Som jag skrev tidigare så är det med Vicke som med Kreon- jag LÄNGTAR till varje ridpass!
Idag har jag känt mig trött och hängig hela dagen men när jag kom upp i sadeln…då glömde jag allt :)!
Min underbara häst gick som en dröm och vet ni…jag kan nu sitta hur länge som helst på honom så länge jag rider utan stigbyglar :)!
Vid närmare eftertanke är det kanske inte så konstigt- jag har i alla tider varit världsmästare i just ridning utan stigbyglar och har ”alltid” föredragit detta framför att rida MED stigbyglar.
Det var först med Kreon vars rygg var stilla som en död sill som jag tyckte att jag kunde sitta fint med stigbyglar så när jag nu återupptar min (o)vana så känns det ganska hemtamt.
Nu ska jag inte påstå att jag sitter som gjuten i sadeln ens utan stigbyglarna men det ser nog helt ok ut och framför allt så behöver jag som sagt inte bryta av och pusta ut i tid och otid.
Idag red jag i ridhuset, travade runt och varierade tempot och provade lite förvänd sluta och vanliga skolor, galopperade i förvänd och rättvänd galopp och gjorde något enstaka byte.
Åt ena hållet byter Vicke lätt (för lätt ibland…) som en dans så det känns ju lovande inför framtiden.
Många klappar blev det efteråt av en extremt nöjd ägare!
Så roligt, du verkar ha träffat rätt häst nu.
Men även om din gamla häst var en prövning så har han nog lärt dig oändligt mycket.
Det var exakt vad jag och en vän konstaterade när vi diskuterade saken för några dagar sedan.
Kreon var så totalt olik mina tidigare hästar och det lärde mig mycket.