Jag är en person som så länge jag kan minnas alltid har kommit ihåg mina drömmar till skillnad från personer som, enligt vad de uppger aldrig drömmer eller i vart fall inte kommer ihåg vad de drömt.
Ibland kan jag komma på en dröm först några timmar efter att jag vaknat och då av att ha sett något särskilt, typ jag ser en hästtransport och minns då ”ja just det…..jag drömde att jag hade köpt ett nytt släp”.
Det jag drömmer har oftast ett samband och/eller kan logiskt härledas till sådant som har hänt, som jag vill ska hända eller som jag är rädd ska hända.
Ni kan ju tänka er vad jag har drömt om den senaste tiden….
Nästan varje natt drömmer jag numera om Archie.
I en dröm för några dagar sedan så höll en stor del av min HÄL på att lossna (huuuuu) från foten. Skadan hade uppkommit av att jag hade använt läderridstövar som hade gått sönder i foten (min vän Ann visade mig sina slitna stövlar i helgen….detta har säkert påverkat drömmen).
Men jag var inte speciellt bekymrad över det stora köttstycke som hängde i slamsor från foten utan tänkte ”jag kan säkert rida ÄNDÅ” ?!?!?!
Och i natt drömde jag att jag hade släppt ut Archie i hagen och först när jag hade gjort det och var på väg tillbaka till stallet så kom jag på ”Javisst ja…Archie får ju inte LOV att gå i hagen”. Så då rusade jag in och skulle fånga honom men han bara sprang omkring och ville inte alls gå hem.
Sådana här drömmar kan vara väldigt jobbiga och ibland känner man sig helt slut när man vaknar.
Jag minns mitt första socialsekreterar-arbete. Då gick jag fortfarande på ”Sopis” (Socialhögskolan) och fick detta som ett sommarjobb en termin innan examen.
Jag skulle handlägga ansökningar om socialbidrag på en tungt belastad socialbyrå i Malmö (dåvarande nord-östra socialbyrån vid Värnhemstorget) och hade ingen som helst erfarenhet av liknande arbete.
Jag minns att jag drömde om klienterna, akterna och de beräkningar jag gjorde hela nätterna!
Jag var helt utpumpad på morgonen och minns att jag skämtsamt bad om DUBBEL lön eftersom jag ju arbetade både natt och dag!
Samma sak var det faktiskt när jag började arbeta i vårt stall.
I arbetsuppgifterna ingick bland annat sopning av våra mycket långa stallgångar och ni kan ju tänka er vad jag gjorde hela nätterna i mina drömmar.
Jag sopade och sopade och det tog aldrig slut. Precis när jag hade sopat färdigt en stallgång så började drömmen om på nytt. Ibland var det så att jag VISSTE att det var en dröm men den gick på något sätt inte att ”bryta” utan sopandet bara fortgick.
Som tur var upphörde dessa drömmar efter ett tag för jag helgjobbade i stallet i många år därefter och hade nog fått en utmattnings-sjukdom om det hade fortsatt :=).
