Idag var det åter dags att åka till Olof!
Förutom att se fin ridning fick jag chansen att prata av mig kring dressyrens orättvisor, hur jag ska förbättra bärigheten hos min egen häst och andra intressanta spörsmål.
Lite skämt och lite allvar; jag är helt med på att det är min egen oskicklighet som begränsar oss som ekipage men kan ändå inte låta bli att snegla avundsjukt på de som sitter på superrörliga hästar som minsann har bärighet så det räcker och blir över.
Och ja…jag fattar att dom har SINA problem att brottas med men ändå 🙂 .
Nåväl…det är som det är och även om jag ibland tycker att det står väl stilla på vissa områden så gör det inte det på andra.
Läste vad jag skrev på bloggen för 1 år sedan- då var jag helt hänförd över att jag hade lyckats göra 3 tvåor en gång- nu gör jag ofta 6-7 stycken lätt och Olof gör ju dito ettor! För att ta ett exempel…
Kan du inte berätta vad ni kom fram till för att få en bättre bärighet på tävlingsbanan?
Tja det är inga nyheter eller sensationer precis utan jag vet ju egentligen vad det handlar om men behövde få det bekräftat.
Jag ska inte ändra tempot; inte rida fortare eller långsammare utan få mer energi i det tempot jag har.
Denna energi kan man på träning få genom
a) dutta med spöt
b) skänkla mer
På tävling går ju spöt bort och jag vill inte att det ska se ut som att jag ”gräver”/ bankar med sporrarna men jag får ändå försöka väcka gossen lite mer med tex EN kraftigare skänkelhjälp om energin försvinner.
Hänger inte helt med här… För mig är bärighet att ”lägga mer vikt på bakbenen”, dvs ökad styrka. Visst behövs det energi för att kunna göra det, eller rättare sagt – att hästen är framme för skänklarna – men jag förstår inte hur dutta med spöt/skänkla mer skulle generera mer bärighet?
Jag tänker mer övergångar, tempoväxlingar, skolor – att det är den typen av arbete som skapar mer bärighet hos hästen.
Det ena utesluter inte det andra.
En korrekt skolad häst tar generellt i mer med bak om du duttar med spöt.
Så sant så. Utgick bara från det du skrev ovan där du inte ens nämnde övergångar etc utan bara skrev ”mer energi” och hur den skulle uppnås.
För en utomstående låter det så konstigt … du har nu i nästan tre års tid ridit på drygt runt 60-63% i Msvc i hur många starter som helst … domaren vill ha mer bärighet i en klass som egentligen är LA och du betalar Olof för att sitta och göra ettor på träning? Hallåååå …. byt tränare. Sorry att jag är så frank … men kanske någon behöver säga det???
Tja, hade jag velat byta tränare hade jag ju gjort det.
För mig är det väldigt mycket värt att jag nu har den mest välutbildade hästen jag ägt hittills även om det inte går så bra på tävling.
Jag tycker att det är jättekul att tex rida seriebyten på hemmaplan och leka med piaff och passage. Det är inte så många MSV C- hästar man kan göra detta med…
Instämmer i att våra resultat i MSV C inte varit så bra för det mesta men vi har enstaka gånger ridit på 65-67% och vi får väl se om det kan bli fler sådana ritter.
Jag förstår om det för utomstående kan tyckas att vi inte utvecklas på tävling med tanke på resultaten men så länge JAG tycker det så tränar vi på som vi gör.
Skulle jag efter X tid känna att det inte är kul att tävla om önskade resultat uteblir och vill sälja är jag ÖVERTYGAD om att en häst som tex utför tävlingsmässig piaff och byter i varje är MYCKET mer värd än en häst som i TDB har 60 % i MSV C.
Tävlingsresultat kan bero på ryttarens oskicklighet medan hästens utbildningsståndpunkt talar för sig själv.
Så även ut denna aspekt är Olofs arbete guld värt.
Självklart är det så att ju mer en häst kan desto lättare är det att sälja den. Det känns dock som att du suboptimerar en försäljning istället för att lägga krut på att utveckla er som tävlingsekipage . Du har en superfin häst, du lägger ner mycket tid, pengar o energi på träning o tävling, jag tror du rider bättre än vad dina resultat visar … man vill ju så gärna att det skall lyfta för er!!!! Håller tummarna för att det lossnar på tävling !!
Jag tror på att alltid ha en plan B…och C.
Och som sagt; förutom eventuell försäljning är det skitkul att ha en så utbildad häst och kunna göra avancerade saker på träning- det kommer jag dessutom att ha nytta av på nästa häst- oavsett när den köps.
Men för att förtydliga: har i dagsläget inte den minsta tanke på att sälja min underbara häst!
Det kanske blir att priset är högre för en välutbildad dressyrhäst men som inte går lika bra på tävling? Min egen erfarenhet är att det definitivt inte är så för en hopphäst.
