Jag har funderat en del på de svar jag fått på gårdagens inlägg och väljer här att svara ”tvärsan” i dagens inlägg genom att fetstila ”tvärsans” kommentarer:
De som ”inte visar vanligt hyfs”, är de sådana som du tidigare räknat som vänner? Om det är så att vänner inte visar empati så instämmer jag med din rubrik. Om det är ”bekanta” så undrar jag vad du egentligen vill säga med ditt inlägg? Menar du att de är ouppfostrade, att de inte lever upp till din norm om hur man beter sig? Om det är det först nämnda så varför inte tala klarspråk till de berörda. Om det är det senare så – varför bry sig? var och en har väl rätt i att engagera sig i det som de själva väljer!
Någon av de personer som jag refererade till i gårdagens inlägg har i alla fall jag betraktat som en vän och trott att det var ömsesidigt. Jag tycker också att JAG har stöttat denna person när den har råkat ut för svårigheter och hade nog förväntat mig, om inte detsamma, så i vart fall en kommentar.
Jag vill inte gå närmare in på några detaljer kring hur jag valt att förhålla mig till personen i dagsläget då risken är att någon känner sig utpekad.
Du tvärsan undrar vad jag ville med mitt inlägg?
Tja, jag ville väl helt enkelt göra en reflektion över hur JAG uppfattar att ”samhället” (däribland vi hästmänniskor ingår) går mot en ökad egoism och individualisering.
Jag tror att det blir vanligare och vanligare att folk tappar dels det jag kallar ”allmänt hyfs” och dels att de inte BRYR SIG om så mycket mer än sig själva.
Att sakna förmåga att sätta sig in i hur andra människor känner och/ eller att inte bry sig är idag inte längre bara något som jag förknippar med personer som är autistiska/ har autistiska drag; det börjar mer och mer sprida sig till ”vanligt folk”.
Någon, även du tvärsan, har antytt att min uppfattning av brist på empati hos vissa i stallet beror på att jag tidigare skulle ha sårat dessa och att detta nu är deras sätt att ”ge igen”.
Jag tror inte alls att det är så! De människor jag känner och refererat till har som jag uppfattat det inte dessa elaka/ barnsliga drag i sin personlighet och jag tror absolut inte att de suttit hemma och tänkt ”ha ha…lika gott att Birgittas häst har fått fång och jag ska minsann inte kommentera det med ett ord” typ…
Snarare är det, som jag redan innan varit inne på men kanske inte lyckats förmedla tillräckligt tydligt:
*att människor idag i större omfattning än tidigare inte precis bryr sig om annat än sig själva
* man saknar kunskap/erfarenhet av hur man ska bete sig/ vad man ska säga i lite ”tyngre” situationer.
Jag tycker att detta är synd och det var väl det jag ville ha sagt med inlägget. Att var och en är fri att säga och reagera hur den vill är jag fullt på det klara med men man kan väl få kommentera det ändå?
Det låter som om du är lite förvånad över att något du skrivit kan ha sårat någon. Din kommentar om att du inte är lockad att rida någon annan häst i stallet kan ha sårat. Jag skulle i alla fall ha blivit sårad om någon från mitt stall skrev så.
Du har helt rätt. Det där med den egna hästen är eller kan i vart fall vara superkänsligt och säkert kan man bli sur över att någon annan inte vill rida på ens häst.
Jag ska förresten skriva ett separat inlägg på detta tema lite längre fram där jag kommer att utveckla resonemanget kring varför jag inte vill rida på andras hästar och varför det ibland inte ens hade varit möjligt.
Du har också uttalat dig på ett sätt som kan ha uppfattats som nedvärderande om andras sätt tex diskussionen om vattenhinkar. Kommer inte på fler konkreta exempel just nu och ids inte gå tillbaka och leta.
