Då och då, ganska ofta faktiskt och tyvärr dryftas det på nätet hur otroligt elaka ”hästmänniskor” kan vara mot varandra; både i cyberrymden men också IRL.
När jag läste nedan blev jag uppriktigt beklämd å skribentens vägnar eller vad säger ni?:
Obs, långt inlägg :p
Div 3, ska inte detta vara till för att utvecklas, ha kul och mår bra tillsammans oavsett vilken klubb du tillhör? Ska inte DIV 3 vara till för att ryttare oavsett tidigare nivå få känna gemenskapen och få ut och tävla på en nivå där egentligen det bara ska vara kul?
Jag red DIV 3 med min ponny i slutet av September. Detta gjordes då vi saknade hästar till Div 3 och jag tog min fräscha fina 22 åriga ponny som älskar att tävla, bara för en kul grej och som ett avslut på vår långa fina tävlingskarriär. Vi skulle aldrig satsa på tävling för där är hennes tävlingskarriär slut. Innan tävlingen klargjorde jag med distrikt och TR och fick godkänt. Allt var frid och fröjd, min ponny var så lycklig att få komma ut så jag som ryttare kunde bara ge lättare kommandon och hon gjorde allt jag gav henne, nästan så att hon svängde innan mig i programmet och hon tänkte själv. Lyckan vara total när resultat kom 🥰
Sen kom det tråkiga. Folk tycker sig ha rätt att kommentera min storlek, min ponny ålder utan att egentligen ser oss som team, utan att se glädjen i henne och hur fräsch och välvårdad hon är. De ansåg att jag var en häxa som red min ponny. Det ännu mer tråkiga är att inte höra av sig till överdomaren, domaren eller tävlingsledaren utan direkt till klubben så att jag i efterhand får veta detta. Domaren tyckte ju att vi var ett fint ekipage och överdomaren sa ingenting. Man har valt att titta på oss men valt att blunda för resultatet och heller inte följt TR och svenska ridsportförbundets värdegrund. Man har valt att gå en omväg. Man såg inte hur vi som lag kämpade för att ens få ihop ett lag innan vi till slut inte såg någon annan utväg än att ta min fräscha lyckliga 22 åriga ponny. Det som också stinget i hjärtat är att man anser att jag var för stor trots att ingen domaren, överdomaren eller tränare sagt något. Jag är lite lång det vet jag men inte så att ett gotlandsruss inte kan bära upp mig.
Detta slutar med att min dröm är krossad av att få en sista tävling med min ponny. Min dröm att få njuta en sista gång i rampljuset tillsammans med ponnyn som startade mitt intresse för tävling. De krossade hennes lycka av att få visa upp sig. En dröm som istället lätt till att jag har en ätstörning så nära anorexia man kan komma, jag har tappat lusten att tävla för varför ska man tävla när folk i efterhand väljer att se vad de själva vill se och inte det uppenbara?
Är det såhär vi ska ha det enda från DIV 3, en division där vi egentligen bara ska fokusera på att ha kul och få tävla i lag tillsammans? Eller ska vi fokusera på det roliga och våga fråga om man har en fråga om ett ekipage. För hade någon kommit fram till mig och frågat mig, varför rider du din ponny? Då hade jag varit ärlig och sagt som det är samt folket hade fått veta att detta var vår sista tävling någonsin ihop. Ärlighet vara längst.
Jag älskar min ponny av hela mitt hjärta och skulle aldrig utsätta henne för någonting ont, det är hon mig alldeles för kär för ❤️❤️ Tack för mig 🙂
Det är i och för sig lite svårt att uttala sig när man bara har hört ena sidan av historien så att säga… Hon kanske verkligen var alldeles för lång för sin ponny, ett Gotlandsruss är ju inte så stort. Jag har också svårt att se att hon verkligen skulle utveckla en svår psykisk sjukdom av några kommentarer om att hon är för lång för att rida B-ponny. Det hela låter lite överdrivet i mina öron.
Med det sagt så skall man givetvis försöka vara trevlig och vänlig mot varandra, och jag håller med om att eventuella kommentarer/klagomål om ekipaget borde ha framförts till överdomaren på tävlingsdagen.
Absolut kan väl även jag tycka att utveckla anorexia LÅTER lite överdrivet men man olika och det finns kanske mer i historien.
Det var i alla fall bilder bifogade till inlägget och massa svar att ryttaren inte alls såg på tok för stor ut.
Oavsett ras om hästen/ponnyn är fräsch vid 22 års ålder rid säger jag! Ingen häst mår bra av att stå stilla oavsett ålder, de åldras mycket snabbare om de bara får gå och släpa fötterna efter sig i hagen ..