Under de första åren av mitt hästägande var jag en fattig student och även sedan jag började arbeta var det många gånger knapert med ekonomin.
Jag har alltid prioriterat att kunna tävla och träna så mycket som jag vill och det har naturligtvis gjort att jag i perioder tvingades att leva ganska snålt.
Under Herons första riktiga tävlingssäsong 1990 (han tävlade bara 3 gånger som 4 åring) åkte vi och tävlade i hoppning hos Sydslättens ryttarförening. På den tiden hade de vissa av sina tävlingar långt ifrån själva ridskolan/ anläggningen i en ort som heter Hörte och första gången jag körde dit hade jag ingen klar uppfattning över hur långt det var dit.
Jag ställde upp i och lyckades placera mig i en 1.10-hoppning (som på den tiden kallades LB). Heron fick då sina första prispengar, 50 kronor.
Med facit i hand var det en enorm tur att jag fick den där femtiolappen för en bra bit innan vi var hemma började bensintanken att se oroväckande tom ut.
Jag minns att jag fick stanna och tanka någon mil hemifrån och hade jag inte haft femtiolappen så hade jag varken kunnat tanka eller komma hem så ont om pengar hade jag på den tiden!
Till mitt försvar får jag väl säga att jag hade missbedömt avståndet till tävlingsplatsen men när jag tänker efter var det ändå vansinnigt att ge sig ut och tävla utan att vara säker på att komma hem igen!
När jag kom hem berättade jag stolt om Herons intjänade pengar för en annan hästägare i stallet, Lars Swärd, galopptränare och ägare till Ormus, den första hinderhästen i Sverige som sprang in över 1 miljon kronor. Lars hade Ormus uppstallad hos oss just då och han var i mina ögon ett föredöme när det gällde att ta hand om tävlande hästar och få dom att prestera maximalt av sin förmåga.
Lars var mycket glad å mina vägnar och jag minns att han sa något i stil med ”ja, du ska se….det här är bara början”.
Och visst fick Lars rätt! Förvisso närmade sig Heron med sina totalt 15000:– intjänade prispengar under hela sin tävlingskarriär aldrig Ormus framgångar men som väl har framgått vid det här laget skänkte hans tävlingsresultat mig enormt mycket glädje ändå!
