Som det kan bli…..
Efter att först ha stått uppstallad på en ridskola i ca 20 år (min första häst stallades upp där och därefter följde andra djur) och sedan 8 år på en större anläggning utanför Staffanstorp valde jag att flytta från mitt senaste stall redan efter 1 månad.
De som känner mig förstår att detta är mycket olikt mig; jag har aldrig hoppat mellan någonting höll jag på att säga; varken hästar, förhållanden, bostäder eller arbeten- snarare tvärtom faktiskt.
Men för mig är både mitt och Vickes välmående extremt viktigt och jag kände väldigt snabbt att jag inte kunde stanna i detta stall.
Det var väldigt många saker som påverkade mitt beslut och för att nämna en så visade det sig att Vicke inte ville vara ensam i stallet och detta blev direkt ett jätteproblem eftersom det bara finns 2 hästar till.
Tack och lov gick det bra att ha honom på stallgången- då stod han som ett ljus men i sin stora box började han nästan springa och lugnade sig inte.
Detta gjorde att jag var tvungen att se till att han antingen alltid var ute med de andra hästarna eller så hade jag fått stå och vakta honom utanför boxen- ohållbart!
Och ja…jag VET att hästar kan vänjas vid att vara ensamma men dels vet jag hur lång tid det tog innna Vicke var bekväm med att vara ensam i det föregående stallet (flera år….) och dels hade hans box ingen grind över dörren= fritt fram att försöka hoppa över dörren och knäcka nacken i värsta fall. Kändes inte som något jag ville utsätta oss för….
I kombination med att jag och de andra två hästägarna hade olika syn på hur länge hästarna skulle vara ute och vid vilken väderlek det var ok att ta in dom i förtid gjorde att jag kände mig väldigt stressad när regnet vräkte ner timme efter timme och så kan jag inte ha det för att må bra. Och tro mig…. i mina trakter har det verkligen regnat mycket den senaste månaden!
Jag vill inte ha Vicke ute i vilket väder som helst; dels ser jag liksom ingen ”vinst” i allmänhet att ha hästar ute i grushagar när maten är uppäten och regnet vräker ner och dels har Vicke själv ganska tydligt visat att sådana förutsättningar inte alls är hans grej.
När man ser sin vanligtvis vakna häst som alltid ser nöjd ut stå med huvudet nere i marken och verka helt världsfrånvänd och okontaktbar….tja…den synen slipper jag helst.
Så även om stallet var så fint som bara tänkas kan och mycket annat också var jättebra så fanns det ändå många delar som inte alls passade varken mig eller Vicke och därför blev det så här.
Jag har i alla fall lärt mig vad som passar oss och inte och vet ännu bättre vad jag ska fråga efter NOGA om jag flyttar igen.
Sedan är det väl så ibland att saker inte märks förrän man står inför fullbordat faktum så att säga och/ eller att man TROR att man är på samma våglängd utan att vara det.
Det behöver inte betyda att en sak är mer rätt än någon annan utan ”bara” att olika saker passar eller inte passar olika hästar och deras ägare.
Och ju mindre stall desto tydligare blir sådant och man blir både mer sårbar och beroende av varandra.
Nu ( igår) har vi flyttat till ett större stall (12 boxar och ridhus på anläggningen samt egen gräshage) och får se om det blir bättre- förutsättningarna är i alla fall annorlunda med fler hästar, andra intagsregler samt att jag är garanterad en egen hage oavsett vad.
Även vad gäller det sistnämnda kan man ha otroligt olika åsikter- jag har fått avstå flera på pappret mycket bra stall för att man kräver att hästarna går i större eller mindre flock.
Jag har i sak inget emot LÄMPLIGT hagsällskap och har haft det till i princip alla hästarna och i många år men det måste passa och kan inte vara ett absolut krav, framför allt inte om det som erbjuds är tex för små grushagar.
Så tycker jag medan andra tycker heeelt annorlunda och det är inget jag kan ändra på eller vill ändra på för min egen del.
Skönt att du hittat annat stall nu! Lycka till och hoppas ni trivs
Hoppsan:) Hoppas ni trivs bättre i det nya! Alltid lär man sig något… Har du lika nära till det nya? Man märker att Skåne är hästmecka. Bor ju också i ett ”hästtätt” län, men skulle vi flytta fr vår anläggning, så skulle vi ha minst 1 mil till stallet (o då utan ridhus)
Skåne är ett häst-Mecka till viss del ja men att hitta ett optimalt stall för MIG är i princip omöjligt.
Det faller alltid på minst en och många gånger flera punkter.
Om hagarna är bra finns det tex inget ridhus eller vice versa, eller så ligger det flera mil bort eller så är det något annat.
Mina krav är:
Ridhus med bra underlag
Vettig hage och ej krav på att hästen ska gå i flock
Möjlighet att fodra i hagen
Absolut max 2 mil bort
Stallhyra på runt 4000 som max
Minst 4-5 andra hästar i stallet
Åsikter om hästhantering som jag delar eller kan acceptera
Sedan finns det massor av annat som jag måste beakta som tex foderkvalite, strö ( torv går bort), hur mycket man förväntas hjälpa till med i stallet bla bla bla.
Till det gamla stallet hade jag 2 km (!), till det nya ca 14!
Förstår precis vad du menar. Det är supersvårt att hitta stall som fungerar till 100% här nere, trots det stora utbudet så kommer ju alla stall trots allt med ägare och stallkompisar som kanske inte har samma åsikter. Hoppas nya stallet fungerar bättre för er. 🙂
Så är det verkligen.
Hästmänniskor är ett knepigt folk 🙂 , så även jag i mångas ögon säkert och det finns nästan lika många idéer kring hästhållning som ägare/ ryttare och stallägare…..
Oj men skönt att du lyckades hitta ett alternativ så snabbt. Vart har ni flyttat?
Till Sularpsgården (där RGB tydligen är uppväxt!).
Ligger utanför Lund (Södra Sandby).
Ah. Det var ett utav ställena jag var sugen på när jag bestämde mig för att byta stall. Men tyckte det var relativt många pass vilket inte riktigt passar mitt arbetsschema. Rider man upp över assarhusa så finns det en mycket trevlig slinga på gamla soptippen man kan sitta och trava/galoppera runt på.
Aha…hörde något om en soptipp ja 🙂 .
Får hoppas att någon vill visa mig bra ridvägar.
Minns när jag flyttade dåvarande hästen till Staffanstorp från ridskolan.
Jag tyckte att de ridvägar jag hittat var (är) mycket enformiga och blev jätteglad när en stallkamrat erbjöd sig att ”visa lite ridvägar”.
Döm om min förvåning och besvikelse när vi var tillbaka i stallet efter knappt 40 minuter- det var inte riktigt det jag hade förväntat mig och de vägar jag själv hade hittat var i alla fall längre.
Vad gäller antalet pass har man 2-3 pass i veckan när stallet är fullt (12 hästar) och med tanke på hur korta passen är (att morgonfodra kan inte ta mer än max 20 minuter hur långsam man än är) tycker jag att det är lite eller i alla fall passar det mig väldigt bra eftersom jag kan vara i stallet på dom tiderna passen ska utföras.
Jag hjälper mer än gärna till ( har jobbat med stallskötsel på en ridskola på helger/ röda dagar i massor av år och lite pass i inackorderingsstall är inte ens en mild bris i jämförelse….) om det påverkar stallhyran i rätt riktning och man inte känner KRAV på massor av hjälp.