Sen är det frågeställningen ”vem tävlar jag för” som avgör; tävlar jag för mig själv (att utvecklas som ryttare) eller resultatinriktat. Som läsare kan jag hålla med Dagge och som du själv även poängterar att vi utomstående kanske inte ser en markant skillnad, men det är du som ryttare som känner den. Jag definitivt har lagt ner mitt resultatinriktade fokus och vill bara bli den skickligaste ryttaren jag kan oavsett vilken klass jag rider.
Svar till M:
En stor och ur dressyrsynpunkt tacksam skillnad mellan hoppning och denna gren är att man i hoppningen tämligen lätt kan knäcka en hästs hoppvilja så att den inte vill/ vågar hoppa med NÅGON, skicklig eller oskicklig.
En dressyrhäst kan du på tävling göra hur usla skolor som helst med tex- hästen fattar inte skillnaden mellan en 5 eller 8-mässig öppna och blir inte ”knäckt” av det förstnämnda.
Jag vilar därför mycket tryggt i att jag LÄTT kan sälja Vicke för mycket pengar om jag skulle vilja.
Det räcker att Olof tar ut honom på 2-3 tävlingar så är han tex kvalad till MSV A och detta ihop med att han redan mycket bra utför en del rörelser som är rejäla ”agnskiljare” (seriebyten och piaff) gör honom mycket attraktiv.
Icke att förglömma att det är en mycket vacker och snäll häst som är jättelätt att ha med sig överallt, går att rida ut, hoppar jättebra på hemmaplan- tja….jag vet inte vad mer man kan begära ärligt talat?
Så under tiden tränar och tävlar jag för min egen utveckling.
Jag har aldrig tidigare haft en så välutbildad häst och hinner kanske inte få fler under min levnad?
Så jag passar på och rider tvåor hemma för att det är roligare än att rida skolorna rent krasst och om detta sedan får andra att undra över mina prioriteringar so be it 🙂 !
Jag är såååå lycklig med min fina häst och den dagen dom känslorna ändras (OM det sker) är det som sagt inga problem att sälja.
Han är dessutom bara 10 år gammal 🙂 !
På tal om ”agnskiljare” finns det just nu en häst till salu som har ”tusen” placeringar i MSV C och en extremt hög placeringsprocent på denna nivå.
Hästen har trots detta varit till salu i många månader och till ett förvånansvärt lågt pris.
EN del av detta tror JAG beror på att hästen inte byter rent och att detta är väldigt befäst = nästan omöjligt att ändra på en äldre häst.
Hade hästen inte haft detta problem är jag övertygad om att satt pris kunde varit det dubbla oaktat annat.
Brigitta; I´m with you, säger inte emot dig i det jag skriver utan jag läste Dagge’s kommentar/ditt svar och analyserade därefter. En välutbildad och härlig häst som man trivs med är väl alla ryttares dröm!
Hästen jag sålde ville inte hoppa, tvärtemot för skarp men med riktigt bra teknik, galopp och avstamp. Även jag använde även mig av professionella ryttare och red den inte själv. Sålde den till ett av Sveriges främsta stall för under 150k och de fick inte heller rätt på beteendet (vilket vi såklart visste att det inte skulle gå då psyket var för skarpt).
Kul med utveckling i träningen men som jag förstått det så är tävling en viktig del i ditt hästägande och om resultaten inte förbättras i en någorlunda takt så förstår jag att det måste kännas. All heder åt dig som orkar tävla så ofta utan stora steg framåt hela tiden!
Kanske är det så att ni hade ”gjort er” bättre i högre klasser? Fast ni inte är riktigt redo för det ännu…
Bara en tanke…
Jag minns att jag fick det förklarat för mig av en domare för x antal år sedan då jag red en häst som faktiskt inte alls gjorde sig i lätta klasser (den hästen var inte alls av ngn hög klass men väldigt lydig och jag hade utbildat henne en del på lite ”svårare” saker). Därför testade jag att rida några MsvB på programridningar och P&R och fick rätt mkt högre % än i LB…
Jag hade inte alls köpt den hästen för tävling så det gjorde mig inget, men ändå på ngt sätt skönt att få bekräftat att man inte var så usel som jag ibland tänkte när jag stod där med mina protokoll…
Nu är ju din och Vicks resa ngt helt annat, och han har verkligen potential att bli riktigt fin!
Jag önskar er verkligen all lycka till på tävlingsbanorna, förhoppningsvis lossnar det där men om inte så har du iaf en trevlig och välutbildad häst som du kan ha väldigt roligt med!
Kanske är det ett önsketänkande men jag håller inte din teori för helt osannolik.
I tex MSV C-programmet är nästan hela travdelen sådant som Vicke har svårast för (ökningar och skolor) och det drar ner så pass mycket att det är svårt att hämta in även de gånger han faktiskt har haft mest 7:or i galoppdelen.
