Vädret i mina trakter är i princip ”somrigt” för det mesta och det vore en nåd att stilla bedja om; att det kan fortsätta så.
Jag längtar inte det minsta till regn och rusk, det räcker gott och väl att mörkret tar mer och mer av dygnen i anspråk och att det är kyligare morgnar och kvällar.
Jag börjar komma in i rutinerna i det nya stallet och lär känna fler och fler av de andra inackorderade och hittills är jag sååå nöjd.
Vi fick analysen på vårt ensilage nyligen och värdena är ”to die for”- protein så det räcker och blir över så några tillskott kommer definitivt inte att behövas.
Vickster är som han alltid är höll jag på att säga; hos den gossen vilar inga ledsamheter.
Vi har under den gångna veckan varit hos Olof, ridit ut på nya vägar och varit i ett annat ridhus än det där jag har löst ridhuskort.
Vi har också tävlat- på hemmaplan skulle man kunna säga.
Det var bara att skritta över gårdsplanen i princip- billigt och tidsbesparande ha ha ha.
Och med bra resultat dessutom- det blev en röd rosett!
