Har kollat runt lite vad gäller olika dressyrtävlingar i Skåne den senaste tiden och kommande veckor och tyvärr verkar mina tankar om att antalet startande minskar stämma.
Det är inte ovanligt med 6-11 startande per klass (gäller främst MSV C) vilket jag finner är ännu märkligare eftersom det är en kvalklass?
Om det sedan beror på att det har blivit dyrare att tävla, att för många arrangörer har tävlingar samtidigt eller vad låter jag vara osagt men för egen del finner jag det urtrist.
Jag vill inte tävla mot 4-5 ekipage- mycket hellre mot minst 20 och gärna 30.
Vi får väl se om denna trend bryts eller ej men jag tycker som sagt att det är jättetråkigt.
Tänkte samma när jag gick in och kollade Björbäcks tävlingar. Där brukar man få ” hänga på låset” men klasserna är nu mitt i anmälningstiden bara halvfulla. Men jag tror att ryttarna tröttnat på höjda avgifter, inga prispengar, regler som silar mygg o sväljer elefanter osv
Start avgiftenerna börjar bli löjligt höga nu.
Och det i kombination med att tävla mot proffsen i Skåne börjar kännas lite motigt.
Fast jag tyckte du klagade over att det var for manga deltagare i tavlingarna och man inte hade en chans – nu ar det for fa?! Hur kan det ha gatt fran den ena ytterligheten till den andra sa snabbt? Haller med om att det ar trakigt med for sma klasser – manga av de stora distansklasserna har i GB har bara EN eller nagra stycken deltagare, typ man vinner om man fullfoljer… zzzzz…. Sa ska det ju inte vara!!
(jag menar inte stora klasser utan stora distanser alltsa, 120Km+ .
Jag har ALDRIG någonsin klagat på för många deltagare!
Det jag har skrivit om tidigare har handlat om att konkurrensen ser helt annorlunda ut idag än när jag började tävla men det handlar inte om ANTALET hästar utan att de som deltar, om de är 5 eller 20 är såååå mycket bättre idag.
I övrigt håller jag med dig; för mig är det MKT mer värt att komma tex 5:a i en klass med 30 deltagare än 2:a i en klass där 5 deltog varav kanske 2 var riktigt kassa för sådana ekipage kan så klart också dyka upp (och man kan själv vara ett av dom ibland).
Jahaa, jag maste ha missforstatt dig – jag laste det som att du tyckte det var tradigt med for manga deltagare.
The more the merrier!
Jag har också noterat att det är rätt få starter numera. Jag har ju varit borta från tävlingarna ett tag men för några år sedan var det så gott som alltid fulla klasser i alla fall i LC-MSV C, sedan har det av naturliga skäl tunnats ut lite i högre klasser men det är ju så det ska vara. Kanske är det sedan de ändra licensen, visst var det så att förr löste man lokal licens för 200-300, regional för runt 800:- och numera är det + 800 för både lokal och regional nivå? Sållar nog bort en del som tycker att det blir dyrt om man bara vill tävla några lokala LC/LB. Det är ju i de klasserna man börjar, sen får man förhoppningsvis blodad tand och vill fortsätta. Och hästlicensen som väl förr var en engångskostnad kostar varje år?
Är nog inne på din linje med att det blivit för dyrt för många. Det i kombination med att det är svårt att ha en chans på placering med en vanlig häst samt det dåliga ryktet dressyren har just nu gör nog att återväxten inte blir så stor. Frågan är hur vi ska locka fler till att våga/vilja tävla dressyr? Ingen vill väl ha klasser med 5-10 starter? Inte de som tävlar och inte de som arrangerar. Nej det är nog hög tid att Ridsportförbundet vaknar och tänker till om hur vi ska vända denna trenden….. Har Ridsport (tidningen alltså) skrivit ngt om detta? Annars är det kanske ett ämne att tipsa om?
Har tipsat Ridsport!
Det är ju svindyrt att tävla som ”vanlig hobbyryttare” (lika dyrt om man tävlar mkt förstås men tänker nu per start om man inte rider fler än 5 tävlingar om året eller vad det är en licens/endagslicens kostar). Licens 150:- /gång + 200-250:-/klass (för en LOKAL-tävling!!). Klart klubbarna måste ta betalt för att finansiera både domare OCH separat överdomare som man måste ha nu. Och så får man kanske lov att räkna med färre starter pga höjda avgifter så då höjer man avgifterna för att det ska gå runt ändå osv osv för att det kanske är svårt/jobbigt att fixa sponsring till så små tävlingar…
Om det handlar om höga avgifter så borde ju trenden var densamma i samtliga regioner i Sverige där det normalt är många startande såsom Stockholm, delar av Östergötland utöver Skåne. Är det samma trend? Jag tror många skulle kunna ”leva” med högre avgifter om det fanns en större chans för amatörer att tävla mot andra amatörer och därmed få en möjlighet att känna att man ”lyckats”. När det inte längre är möjligt att placera sig i Skåne på ”normala” procent ja då tröttnar man…. I Holland, där min dotter jobbat, så är kostnaderna för ryttarlicenserna väsentligt högre men du delar också på klasserna så är du proffs kan du inte tävla mot rena amatörer i lägre klasser…. oaktat om du ska kvala eller inte. Som det är nu i Sverige så är det inte rimligt.
Jag är benägen att tro att EN DEL i det minskade antalet startande i Skåne har med den ibland otroligt höga konkurrensen att göra.
Såg att man i en MSV B-klass i helgen kunde vara oplacerad på 70 %?!?!?!?
