Förra veckan läste jag en intressant diskussion på Bukefalos (http://www.bukefalos.com/f/showthread.php?t=903804) som handlade om huruvida resultaten när man tävlade dressyr påverkades av VAR i Sverige man gjorde detta.
Skulle jag tex ha större chans att placera mig med Archie i Norrland än i Skåne?
Vissa som deltog i diskussionen trodde att så skulle vara fallet.
Några trodde att konkurrensen var/ är hårdast i Skåne och Stockholmsregionen eftersom där finns så mycket dressyrhästar.
Jag tror personligen att det, var man än befinner sig i Sverige, finns en ”klick” av mkt fina hästar som skulle placera sig var de än tävlade. Däremot kanske klicken är mindre i Norrland än i Skåne, just pga ovanstående.
Själv är jag för ekonomiskt sinnad i allmänhet och för lat i synnerhet för att genom egna erfarenheter ta reda på huruvida mina möjligheter till placering hade ökat någon annanstans i Sverige.
Som jag nämnt tidigare tycker jag att redan en resa på 10 mil är JÄTTELÅNG så att köra i timmavis för att kanske ha större chans till en liten rosett (för att inte tala om vad bensinen skulle kosta) är tämligen uteslutet för min del.
Jag är mycket tacksam över det enorma utbud av tävlingar som jag har på säg 5 mils radie, då kan man också ta tävlingarna som lite ”rolig omväxling” och inte på så blodigt allvar.
Fast det hade på sätt och vis varit roligt att tävla i en helt annan del av Sverige där man varken känner till domarna eller konkurrenterna.
Jag börjar nu, efter många tävlingar under året notera att det i princip är samma ryttare som är ute på alla tävlingar och ofta också samma ryttare som placerar sig.
Vissa ryttare kan jag med nästan 90 % säkerhet veta att de kommer att vinna klassen och flera andra vet jag lika säkert kommer att bli placerade.
Just nu är det väldigt många fina hästar som jag möter på tävlingsbanan, i början och slutet av säsongen brukar det glesna av betydligt.
Så var det redan då jag började tävla med Heron minns jag. Han placerade sig mycket oftare i början och slutet av säsongen, säkert till stor del för att han kunde hållas igång på ett helt annat sätt än de som var tvungna att ställa av sina hästar 2-3 månader under vintern.
Medan dessa hästar vilade så tränade Heron vilket blev väldigt tydligt i början av säsongen. Då vi hopptävlade kunde det komma in hästar på banan som dröp av svett efter en hopprunda medan Heron knappt hade förhöjd puls.
Även med Archie har jag förutsättningar att ”hålla igång” året runt om jag skulle vilja så några vintermånader i total vila kommer det inte att bli tal om, i alla fall inte om han får vara frisk.
