Minns ni tv-reklamen för någon sorts frukostflingor som skulle ”väcka tigern i dig”?
För egen del vet jag vad som väcker tigern, eller snarare TIGRINNAN inom mig och så har det alltid varit; mina djur!
Man kan tycker preciiis (nåja….) vad man vill om mig som person men gud nåde den som kritiserar mig som hund/hästägare eller ännu värre….har något negativt att säga om mitt djur. Skulle ett verkligt eller verbalt hårstrå krökas på tex Archie eller Soya blir det synd och syndaren :=)!
Och detta är ett mycket vanligt fenomen bland djurägare har jag märkt. Man är som sagt som en tigrinna som försvarar sin avkomma med verkliga eller verbala klor och det ska ibland inte mycket till förrän man tänder ”på alla fyra”.
Själv har jag varit medveten om detta fenomen för egen del i många år.
Något av det värsta som hänt i den vägen (och som jag berättat om i ett tidgare inlägg) var då en tidigare inackorderad sade att h*n inte skulle kvällsfodra Archie tillsammans med övriga hästar på schemat eftersom jag var en idiot….typ (vi hade haft en kontrovers om en…enligt mig…bagatell).
När jag frågade om personen verkligen avsåg att låta ett oskyldigt djur ”lida” (läs: bli utan foder) för att jag var dum så bekräftades detta: ”ja, det är ju synd om Archie som har en sådan ägare som dig” blev svaret ungefär.
Sådant är näst intill oförlåtligt i min värld!
För ett tag sedan fick jag uppleva att till och med snälla maken har en tiger inom sig! En mer förälskad/besatt hundägare går knappast att finna och när nu en person dristade sig till att fälla negativa omdömen om hundar i allmänhet och Soya lite så där ”när vi ändå pratar om hundar” så vaknade hans rovdjursinstinkt!
Den ilska maken arbetade upp mot kommentargivaren var inte nådig och det kommer nog att dröja länge innan han smält det som sades. Han är inte en lika luttrad djurägare som undertecknad men han lär sig säkert vad det lider….