Helt otroligt hur många amatörer uppnår 70% i en MSVB?
Tänkbart att domaren låg högt i skalan men tävlingen var en helt vanlig regional dito.
I Stockholm har vi inte det problemet, klasserna blir fulla så fort anmälan öppnar och det är inte ovanligt med 30 reserver… Här är det snarare svårt att komma med på tävlingar. Det gäller dessutom i de flesta klasser, från LB till MsvB iallafall.
Helt klart ser det olika ut i olika delar av landet och därför är det kanske också svårt med ”generella åtgärder” för att påverka tävlandet.
Har några bekanta i Norrland- där är det inte heller ovanligt med 5-10 startande per klass men det är inte heller ovanligt att man blir placerad på mycket lägre procent än i Skåne.
Jag började kika lite på att börja tävla, men då jag såg priserna på licenserna så backade jag tillbaka lite. Nuförtiden finns det ju virtuella tävlingar på nätet, alltså du anmäler dig till ett program, har någon med som filmar då du rider, laddar upp filmen och så får du hem bedömningen i mejlen, o priset om du placerat dig. På så sätt slipper man en massa tjafs med licenser och dylikt, samt att man inte behöver åka någonstans utan kan tävla hemifrån. Anmälningsavgiften kostar ju givetvis, men det gör den iaf 🙂
Så slog det mig en tanke: kan det vara så att pga alla licenser så har de som inte satsar på allvar utan tävlar för att det är kul börjat delta i Pay & Ride istället? Man testar lite på hur långt man kommit i sin utveckling helt enkelt, och så åker man hem och tränar vidare? Enkelt och smidigt verkar det som.
Inte omöjligt- jag har dålig koll på hur antalet anmälningar ser ut men kan tänka mig att det kan vara så.
På dessa träningstävlingar brukar det från vad jag sett och hört dessutom delas ut lite ”glädjepoäng” ( högre än vad man hade fått på tävling) och då är det säkert roligare att delta?
Å andra sidan kan glädjepoängen göra att man sedan blir avskräckt när man kommer till en riktig tävling och förväntade poäng uteblir vilket KAN göra att man tappar lusten att tävla?
Pratade precis med en person aktiv inom Skånes ridsportförbund som bekräftade att Pay and ride har ”tagit” en hel del ryttare.
Jag var nyligen på en P R. Det var så roligt att för en gångs skull inte bli sågad efter knäna.
Säkert något generösa poäng, men så positivt det kändes.
Jag förstår dig men samtidigt känns det som att Pay and rides syfte har förfelats om ryttare som tidigare har tävlat en hel del åker på dessa med samma häst pga konkurrensen och höga priser på vanliga tävlingar.
Jag ser ju Pay and ride som en ”introduktion” till tävlande och enligt ovan blir det mer en tillbakagång.
Men det kanske behövs för att tävlingsarrangörer och ridsportförbundet ska vakna och ändra reglerna för tävling (genom uppklassningssystem tex)?
Är lite kluven med det här med ”glädjepoäng” eller vad man ska säga. Att bli uppmuntrad och inte känna sig sågad är så klart viktigt. Men samtidigt så behöver man lära sig att klara kritik och dåliga siffror, ska man döma efter att man vill vara snäll så försvinner ju liksom poängen med att tävla. Att få mer är än vad man var värd den dagen för att man inte ska göra ryttaren ledsen eller besviken blir inte heller bra. Dåliga poäng betyder att man måste jobba hårdare. Men kanske behöver domarna blir bättre på att lyfta fram det som var bra? Man kan ju t ex få säg 55 % på en ritt men om domaren kan lyfta upp ngt positivt t ex att övergångarna var mjuka eller ge ngt uppmuntrande ord på vägen så kanske kritiken på det som inte var bra och de dåliga poängen är lättare att hantera?
Frågar mig också varför ryttarna inte väljer att gå vidare på ”riktiga” tävlingar efter pay and ride? Är det som vi pratat om innan kostnaderna? Eller konkurrensen? Å andra sidan blir man väl inte placerad i P&R ändå? Jag tänker också att P&R är en början, ett sätt att testa för ryttaren, att ta ut sin unghäst på ett lättare sätt, att testa en högre klass om man vill kolla av innan man startar på riktigt osv. Kanske känns det osmidigt med riktiga tävlingar? Det är ju en del att hålla ordning på numera. Det är licenser, TDB, vaccinationer osv som man ska ha koll på och har man aldrig tävlat bli det kanske övermäktigt och krångligt och så struntar man i det och håller sig till P&R istället?
Håller med dig om det mesta.
Ska man BARA rida Pay and ride är det kanske kul och bra med glädjepoäng men annars kan man få en rejäl kalldusch när man åker till riktiga tävlingar.
Jag säger inte att det alltid är/ blir så men jag har sett det flera gånger: typ 70 % på Pay and ride och 62 % på tävling….
Upplevt samma sak. Eller klubbtävling som också ofta döms lite snällt. Visst är det roligt att få bra % men som du säger, det kan bli ett hårt uppvaknande att komma ut på riktigt då. Man borde ju kunna ligga på ”rätt skala” som domare oavsett om det är P&R eller riktig tävling.
Svårt det där….
Som domare vill man kanske uppmuntra fortsatt tävlande vid Pay and ride men det kan som sagt bli lite fel.
Vissa ekipage är kanske inte värda att få mer än 50 % för att de är nervösa, oerfarna osv men en del domare vill kanske inte vara så hårda för att inte avskräcka från fortsatt tävlande.