Kanske skulle det faktum att han tycks ha lättare för tex galoppombyten hjälpa oss mer i högre klasser där dessa förekommer på flera ställen?
Många gånger är det nog så att en del hästar gör sig bättre i MSV klasser. T ex en häst med normala gångarter men som gör allt stabilt och bra kan plocka poäng i klasser med mer rörelser och skolor jämfört med t ex LB som ofta de hästar med häftiga gångarter plockar hem poäng i och det kan vara svårt att hävda sig med en mer normal häst.
Nu har jag bara sett de bilder och filmer du lagt upp på bloggen men av de jag sett är ju Vicke en väldigt fin häst och jag tror säkert att det kommer att lossna för er på tävlingarna också. Men kanske är ni bättre i MSV än i MSV:C? Om han gör de svåra grejorna enkelt så tror jag man vinner mycket på det.
Du får helt enkelt dopa Vicke med extra havre på tävling.:D
Nej skämt åsido men jag tycker också det är klurigt det där med vad domaren ser och vad ens egen känsla är. Håller tummarna för att du och Vicks ”knäcker nöten”!
Rent spontant tänker jag så att Vicke är långt framme i utvecklingen men att du har halkat efter lite. Jag förstår inte riktigt upplägget med att Olof rider så ofta om du inte är ute efter enbart en säljbar häst. Såklart gör du som du vill men problemet är ju uppenbarligen att du inte får till bärigheten, den finns ju hos hästen och då skulle det kännas mer logiskt att det är det ni jobbar på. Camilla rider ju D ibland när jag känner att han behöver bli proffsgenomriden, men D kan mer än vad jag kan och att låta C sitta och rida honom hade ju inte precis gynnat mig då det är jag som behöver få honom att jobba mer bakifrån, C kan ju redan få till det. Så jag är lite konfunderad över vad ditt mål med träning är? För mig är ju målet med träning tävling, det är det som sporrar mig, och då måste ju jag kunna rida hästen. D kan piaffera och passagera lite halvdant och tycker det är roligt, vi gör det ibland på träning för att dels glädja honom och dels stärka honom. Men annars jobbar vi på det som jag får sämre på på tävling. Jag kör nog mer passage och piaff när jag tömkör. Såklart har du ditt upplägg och ditt mål, men jag får inte ihop utifrån din tävlingsglädje?
Det arbete som Olof utför ökar DELS hästens försäljningsvärde mycket MEN framför allt bidrar det till en ökad styrka vilket hjälper även mig.
Piaff är världens styrketräning tex och lär mer än något annat hästen att bära vikt på bakbenen.
Målet är att Olof rider ett pass i veckan och jag ett. Jag tycker det funkar hur bra som helst.
Tänker precis som Minstral. Om Vicke har styrka att göra piaff så bör han väl också ha styrka att kunna bära sig i msv:c? Såklart en bra idé att utbilda hästen så långt det går om det är sälja man vill men om man själv vill höja sina tävlingsresultat så måste man ju själv kunna rida hästen. Såklart bestämmer man själv hur man vill göra. Bara en tanke 🙂
På hemmaplan bär Vicke sig absolut tillräckligt för både MSV C och B- på tävling blir våra prestationer av många olika anledningar inte lika bra- det nog vanligaste ”problemet” för alla som tävlar (att det går mycket bättre hemma än på tävling).
Som jag redan nämnt tycker jag ändå att mycket HAR blivit mycket bättre på tävling även om det ännu inte återspeglar sig i några höga procent. Men men…tävlandet är ju inte tidsbegränsat så vi kan harva på i många år till om vi vill 🙂 .
På tal om detta med att Olof rider så har jag funderat lite mer hur det uppfattas av andra och jag skulle vilja säga att det är synd att inte fler TAR och/ eller HAR möjlighet att låta någon skickligare ryttare utbilda deras häst.
Det kan så klart finnas tusen anledningar till att man inte gör detta och själv hade jag gladeligen låtit Olof rida ÄNNU MER om jag bara hade haft råd och han hade haft tid (det är detta det faller på).
Jag tycker att det är fantastiskt att man kan få så mycket hjälp av att någon rider 3-4 dagar i månaden fast det säger förvisso lite om min häst också- en ”besvärligare” eller mer ”trögfattad” häst hade man kanske inte sett lika stora framsteg med.
Sedan klappar jag faktiskt mig själv på axeln OCKSÅ för ”givetvis” hade inte Olof kunnat prestera det han gjort på så få ridpass per månad om jag red som en kratta övriga typ 20 pass i månaden.
En del som kommenterar verkar ha hängt upp sig på att det inte går så bra när Vicke och jag tävlar och det kan jag förvisso förstå utifrån att jag aldrig hymlat med mitt tävlingsintresse men man kanske ändå kan förstå den enorma glädjen i att ha fått en så välutbildad häst som jag har nu- även om jag bara kan nyttja det på hemmaplan. Men det är trots allt på hemmaplan man rider den mesta tiden….