Otroligt nog (?) har detta program gått mig helt spårlöst förbi- ja inte ATT det sänds och har sänts i flera omgångar men jag har faktiskt aldrig sett ett enda avsnitt och tur är kanske det av de åsikter om programmet jag hört och läst.
Det verkar vara fyllt av okunniga ungar och dito föräldrar som gör galna saker och/eller resonerar tokigt- eller?
Men ni som tittar: vad tycker ni om programmet?
Är det sevärt?
Lär man sig något även som vuxen?
Bra/dåligt?
Jag såg första programmet och tycker det är sådär. Många köper för svåra ponnys till sina barn sen måste man lägga tid och pengar och energi på att ta hjälp av tränare med sin ridning. Fast det är ju bara min åsikt.
Det är ju ett barnprogram riktat till just barn. Det måste man nog ha i minnet om man tittar som vuxen. Tycker det är en kul grej och tror de som medverkar får bra hjälp.
Följer inte serien slaviskt men tittar ibland på svtplay. Barnen verkar ha en bra ton mot varandra/tränarna och älskar sina ponnisar, sånt kan en del hästägare behöva mer av.
Vi ser det för det mesta och det är så verkligheten ser ut. Många klarar inte av sina hästar och jag e många gånger förvånad över de vuxna som låter sina barn sitta på ponnys med diverse idéer….barnen är jättemodiga!! Samtidigt bra att de får hjälp inprogrammet, värderingarna är bra och deltagarna lär sig förstå varför hästen gör som den gör. Och de hittar ett sätt att hantera det. Sen har jag sett nåt program där de följt upp hur det gick sen. Klart sevärt även för vuxna, Tobbe är duktig hästhanterare.
Det där rä inte alls min bild. Visst kommer det ibland väldigt okunniga barn/föräldrar som valt för svår ponny, och det är ju inte bra, men de inser ju samtidigt att de behöver hjälp. Min bild av programmet är att det är fina ponnysar och härliga ungar som får väldigt fin hjälp som de tar seriöst och verkligen försöker göra något med. Jag älskar Ponnyakuten och blir alltid lite glad och varm i hjärtat av att titta på ett avsnitt. Dessutom får man sig själv lite tips och tankeställare emellanåt. Gillade att man i förra säsongen även gav föräldrarna lite häst/ridutbildning.
Jag tycker det är ett bra program och tittar gärna 🙂 Däremot var jag lite besviken på upplägget i programmet förra säsongen. Det var alldeles för lite fokus på träningarna och vad barnen gjorde för att lösa sitt problem och för mycket fokus på roliga aktiviteter. Programmet är på fjuttiga 28 min och då tycker jag att dom ska visa sådant som är vettigt och lärorikt för tittarna.
Jag följde det slaviskt under första ogången men slutade att titta på det efter halva omgång två! Man hade liksom sett allt efter den första omgången, samma problem fast med nya ungar och nya ponnies. Tyckte att första säsongen var bra, men blev beklämd över att så många har så mycket problem med grunderna som de borde ha fått hjälp med långt tidigare och kanske inte på tv först. Om programmet kan förändra något om hästkunskap så är det bra och annars är det väl roligt för ungarna att titta på!!/ Titti
Jag såg det första säsongen och kanske andra … Och visst är det ett intressant program, kanske inte på grund av man lär sig så förfärligt mycket utan snarare på grund av att man (eller i alla fall jag) fascineras av det faktum att många pojkar och flickor går klädda i svindyra kläder och hästarna är utrustade till tänderna i den dyraste utrustning. Riktiga små brats 🙂
Kollar om jag kommer ihåg det, min nioåriga dotter är faktiskt inte intresserad av att kolla konstigt nog.
Som någon skrev så är det ett program för barn och man får försöka se det med de ögonen. Jag ser ofta på bloggar och forum att det klagas på att problemen är för lättlösta och kan enkelt lösas med bra hjälp på hemmaplan. Poängen med programmet är som med Nannyakuten, hundhjälpsprogram osv att det SKA vara någorlunda ”lättlöst” annars blir det inga lyckliga slut och hjälper inte de som sitter hemma med sina ”lättlösta” problem och kollar.
