bredvid en häst som från ingenstans tex sparkar bakut, far iväg osv och själv vill jag heller definitivt inte vara orsak till att någon annan skadar sig pga mig/ min häst. Det KAN så klart hända ”vem som helst” om olyckan är framme men om man VET att man har en ”oberäknelig” och för andra potentiellt farlig häst tycker jag verkligen att man ska tänka sig både en och två gånger för innan man tar ut den på tävling. Jag hade själv verkligen inte velat möta sådana hästar på framridningen och blir väldigt illa till mods de gånger jag rider med ”otäcka” hästar- för det förekommer.

Hade jag varit yngre och inte så smart som jag ändå har lyckats bli med årens lopp så HADE jag fortsatt att tävla Kreon själv och förmodligen misslyckats kapitalt samt kanske även orsakat en eller flera olyckor på vägen (se ovan).

Om du läser att till och med X, en avsevärt skickligare och långt mer erfaren ryttare än jag har problem med hästen då den beter sig likartat med honom som med mig fast i en ”mildare form”- just eftersom han ÄR skickligare så förstår du kanske det kloka i mitt val.

Tro mig- jag vill INGET HELLRE än att tävla Kreon; han är köpt enkom för detta ändamål och det är min högsta önskan att detta kan uppfyllas snart (och helst redan igår) men att inbilla mig att vi ska ”utvecklas tillsammans” på tävlingsbanorna (så som du föreslår)  JUST NU vore vansinne.

Jag vet en hel del vuxna människor som inte är ett dugg intresserade av att tävla själv men finner nöje i att SE sin häst tävla. Det nöjet har jag också MEN jag skulle ÄNDÅ tusen gånger hellre sitta i sadeln själv om jag trodde att detta var det smartaste.

Hur otroligt trevlig och skicklig X än är (och det är han) så tillhör jag inte skaran som ser det som lite av en fjäder i hatten att en duktigare ryttare sitter på deras häst och liksom solar sig i glansen av detta och ”tar åt sig äran”.

För mig är detta varken ett självändamål eller för den delen en billig historia som jag gör ”bara för att jag kan” utan detta är en klok lösning som jag är extremt tacksam över att jag har kunnat ta till vara SÅ LÄNGE DET BEHÖVS.

Om Gud är god (sa ateisten) kommer jag att kunna tävla själv nästa år- jag ska i alla fall göra allt som står i min makt för att försöka få Kreon så skolad att jag bedömer att jag kan och vågar göra detta utan att riskera varken mig själv eller andra.

10 kommentarer Skriv kommentar

  1. Jannike

    Mycket klokt! Själv är jag ingen tävlingsmänniska och min häst långt ifrån redo för tävling än men får se om det blir jag eller någon mer estetiskt tilltalade ryttare som tävlar honom är det beger sig.

    Svara
  2. Fanny

    Jag menade att du och din häst kan ju träna samman er på hemmaplan, för vad tjänar det till att X får det att fungera om inte du ändå klarar ut det.

    Svara
    • Birgitta

      Jag vet inte hur mycket du läst på bloggen men det är ju JAG som rider hästen 90 % av tiden och ”tränar oss samman på hemmaplan” som du uttrycker det.
      Och detta går mestadels mycket bra så jag vet inte riktigt vad du mer tycker att jag borde göra.

      Svara
  3. Matilda H

    Jag tror det är lite så som Fanny säger och även AnnH , jag gillade det AnnH skrev om att bråk föder bråk och det tror jag stenhårt på. Om hästen tar över någonstans och lyckas med det kommer det sprida sig till andra situationer oxå.. till slut kan man inte rida någonstans för att hästen börjar bråka. Det där är en sak mellan Kreon och dig eller X och Kreon. Hästar är inte dummare än att dom vet var gränsen går och med vem gränsen går. Även om X lyckas få Kreon att gå bättre på tävling så är det nog för att Kreon har mer respekt för X än för dig. Jag tror att när du lyckas få Kreon att fungera i alla situationer så kommer han även fungera på tävlingsbanan. Eller så får du helt enkelt göra som AnnH gjorde med någon häst.. det blir ridhus 7 dgr i veckan och promenader utomhus där du aldrig kommer i något läge att han får övertaget. Nu har det ju tyvärr gått ganska långt med hans bråkerier så det kan ju vara svårt nu..

    Svara
    • Birgitta

      Jag väljer att se det från den positiva sidan och konstatera att hästen går bättre och bättre med mindre och lättare återfall ibland.

      Allting är så klart relativt men mycket av de dumheter han höll på med i början har helt försvunnit och det UTAN hjälp av X.

      För att ta ett exempel brukade Kreon de första månaderna jag ägde honom sparka eller försöka sparka argt i sargen så fort man fattade galopp. Det hände hur ofta som helst medan det höll på- nu kan jag inte minnas när det senast hände.

      Ett annat exempel är att jag inte kunde rida på 70-vägen utanför ridhuset utan att det var det värsta drama du kan tänka dig- det kunde ta 20 minuter att förflytta sig 50 meter och då var det också hopp, backande, försök att stegra, försök att slänga sig ner i diket etc. Nu går det att rida där helt normalt, möjligen att Kreon skrittar med tveksamma steg men han GÅR.