Ja, det är nog samma sak med vattenspannarna. Fast jag står fortfarande för att det i VALET mellan att rida (motionera) sin häst och att ägna så mycket arbete åt att skura vattenspannar och putsa på saker att tiden/lusten/orken för ridningen inte finns så väljer jag att motionera hästen. Det tror jag gynnar den mer än att dricka ur en spann i stället för en vattenkopp. Jag ser fortfarande inte vattenspannen som något livsnödvändigt för att hästen ska leva ett bra liv.
Men en av de saker som gör det lite kul att läsa din blogg är att du faktiskt är lite vass och inte så mkt självkritisk. Finner nöje i att läsa din blogg, mkt ironi och mkt självgodhet. Tror inte att vi hade blivit polare om vi delat stall men fortsätt och skriv det är kul att läsa.
Huruvida vi skulle bli vänner om vi stod i samma stall överlåter jag åt dig att spekulera i. Mångårig erfarenhet av internet har lärt mig att man aldrig kan vara säker på hur någon som man diskuterat med på nätet ska vara/är IRL.
Jag minns att jag för några år sedan hade några hätska debatter med en hästmänniska som, då vi träffades av en slump IRL visade upp en helt annat sida av sig själv. Vi har fortfarande nät-kontakt, dock på ett mycket ”lugnare” vis än innan vi träffades :=).
Undrar hur många som hade velat rida någon privathäst förutom Arch om dom fått se hur de ser ut … 😛
Håller helt med dig angående internet vs. IRL och hur personer framstår. Själv är jag nog ”tuffare” IRL och håller tillbaka lite på nätet eftersom jag vet hur lätt saker och ting missuppfattas när man använder sig av enbart skriftspråk. Däremot en del människor som jag känner väl kan jag tycka uppfattas som tuffa och ibland nästan otrevliga på nätet medans jag vet att de är världens snällaste och själv förstår deras inlägg på nätet mycket bättre eftersom jag vet hur de uttrycker sig IRL.
Kan ju säga att jag uppfattade min sambo som rejält ”tuff” i tonen på nätet, hon blev jätteförvånad när jag berättade det för henne!
Kan bara instämma med dina kommentarer Hille!
Själv kan jag säkert uppfattas som både burdus och ”stor i truten” både IRL och på nätet. Har tyvärr alltid haft svårt för att hålla tyst och det har straffat sig då och då. Jag FÖRSÖKER att tänka på detta mer och mer ju äldre jag blir.
Jag hoppas och tror att de som känner mig ändå tycker att jag är en SNÄLL person när de väl lärt känna mig.
Inte skrev jag att de skulle vilja ge igen, menade inte att det skulle vara något medvetet agerande, utan bara ointresse
Tror att många på MCR hade sagt detsamma om att inte rida Archie om deras häst blivit ordibar.
Men tror dock inte att de fått tillåtelse att få rida honom överhuvudtaget..
Ja, smaken är ju som bekant som baken så det finns säkert de som skulle avböja att rida en mycket snäll, extremt stadig och lydig häst som är mjuk i sidorna, följsam, som går på tygeln med lätthet och utan minsta motstånd.
Och som du så riktigt påpekar så spelar det ingen roll huruvida någon skulle vilja rida elle ej; Archie är ingen LEKSAK som jag skulle låna ut för andra människors nöje.
Ska någon rida på Archie så är det för att de kan TILLFÖRA honom något, dvs det ska vara ryttare som rider bättre än jag själv. Annars kan jag lika gärna själv studsa runt på honom :=)!
haha alla som har häst på MCR borde sträva efter att deras hästar skulle vara som Archie (kanske inte ponnyryttarna), och hade dom inte inte velat rida honom vet dom ju inte vad ridning går ut på!
Som Lina skrev där uppe, att alla borde vilja sträva efter att få sin häst som Archie.
Känner en som har häst på MCR och hon har, kan ju inte veta själv, inte blivit speciellt trevligt bemött av just din häst. Att han tydligen har en massa beteenden som man skulle lärt honom att det inte är tillåtet för länge sen, exempelvis nafsa.
Och att han sen, enligt veterinären, var fet gör ju verkligen att man skulle vilja ha en häst som Archie!
Hej Anonym!
