Jag skulle nog betrakta mig själv som ganska skrockfull och vill inte ens berätta vilka ”idéer” jag kan få för mig i min lilla hjärna 😉 men ibland är det banne mig inte så konstigt.
För något år sedan diskuterade vi TAPPSKOR på Ryttartorget och jag kunde ju inte låta bli att skryta om att jag (dvs mina hästar) så gott som aldrig hade tappskor. Det hade kanske hänt en handfull gånger på 15 år och då var det nästan undantagslöst Heron som hade trampat av sig någon framsko vid hoppning.
Men jag hann ju givetvis inte ens skriva inlägget så kommer jag till stallet och möts av en Décima utan sko! Den hittades sedermera en bra bit utanför hennes hage och måste ha flugit i en väldigt vid båge för att hamna där!
Och igår ”pratade” vi om stallbandage på samma hästsida. Jag skrev att jag nästan aldrig använde mig av stallbandage annat än vid skador/ hältor och att jag inte fann några som helst anledningar att stall-bandagera en ”fullt frisk 5 åring” (läs: Archie)! ”Givetvis” möts jag av en häst med megasvullet ben och ett mikroskoptiskt sår på samma framben när jag kommer till stallet på eftermiddagen och stallbandaget, med ett rejält jodopaxomslag var ett faktum. Suck…..
Vissa saker ska tydligen inte diskuteras….
Nu får jag bara hoppas att svullnaden ”bara” beror på det lilla såret (som sitter på insidan av frambenet och således inte är åsamkat av Birk i alla fall) och att inte Archie även har smällt i/ skadat benet på annat vis. Han var för ovanlighetens skull försedd med lindor vid gårdagens träning så DÄR kan han inte ha skadat benet i alla fall. Såret påminner vädligt mycket om det sår som Décima fick och som beskrivs i inlägget ”Décima får en senskada?” (fast han är inte öm) och det är som sagt bara att hoppas på samma snabba och enkla läkning.