      Innan Kreon blev halt i september kunde jag mer eller mindre rida överallt ensam, på våra ridbanor, en jättestor åker som jag dressyrtränade på, jag skrittade på en massa stubbåkrar som man annars inte får rida på osv.

      Nu kan jag tyvärr inte träna lika bra på detta pga väder och ljusförhållande men det känns verkligen inte som ”till slut kan man inte rida någonstans för att hästen börjar bråka”- TVÄRTOM.

      Men i sak förstår jag ditt resonemang och håller med om att Kreon troligen kommer att fungera på tävlingsbanan när han fungerar i ALLA situationer för riktigt där är vi inte än.

      Svara
  4. CeciliaL

    Jag fattar inte riktigt VARFÖR en del tycker att det inget tjänar till att X tävlar, faktiskt. Jag menar, hästen kommer ut på nya ställen där krav på visst uppförande ställs, även om X sitter uppepå och inte Birgitta. Hur kan det INTE vara bra eller tjäna något till? Det kan ju absolut inte vara något dåligt, även om det inte bums resulterar i att Birgitta kan (vill) sitta upp på tävlingsbana eller framridningsplats. Kanske lär hon sig även en del genom att se hur X hanterar eventuella dåliga fasoner, förutom att Kreon kan lära sig hur det känns med en ryttare som bara sitter igenom det och insisterar på fortsatt ritt (inte för att jag inte tror att du gör det, Birgitta, men om man känner sig obehaglig till mods eller osäker så är det ju TYVÄRR oundvikligt att hästen känner det). Till skillnad från vad en del verkar tycka så tycker jag att det låter som om det går framåt för Kreon och även när B rider själv. Jag har absolut lärt mig att ta hjälp av proffs efter att ha tragglat i åratal på egen tass med vissa av mina hästar – nu vill jag hellre nip it in the bud, se hur proffset fixar det och få denne att visa/lära mig hur JAG själv sedan ska göra samma. Att sitta och rida ihop sig på hemmaplan i all evighet kommer ju inte leda till det, eller hur?
    Håller för övrigt med de som säger att bråk leder till mera bråk, mera spänningar i ryttaren och därmed ännu mer spänningar och bråk i hästen samt dålig cirkel av detta, och jag pushar aldrig bara för sakens skulle utan försöker lösa problem utan att skapa ytterligare problem (eller skrämma slag på mig själv, haha).
    Vidare gissar jag att Birgittas tränare tycker det med X är en bra metod (bland flera), så det passar väl in i den stora träningsplanen för just den här hästen?

    Svara
    • Birgitta

      Tack för dagens KLOKASTE kommentar Cecilia (och då har du ändå aldrig sett varken mig eller Kreon IRL). Jag nickade instämmande heeeela tiden.

      Så klart är det en stor hjälp för både Kreon och MIG att X ”tar smällarna” på tävling. Jag blev ju RÄDD när Kreon ”höll på” med mig och en rädd ryttare är ingen bra pilot- då rider man inte alls som man ”ska”.

      Nu när jag ser hur X hanterar det hela känner jag mig mycket mer ”confident” och dessutom så har det ju blivit bättre av att X har ridit. Och även OM Kreon skulle börja dumma sig med mig LIKA MYCKET som han gjorde innan (och det betvivlar jag faktiskt starkt) så har jag nu strategier.

      Även jag har, delvis inspirerad av andra, lärt mig att man KAN ta hjälp, att det inte betyder att man är kass eller osmart om man låter någon bättre ryttare hjälpa en- TVÄRTOM.

      Ridning är så himla svårt ändå så man behöver inte göra det svårare än det är om det inte behövs.

      Även mycket skickliga ryttare tar hjälp av andra- varför skulle inte jag göra det?

      Tack vare att jag har försökt att hantera Kreon klokt har jag det senaste året ÄVEN upplevt många av mitt livs härligaste ridpass som inga av mina tidigare hästar varit i närheten av ens i sina bästa stunder- jag är sååå glad över detta. Kanske andra ryttare upplever samma sak dagligen och inte ens reflekterar över detta men för mig är varje underbart pass en guda-gåva.

      Och GIVETVIS sker allt jag gör med Kreon i samråd med både X och NN- kloka, kunniga, erfarna ryttare som högst troligt har större kunskaper än alla som sitter och läser min lilla blogg och då värderar jag deras åsikter MEST av allas, faktiskt.

      Sedan är jag tacksam även för er input så klart- tro inget annat och ni har gett mig MASSOR men när det kommer till kritan ”måste” jag MEST tro på de som ridit och tränat min häst och inte anonyma människor på nätet vars kunskaper jag inte vet ett dugg om.

      Svara
  5. Johanna

    Utan att veta mer än vad som står på denna blogg, så tror jag Birgitta har helt rätt taktik. Det kommer ordna sig och bli jättebra förr eller senare.

    Däremot kan jag inte förstå att man väljer att inte rida ut med sin häst pga lite drama. Är det så, tycker jag man ska jobba igenom det på ett eller annat sätt. Eller, låt ett proffs rida ut med hästen om man inte klarar det själv…. 🙂 kanske ny marknad för kurser och tränare?

    Svara

Skriv en kommentar

XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>