Idag skulle jag vilja hylla alla de uppfödare och/ eller hästutbildare som gör ett så himla bra jobb med de hästar som sedan blir ”handväskor” som vi som deras ägare kan ha så mycket roligare med utan en massa tjafs, bråk och bekymmer.
Så klart kan hästar utvecklas till ”världens snällaste” utan att en mänsklig hand knappt vidrört dom under uppväxten men varför chansa?
Jag är verkligen tacksam över att i princip alla mina hästar varit (och Vicke ÄR) så enormt lättsamma i nästan all hantering och lider med de som måste lägga en massa onödig energi, tid och ibland också RÄDSLA på att försöka få bukt med hästar som inte vill låta sig fångas in från hagen, som inte står stilla på stallgången, som inte går att tvätta, sko, klippa och/ eller lasta utan kamp osv.
Jag har aldrig slutat att vara tacksam när mina hästar mer eller mindre flyger in i transporten tex- när jag ser de stackare som behöver en hel stab till hjälp och/ eller måste vandra runt på tävlingsplatsen med hästen oavsett väder och vind tänker jag hur otroligt jobbigt det måste vara och så skönt det är för mig att slippa det.
Så som sagt; TACK ni som ser till att redan den unga hästen fostras och skolas rätt- det är såååå mycket värt senare i livet!
Håller med. Köpte Hedwig som 3-åring och hon var redan då fantastiskt snäll och väluppfostrad av uppfödaren.
Samma sak med tex Archie. När han köptes som 3-åring var han redan van vid att bli spolad, ha täcke och bli klippt (på halsen). Den unghästutbildare som han stod hos var av uppfattningen att unga hästar inte skulle behandlas annorlunda mot äldre djur utan vänjas vid det mesta- inom rimliga gränser så klart.
Minns att en tjej på ridskolan köpte en helt ohanterad 4-åring samtidigt som jag köpte Archie. Hon kunde inte lägga täcke på hästen utan att den TRAVADE iväg på stallgången….mååååånga meter innan man ens kunde stanna den.
Kan bara hålla med! Tänker dagligen på hur lyckligt lottad jag är som har en så ”behändig” häst, och att jag aldrig skulle kunna tänka mig något annat. Den enda nackdelen är att jag blir lite oförsiktig i hanteringen av andra hästar eftersom jag inte tänker på att de kan vara annat än snälla. Iofs kan ju det vara bra också…
Känner igen det där med oförsiktigheten- den kan bli farlig om man ALLTID hanterar mycket snälla hästar och plötsligt får en mer ”eldig” dito och liksom inte är beredd. Kreon lärde mig mycket, bland annat att få tillbaka lite normal försiktighet eftersom han verkligen krävde det. Med de andra hästarna var jag många gånger otroligt slarvig (kunde sitta och svara på blogginlägg medan jag skrittade ut osv) vilket KUNDE ha blivit farligt.
Det är därför man ska köpa dom unga och göra det själv:)!
Jovisst kan man köpa hästar yngre än 3 men vill man RIDA så tycker i alla fall jag att det kostar mer än det smakar då (man har mer jobb än nöje så att säga eftersom man inte kan rida) . Och är dom 3 eller äldre så ska mycket redan vara befäst och inget man liksom ska börja lära dom.
Jag har i alla fall köpt 2 3-åringar som klarat livet på en mycket stor ridskola hur bra som helst- mycket för att de redan var ”uppfostrade”.
Som nybliven ägare till en riktigt väluppfostrad och lättsam häst kan jag bara hålla med!
Var iväg och röntgade min tvååring i går. Veterinären hade en mobil röntgen men jag valde iallafall omaket att transportera henne en bit. Eftersom jag fött upp henne själv, har seminstation och hon varit frisk hela livet samt det faktum att hon är min egna häst har bidragit till att jag inte gjort mig omaket att transportera henne förut. Men som det sanna handväske-ämne hon är traskade hon rakt på transporten in till den väntande ponnyn. Ur transporten på främmande ställe. Lite yr över att återse sin kompis som är på inridning i stallet (hos Vickes uppfödare) men fantastiskt sansad när det var hennes tur. Beröm av veterinär och assistent för sin medgörlighet (å andar sidan var alla fyra patienter både tama och uppfostrade) Men glädjen när jag styrde hemåt var enorm. Vilken härlig häst jag har! Både friröntgad, lätt lastad och snäll. Ett riktigt Kinder-ägg.
Grattis och bra jobbat!
Så härligt Anna
Kan bara hålla med! Vår hovslagare berättade att de till och med gått ifrån att ha unghästarna på lösdrift då de tyckte detta gjorde att hästarna inte vande sig vid allt som kan hända i ett stall, som att hinkar välter eller att spånbalar släpas förbi, på ett naturligt sätt.