Däremot borde det verkligen heta Ryttarakuten, som sagts många gånger.
Det som är ’intressant’ med ponnyakuten att de flesta som varit med med problem i ridningen (det går för fort, svårstyrt, bockar, sparka vid fattningar mm) är hoppryttare som vill tävlatävlatävla. Det har varit fåtal ryttare med med dressyrponnys, och de har varit med pga lastproblem och typ tittighet. Det späder på mina fördomar haha, men samtidigt så undrar jag varför så många rider, har fina ponnys, söker till ponnyakuten med saker som lätt hade ordnats på hemmaplan med en vettig tränare,. vilket dom inte verkar ha. Å jag är inte ett stort fan av all engelsk ridning, men bra engelsk ridning är bra! 🙂
Det är få som kan rida hästen i en avslappnad form och attityden är många gånger ”dressyr är skittråkigt”. Jag tycker inte att man ska ha häst då, om man inte vill lösgöra den utan bara hoppa. Men några har förstått vikten av dressyr under programmets gång i varje fall, men jag skulle vilja se mer ren dressyrträning. Inte bara lösa problem med bockande och sparkande häst som drar så fort den ser hinder.
Håller med M till punkt och pricka!
Nej man lär sig ingenting.
Dessutom visas bara minimalt från själva träningarna. Det är mycket prat med barnen om dom har roligt å så samt en massa naturbilder som är helt ointressanta och ibland känns det som att halva programmet är tillbakablickar.
Jag kan tyvärr inte låta bli att se det men blir mest irriterad bara.
Jag blir mest förvånad över att det finns så många ouppfostrade små fyrbeningar och att barn får hållas med dem. Fast om man har okunniga föräldrar blir det lätt så gissar jag.
Alldeles för mycket natur- och miljöbilder tycker mina barn, kanske färgat av mig? Man vill ju se hästarna och hur de gör för att lösa problemen. (När det ändå visas ett hästprogram på TV)
Haller med – galet for mycket naturbilder och annat trams, synd att de visar sa litet av hastarna/traningen. Men tyckte det var kul och sevart anda. Har bara sett en serie, da jag inte kande till det forut. Skulle aldrig vaga lata min dotter rida en hast som hon drattade av sa mycket som vissa av de barnen gor!! Livsfarligt sag det ut i manga fall – oroar sig inte foraldrarna att barnen ska bli skadade, eller fattar de helt enkelt inte att det AR farligt (maste man verkligen vara hastkunnig for att se det??) . I manga fall tycker jag barnen borde ha flera ar till pa ridskola innan de far egen hast, alternativt att de borde trana med en battre tranare eller oftare? Jag menar, skena runt i full kareta och skutta over nagra hinder da och da racker ju liksom inte for att barnet ska lara sig – man undrar om det ar sa deras huvudsakliga ridning ser ut, snarare an under kontrollerade former med vettigt traningsupplagg.
Intressant kommentar att de flesta ar tavlingstokiga-wannabe-hoppryttare snarare an dressyrryttare. Skillnaden ar val att man liksom maste kunna rida for att tavla i dressyr, medans i hoppning racker det pa en duktig ponny att man sitter pa och styr…
Kollar och förfäras och fascineras av att så många föräldrar låter sina barn ha så ouppfostrade och i vissa fall rent av farliga ponnyer. Såg tex första avsnittet när en mamma vars dotter inte kunde komma upp på ponnyn utan att en vuxen SLÄNGDE upp henne i farten eftersom ponnyn inte kunde stå still säger att ”hoppas vi kommer med för det här är SISTA utvägen”. VARFÖR varför varför har man inte försökt lösa problemet hemma, själva eller med hjälp av tränare, eller lämna iväg ponnyn till någon som kan. Istället för att riskera livet på ungen varje dag. Man blir mörkrädd.