”Det man inte vet har man inte ont av” höll jag på att säga men givetvis är det jättetråkigt om Archie har något/ några beteenden som jag är HELT omedveten om.
Jag har på fullt allvar ALDRIG sett Archie nafsa efter andra hästar (annat än att han nosar dom i baken när de går i hagen med honom) och om han nafsar efter människor så undrar jag vad de GÖR för att utlösa detta beteende?
Personalen, som är de enda som BORDE ”befatta” sig med Archie förutom mig och hästskötarna har aldrig sagt att Archie har ”en massa beteenden” som inte uppskattas och de har ändå alla träffat honom DAGLIGEN sedan han kom till ridskolan för mer än 2 år sedan.
Om detta nafsande är något som pågått en längre tid är det synd att ingen SAGT något. Själv kan jag bara uppleva att Archie ibland tar tag i ens kläder lite lätt men han släpper lika snabbt vid tillsägelse. Han har aldrig rivit itu något klädesplagg eller BITIT mig i alla fall.
Just nu under konvalescensen är han extra ”på” och vill kela, gnugga sig mot en osv men ärligt talat är detta inget som stör MIG, jag finner det tvärtom tämligen naturligt under rådande omständigheter.
Om man vill bli BITEN eller SPARKAD finns det andra kandidater som mycket lätt kan tillgodose ens önskningar i så fall :=).
Vad gäller ”fet” så är ju allting relativt och även där kan man finna bättre exempel på detta epitet på samma ställe, dvs vår ridskola.
Du är välkommen att besöka Archie och bilda dig en EGEN uppfattning vilket JAG alltid tycker är bättre än att lyssna på andrahandsuppgifter :=)!
Archie har då aldrig naffsat efter mig, någonsin – och jag har skött honom sen han kom till MCR! Tvärt om – man har aldrig märkt att Archie är en unghäst (som gärna har vanor som att najjsa tag i saker och ting) i hur han har betett sig och vi har heller aldrig behandlat honom som en unghäst förutom när det kommer till hans utbildning ifån ryggen och liknande!
Jag kan nästan tycka det är bra om folk inte står och gosar ihjäl sig med Archie (sånna som egentligen inte har någonting med Archie att göra överhuvudtaget) för om han hade blivit känd som ”stallets gullegris” så hade han kanske fått dåliga beteenden som tex att naffsas
Med risk för att det här urartar till ”Birgitta 12 år försvarar sin älskling in absurdum” vill jag ändå kommentera det både Lina och anonym skriver ytterligare:
Jag har alltid AVSKYTT ohyfsade hästar och skulle aldrig tolerera annat än mycket uppfostrade djur vilket jag också tycker att jag har/ har haft. Detta är också anledningen till att mina hästar har kunnat hanteras av mer eller mindre ALLA, även mindre häst-erfarna människor.
De (få) skötare jag haft genom åren har noga instruerats i att INTE tolerera ”trams” (skrapande på gången, nafsande osv) utan att genast ”korrigera” hästen (obs inte misshandla den).
Som Lina skriver har vi aldrig tänkt på Archie som unghäst direkt då han var mycket uppfostrad och ”tränad” på olika vis (var van vid täcke, att bli spolad, skodd osv)redan då han kom som 3 åring. Vi har tvärtom tyckt att han som så ung var långt mer hanterbar än många långt äldre hästar.
Nu är varken Lina eller jag i stallet sent på kvällarna och om någon/några stört sig på Archie måste det betyda att de har varit där de inte har något att göra = hos Archie. Om han dessutom nafsat efter dom (vilket han aldrig gör efter varken oss eller personalen) undrar jag åter igen verkligen VARFÖR han gjort detta och varför den person som blivit nafsad i så fall inte berättat detta för mig (finns det något att dölja undrar jag spontant?).
Nåväl….misstänker att denna fråga inte bli utredd här på nätet men vill ändå klargöra MIN syn på hur hästar ska bete sig och hur jag tänker kring detta.
KADAVERDISCIPLIN ska de va´!!!!